Hon tog tacksamt emot koppen med te, men denna gång valde hon att inte sätta sig ned utan lutade sig istället mot den närmsta väggen medan hon betraktade meningsutbytet. Alven hade ännu inte bett henne att lämna dem och hon skulle ljuga om hon sade att hon inte var nyfiken på exakt vad det var Wreax Siturios gjorde här.

När han såg menande mo…[Read more]

Lite förvånad över hans svar, höjde mannen ögonbrynet. Förstås skulle väl de flesta här omkring tycka att de inte passade in här. Att brotten de gjort var… nödvändiga, ringa eller kanske rent utsagt försvar? Fast det verkade inte så i detta fall och det intresserade honom lite mer än vad han ville erkänna. Det var väl inte så mycket annat att…[Read more]

“Sant… Förstås kan du göra det.” hummade Ziyaté, för det var förstås alla möjligheter som inte var allt för dumma. Inte för en sådan ung liten pojke som han. Hon gjorde en gest mot muren och dess vassa ornament som stack fram. Det hade väl varit det mest uppenbara och hon funderade på om hon borde sagt något mer.

Lite som för att demonstrera gj…[Read more]

Åt deras tal om Izotar rynkade hon lätt på näsan för att skaka på huvudet. Det skulle vara ett dåraktigt drag från hennes son. Trots allt var han mer van med att han tänkte efter och agerade mer varsamt. Så som hon hade tränat honom, en gång i tiden.

“Nej. Izotar kommer inte att visa sig på bröllopet. Det är för mycket som kan gå fel.” sa hon sim…[Read more]

Frågan var nästan löjlig. Hur man visste…?!  Faktum var att Vésiva inte riktigt var säker själv på hur man visste. Eller om det var en fråga om smak. Kunde inte de som… nå. Det blev väl för djupt för att ta det nu och hon gjorde en gest framför sig, som tyvärr speglade hennes irritation även om hon inte ville det.

“Vanlgitvis vet man inte det…[Read more]

Hade varit bättre? Vad var det för sadist som sade på det viset? Åt hans fråga var han lite mer obekväm och han skiftade sin vikt fram och tillbaka mellan sina fötter. Han tuggade lite på sin läpp. Vad skulle han säga? Var det ens någon idé att vara ärlig… han var inte riktigt säker och han skrattade lite lätt.

“Jag antar att ajg söker samma sk…[Read more]

Det var märkligt. Det var som om något bubblande inom henne och det var svårt att riktigt helt koncentrarea sig på det som behövdes göras. Att säga någonting. Faktum var att hon sköt upp saken så lång tid som det gick. Till slut gick det inte mer. Folk började undra vad hon gjorde där. Det var väl bara att stoppa handen i Fenrirs mun. Hon svor…[Read more]

I sin rädsla tycktes Finn ha glömt att det funnits en cirkel som skulle rädda dem och han ångrade så fort han satte sin fot utanför det. Och som om inte det skulle vara nog verkade både Corrin och den där lilla mannen hoppat ut för hans snedsteg. Han såg sig förvirrat och rädd omkring för att ta upp en stor pinne. Ett skrik lämnade hans läppar n…[Read more]

Ett litet skratt lämnade Seras läppar. Aldrig hade hon förstått Hultas sätt att lära sig så mycket. Förstås var det väl en fördel att kunna det mesta, men… var det tvunget att vara så fruktansvärt tråkigt på samma gång? Hon skakade på huvudet åt det hela för att fundera lite på hennes fråga. Fast hon hann inte ens svara innan Hulta målade u…[Read more]

Leendet över hennes läppar blev kanske lite bredare vid Wreax uppenbara irritation och om det inte var för att de klivit in i hennes arbetsgivares närvaro så hade hon kanske myst in sig lite extra i den känslan – kanske till och med valt att säga något mer. Men nu lät hon bara leendet tala för sig själv när hon nickade till hälsning åt den alviska…[Read more]

