Hulta packade försiktigt ihop sina papper och samlade ihop allting. Hon kunde inte låta bli att föreställa sig vad hennes syster skulle ha sagt om hon visste vad Hulta gjorde.

“Jag är redo! Jag är lite nervös, men jag är redo.” Hon log åt Sera medan hon satte allt material under armen.

“Okej, så du uppehåller dem i tio minuter. Jag behöver in…[Read more]

Hon skraytade till lätt, och såg först mot kvinnan de tillfångatagit och sedan till Jezeral. Hon skakade lätt på huvudet åt hans kommentar, och började sedan se vaksamt omkring sig där de vandrade, redo för vilka överraskningar resan deras nu än skulle slänga på dem.

“Den enda smak jag fått idag är att hemskhet finns överallt. Magiker är skräm…[Read more]

Mizue & Toro

“MEN..! Vad gör du?! Bort från honom, din vilde!!” den unga kvinnans röst skar genom luften som en pisksnärt. Hon hade dragit sitt svärd och var på väg att ställa sig mellan den unge mannen och Toro, men så såg hon att hans kniv var på väg mot repen. Mizue hejdade sig och tog ett steg tillbaka, sänkte svärdet och satte handen mot hö…[Read more]

Hon kunde inte låta bli att öppna ett öga för att kika på honom när hon kände hur han lade sig ned bredvid henne, plötsligt lite osäker på hur de egentligen hade hamnat där. Hade det varit hennes idé att bli matad med vindruvor? Varför hade hon ens kommit på något sådant, och varför hade han gått med på det? Var hon fortfarande full?

Tan…[Read more]

Han verkade ha återhämtat sig från nederlaget, i alla fall om man skulle tro leendet över hans läppar, något som fick också henne att le, även om hennes eget leende kanske var lite mer av ett flin när han medgav att han gillade hennes överraskningar. Det var en komplimang lika mycket som någon annan och hon lät den fylla henne med beslutsamhe…[Read more]

Faegrim hade en min som var delvis road och delvis lite halvt äcklad över hennes mumsande och grodbenen som stack ut ur kakorna. Men en Brinkeman var inte ohövlig, och tackade inte nej till gåvot – speciellt inte mat. Lite trevande sträckte han fram en hand för att ta emot en av kakorna, och ögnade den lite tankfullt.
‘Tack, Tussie…!’ sa han oc…[Read more]

Ayperos hade inte förväntat sig att hon skulle böja huvudet i tacksamhet för honom, och dessutom blev han mer nöjd över att hon inte gjorde det. En rakryggad ledare vad han ville ha vid sin sida, inte en som kråmade sig i berömmelse och uppmärksamhet. Han log ett litet vetande leende, som om han visste vad som rört sig i hennes huvud.
‘I vanliga f…[Read more]

Arands gula ögon hade ett nästan självlysande lyster där i dunklet i rummet och eldens sken som reflekterade i ögonen. Han lutade sig fram för att ta en klase vindruvor i handen, och böjde sig fram mot henne så han låg på sidan bredvid henne.
‘Ah, tröstpris säger du?’ frågade han då han talade lågt med sin brummande röst, som hon nästan kunde kä…[Read more]

”Nå, jag ska nog komma på något som vi båda kan vara nöjda med”, sade hon lite retsamt, glad åt att hennes kommentar verkade ha lättat upp hans humör en aning. Han gjorde dock detsamma för henne när han talade om hur hon förvånat honom, eller snarare om hennes militära makt förvånat honom. Hans kommentar fick en låga av stolthet att flamma…[Read more]

Han försökte att låtsas som att han inte alls fann hennes skämt särskilt lustigt, men han lyckades inte särskilt bra, och det gjorde hennes flin bredare och hennes retsamma humör än värre. Inte blev det bättre av att han dessutom erbjöd sig att mata henne, så hon slängde sig ned på rygg i sängen och lade armarna bakom huvudet.

”Då…[Read more]

Om det fanns tid att förvarna. Men de orden fastnade på Vésivas tunga, för vad det egentligen någon idé att skrämma upp honom mer? Nej, det skulle gå fint. Eller?

En stund senare bröt Vésiva vattenytan och hon drog ett djupt andetag, det var som om hon drunknade i vinden som ven ovanpå men snart verkade hon  vant sig och slöt ögonen mot so…[Read more]

Saskia Belsante
Paniken steg i henne. Pulsen ökade och tankarna skenade. Utanför hördes stridens larm, de ljud som tycktes skära lättast genom vagnens väggar var skriken fyllda av smärta. De dog utanför och hon var instängd i en låda, mitt i allt kaos. Hon klättrade över den döda hovdamen, men hejdade sig med handen på handtaget. Vart skulle h…[Read more]

Man kunde följa den enorma oxens väg genom skogen, i hans spår hade han lämnat förstörelse i form av nedtrampade ungträd, trasiga buskar, brustna träd och grenar och omkullvräkta stenar. Toro var en svart och osmidig jätte i skogens grönska. De breda hornen fastnade i snåren och trädens täta grenverk. Ur oxens mun skummade det och de blottade vito…[Read more]

Asgeir klappade fursten på axeln.
‘Äh, vi är dumma utlänningar som inte kände till era lagar. Låt mannen leva med förnedring så fortsätter vi festligheterna istället, hm? Som min syster säger, ett litet missförstånd, inget mer?’ frågade han på sitt lättsamma vis, trots allt ville han inte lägga fokus på sådana tråkiga saker som dueller och bråk so…[Read more]

Dryaden höjde ett ögonbryn åt hans komplimang, och log lite roat.
‘Du hittar bara på.’ sa hon enkelt med ett skratt, och började sedan röra sig på lätta steg igen bland rötter och träd. Men de närmade sig snart Berelon vilket inte märktes direkt för det ovana ögat. Men såg man uppåt skulle man se dryadernas boningar bland trädkronorna, o…[Read more]

Arlin lät sig falla in i Nillas kram, och ett ögonblick var han nästan chockerad över hennes närhet. Men det la sig snabbt då han la sina armar om henne, för att stöda henne i hennes strid och sorg över vad som inträffat mellan henne och hennes mor. Och inför hela hovet, mellan henne och Kael så klart.

‘Så låt oss ge oss av då, om gudarna är på…[Read more]

Faegrim betraktade Kahtryn lite nyfiket då en inre storm av tankar verkade gå genom hennes huvud. Finn hade uppenbarligen inte förstått hans pik, så han viftade bara bort det hela men hade ett litet bredare leende på läpparna än innan. Snart hade de en munter eld sprakandes framför dem, och Faegrim började göra ihop en soppa åt dem med dittan och…[Read more]