Åt Yazfeins ord hade hon bara skakat på huvudet. Hennes mor hade knappast planerat i sådan detalj, det var något hon var säker på, och om Ejvald var med så skulle de knappast kunna hålla ett så högt tempo. Hade hon läst spåren fel? Det kändes osannolikt, särskilt som hon fortfarande kunde se dem så tydligt nu när de saktat in.

”Kan du or…[Read more]

Eirik ägde ingen rustning, inte heller något svärd. En kniv var det enda han hade i vapenväg och det var oftast svårt att flyga med så han bar den sällan med sig. Han var ingen stridens man och i ett samhälle som det han fötts in i ansågs det nästan skamligt. Han var inte direkt påverkad, Ulvhedna som han var men nog fanns det dem som tittade…[Read more]

Ithilwyn tog honom in i hjärtat av Berelon bland ståtliga dryadmän, nätta dryadkvinnor, älvor och träfolk av alla dess slag som förvirrat, nyfiket och vissa till och med arga betraktade främlingen som hon tagit med sig till deras fristad.
‘Rådet är våra äldsta!’ förklarade hon, trots allt kunde hon inte ta med en främling in i deras hem utan att…[Read more]

Felaerns genomträngande gröna ögon betraktade henne då hennes tårar var på gränsen att börja rinna ned över hennes kinder. Han undrade för sig själv vad det var som rörde sig i hennes huvud. Men människorna var svåra att läsa, betydligt svårare än hans egna folk. Och så var det språkbarriären utöver den kulturella barriären.

Och där…[Read more]

Jezeral stod något matt och besegrad med en hand över sin blödande axel då Naera slank mellan hans fingrar. Igen.
‘Vid Lloth…!’ svor han ilsket med sammanbitna tänder, och vände sig om och vände blicken mot Kamilla och mannen som stod kvar. Med beslutsamma steg vände han sig tillbaka till de två krigarna, ilska i hans blick.
‘Har du någon an…[Read more]

Mannen som hette Ergott hade inte förväntat sig den blixt av smärta som plötsligt pulserade genom hela hans kropp. Som paralyserade honom till den grad att han föll ned i en boll på marken med ett flickaktigt tjut av smärta. Han tappade svärdet som föll på Marulds fot, och den tredje vände sig chockerat om med ett dumt “vad fan…?”. Faegrim, t…[Read more]

Arlin gav henne ett litet leende då hon försökte memorera det falska namnet, och han lärde henne uttala det korrekt. En liten rättelse, men det skulle låta märkligt annars, om hon inte sade det med en kaldrländares hårda artikulation. Det var spännande, romantiskt till och med, att låtsas att de var gifta även om de inte var det. Hennes lill…[Read more]

Hon red först på vetskapen om vilken väg hennes mor borde ha tagit, men snart nog fick hon sänka blicken till marken för att leta efter spåren efter hennes och Ejvalds hästar. Till sin stora lättnad fann hon dem ganska enkelt och det verkade inte som om de ridit i lika hög fart som hon och Yazfein nu gjorde. Kanske skulle de ändå hinna ifatt dem.…[Read more]

Ingenting med denna lilla resa var förvisso genomtänkt, men hon hade åtminstone haft tid att rusta sig innan hon rusade iväg. De skulle nog få improvisera lite, men Yazfein behövde ju knappast vapen för att försvara sig om något skulle ske.

Med en liten nick åt hans ord så ledde hon ut sin häst genom stallporten. På vägen drog hon åt sig en…[Read more]

Hulta skrattade till. “En prins … eller prinsessa, eller kung, drottning, general, hovnarr … jag är inte kräsen. Hemma väntar mig sim med fiskar och dans med skoggshuggare, jag har rätt att fantisera lite.” Hon log varmt åt Sera. Hon tittade sedan ner mot sin drink och släppte ut en suck.

