Ylva Sigvaldadottir

Hon skrattade roat och ryckte lätt på axlarna. ” Varför går -inte- dina tankar till ärorik död kan jag ju undra..” retades hon bara med honom med ett brett leende på läpparna innan hon följde med honom ut i mörkret och snön för att ta sig till ett av stadens öppna värdshus. Hon skakade bara på huvudet åt hans överdrivna ord och mannen bakom disken höjde dem bara ett ögonbryn innan han med några småmuttrande ord försvann utom synhåll.
Hon passade på att se sig om. Det satt några karlar i ett hörn och spelade tärning över några stop öl. Ett par bord bort från dem verkade några andra ha en mer upprörd diskussion angående någon gammal släktfejd vad hon kunde höra.
Hon slog sig ned på stolen som Villi dragit ut åt henne och log tacksamt mot kvinnan som kom med ett varsitt stop åt dem.

Det tog inte allt för lång tid innan värden kom ut med två tallrikar. Kött och bröd. Det doftade härligt och hennes mage kurrade återigen i en högljudd klagan över att vara så tom. Han skrattade roat och skämtade att han verkar ha kommit i sista stund innan han gav henne en nick, Villi ett mer tveksamt leende innan han lämnade dem vid deras bord.
Hon började direkt att äta utan att vänta på några direktiv eller önskan om smaklig måltid. Hon var uppvuxen i ett hushåll med bara karlar och det äldre bröder. Var man inte framme och tog för sig så fick man där inget.
Hon sög i sig safterna från köttet och tummen och det tog inte lång tid för henne att äta upp det som låg på tallriken. Hon hade inte sagt mycket under tiden heller och såg upp från sin nästan renskrapade tallrik till Villi.
Han verkade äta i mer ro än henne men så hade han kanske också fått i sig något mål mat under dagen. Hon log lite ursäktande och torkade munnen något med baksidan av handen innan hon drack några klunkar öl.

” Så… vad har du hållit dig upptagen med under dagen?” Hon la huvudet på sned. Hon kom på att hon faktiskt aldrig frågat honom vad han sysslade med. Han såg inte ut som en krigare, inte heller ägde han någon gård i närheten. Han hade sin magi, men vad gjorde han med den? ” Vad..hur kommer det sig att du är här i Frostheim? Vart kommer du ifrån och varför har jag en känsla av att du dröjer dig kvar av nån anledning?” . Hon slickade sig om läpparna och sneglade ner på en bit korv på hans tallrik. Hennes hade hon slukat direkt men hon lekte med tanken att ta in något mer. Hon hade ätit en fullvuxen karls portion men kände ändå en tomhet i magen.