När hennes bror räckte henne brevet så ögnade hon snabbt igenom det innan hon stoppade det innanför sina kläder. Hon visste inte vad hon skulle tänka eller känna över det korta meddelande som lämnats åt henne, men en liten del kände ilska över att deras mor adresserat brevet enbart till henne. Trots det så valde hon att behålla brevet nära si…[Read more]

Ejvald hade plockat undan sina saker innan han ställde sig lutad mot masten och betraktade Ragnhildr med ett snett leende. Det såg inte ut som att han hade gjort fel i att utse henne till ledare för den långbåten. Biorn går förbi och ser lite frågande på honom innan han ser mot Ragnhildr. Ejvald bara rycker på axlarna och flinar lite. “Någon gå…[Read more]

Även om Yazfein står där alldeles bredvid Maeve är det som om han ändå är utanför, ser allt utifrån, känslorna de uppvisar så främmande och avlägsna. Han förstod ilskan och sorgen som han känt när han trodde han skulle förlora Maeve. Så på något sätt förstod han dem men ändå var det främmande att sörja så. Han håller armen lite hårdare om Maeve…[Read more]

Kanske blev hon lite förvånad över Ayperos närmande, men hon visade det inte utåt mer än genom att leendet över hennes läppar blev lite bredare. Hon hyste inga illusioner om att det fanns något annat än en affärsmässig överenskommelse mellan dem, men hon tillät sig själv att njuta av uppmärksamheten och lutade sig därför in i hans närhet för e…[Read more]

Lite nyfiket lät han blicken vandra över cellgrannen. Det var något annorlunda med honom. Hans sätt att tala, som nästan lät för perfekt för att vara på ett ställe som detta. Dessutom kunde han se hur hans särk som var täckt i damm, smuts och blod fast det såg ut som ett tyg av ett utmärkt kvaltitet.

“Du ser inte ut att passa in där” sa han o…[Read more]

Tystnaden var skrämmande. Det enda som han kunde höra var hur hans hjärta slog hårt i hans bröst och fyllde hans öron. Han höll nästan andan, rädd för att andas och avslöja var det var. När väl han hörde hur vargarna var längre bort kunde han andas ut. Åtminstone för ett litet kort ögonblick innan han hörde hur den andra mannen tog till orda.

Up…[Read more]

Ingrid och Tore.

Flickans blick vandrade mellan de båda, till en början något osäker på om hon skulle svara på frågan om sitt namn, men tillslut så verkade hon ändå bestämma sig för att det inte kunde skada, ty hon slappnade märkbart av en aning, även om hon fortfarande var uppenbart nervös.

”Jag heter Iris”, svarade hon med ett litet, osä…[Read more]

Det var förstås sant det om kvinnan sa, även om det lät som en irriterande mygga som vägrade att sluta surra i hans öra. Han hade en rynka mellan sina ögonbryn. En huvudvärk som fanns där alltid med hans fru tjat och nu… Han drog lätt efter andan för att lugna sig.

“Förstås inte bara. Jag har en spanare som såg vart de var på väg och snart…[Read more]

Det var som en iskall hand hade lagts kring hennes hjärta när hon drogs in i skuggorna igen. Världen rörde sig suddigt kring dem och återigen kunde Ziyaté känna den där irriterande illamåendet.Hon rörde sig runt i cirklar, andades lite för att lugna sig själv medan hon lyssnade på vad Istilwys hade att säga.

Till slut stannade hon till och följ…[Read more]

Förstås kunde hon se att han verkade lite mer nöjd över hennes reaktion. Det var ingenting som hon tyckte om och hon skakade nätt på huvudet för att visa att hon inte var riktigt nöjd över svaret. Hon slog med sitt breda skaft mot hans huvud ett par gånger för att uppmuntra honom att tänka till.

“Nej, du har inte så många ögon. Håll ett öga p…[Read more]