“Den var inte lika bra som hemma. Eller så var den ex…[Read more]

Frågan verkade överraskande för Istilwys som såg mot Ziyaté och sedan omkring sig. Det var tydligt att hon inte hade reflekterat över den vinkeln, och nu snurrade hjulen inne i huvudet hennes. Medan de red bland träden sträckte Istilwys ut sin hand och slukades av skuggorna, plötsligt borta genom sin magi, lämnande Ziyaté ensam på hästen.

En…[Read more]

Monsterjägaren studerade Fëani tankfullt, något fundersam över reaktionerna och känslorna som verkade storma där inom henne. De känslor som bekräftades i hennes ord som kom därefter. Den ungdomliga osäkerheten, som så tydligt var ett resultat av den överväldigande uppgift hon hade på sina axlar. Som hon kände att hon var tvungen att slutföra. Och…[Read more]

Kettil sänkte sin blick efter sin familjs farväl och slöt på nytt sina ögon. Han intog sin meditativa position och helt enkelt bara satt där korsbent med händarna i sin famn. Efter att Arand var färdig med sin magi öppnades Kettils ögon Hastigt, han gav ut en snabb utandning och upplöstes sedan ljudlöst, som om han gick upp i rök, ett snabbt flagn…[Read more]

Hon skakade på huvudet åt hans fråga om att låna en häst. Det fanns gott om djur för att resten av familjen skulle kunna hitta något att rida ifatt dem på, men någon, av allt att döma Sven, en av hennes fars hirdmän, skulle bli utan. Hon fick förklara det sen. För tillfället kände hon bara en oerhörd lättnad över att Yazfein ville följa med h…[Read more]

För de som står emot mig… Det var en mening som nästan fick henne att skratta igen, men allt hon gjorde var att flina roat åt det hela. Hon kände ingen rädsla inför honom, men sen ansåg hon sig heller inte vara någon som stod emot honom i den bemärkelsen, hon utförde ju trots allt bara ett jobb och hon hade ingenting emot honom i den bemärkelsen.…[Read more]

Hon såg ogenerat på när hans kropp genomgick sin underliga förvandling. Hon hade något fascinerat i blicken, för trots att hon sett både honom och andra Me’erisier förvandlas tidigare så hade hon aldrig sett det på så nära håll. Hon själv kunde förändra sitt utseende till viss del, men att växa helt nya armar var något hon inte var kapabel till.…[Read more]

Ljudet av hans röst fick henne att se upp från sadelgjorden, vilken hon var i färd med att spänna kring hästens stadiga kropp. Hon hade inte hört honom komma in, men hon borde ha känt av hans närvaro. Troligen var hennes tankar alldeles för splittrade.

”Yazfein…” Hennes röst tycktes nästan något lättad, något hon själv förvånades över.

”D…[Read more]

Ilskan och rädslan kokade inom henne, men trots det så hörde hon stegen som närmade sig hennes rum och hon vred på huvudet i tid för att se sin bror stiga in genom den öppna dörren. Han visste. Deras mor hade uppenbarligen talat med fler än Yazfein om sin plan, och att döma av blicken som Eirik gav henne så hade han också motsatt sig hela idén.…[Read more]

Kyssen bränner på hennes hand. Som om Wreax läppar lämnat ett brännmärke där och för en stund sitter hon stilla var med handen på bordet där Wreax lämnat den. Följer honom inte med blicken när han går utan ser på glaset han druckit ur och som står kvar på bordet. Tankarna snurrar, får dem inte att stanna upp, sluta och det är slutligen Arand so…[Read more]

Några fler ord hade inte blivit sagda kvällen innan. Efter att anden av deras bror försvunnit hade han flytt hallen ut i natten. Flugit, jagat… men ilskan inom honom efter samtalet med modern hade hela tiden blossat upp i honom och gjort att han tappat koncentrationen gång på gång. Slutligen hade han valt ut en hög tall där han satt sig, spanat ut…[Read more]