Att tveka vore dumt, speciellt i en sådan här delikat situation. Eller ja, hon skulle väl snarare vara den som smakade bra för vargarna. Hon skyndade sig in i ladan för att hämta sin väska. Den kunde hon inte lämna det var allt hon hade kvar. Tungt föll den mot ena axeln medan hon placerade sin stora yxa bakom på ryggen medan hon rörde sig mot sv…[Read more]

Bristen på respons från livvakten gjorde henne något besviken. Uppenbarligen var hon inte tillräckligt bra på de finare formerna av förförelse, eller så hade Ziyaté haft fel när hon sagt att män var svaga för det exotiska, det förbjudna. Hon var osäker på vilket det var, men lät för stunden ämnet vara, rädd för att hon trots allt skulle inse vi…[Read more]

Daermond
Legoknekten nickade. Det räckte med att nämna att han skulle få betalt, så skulle han göra som alla hyrsvärd. Ta jobbet. Hon behövde inte vara suggestiv med män som honom. Daermond tömde vinglaset och ställde det på bordet. Han visste redan vem han skulle be att ta över hans jobb när han var ute och letade efter lönnmördare “Min vän Elisha…[Read more]

Färden till Loradon hade varit enformig och dyster. Det hade ömsom snöat ömsom regnat, som om gudarna själva inte kunde bestämma sig för vilket det skulle vara. Nu föll dock snö, snö som om det fick lov att ligga kvar på backen mer än troligt skulle färgas rött inom en alldeles för snar framtid. Hon själv hoppades att den skulle komma mer än sn…[Read more]

Alven betraktade honom lite fundersamt över hans ord, och nickade långsamt åt det. Så han var inte direkt vad han sades vara, men samtidigt såg han heller inte ut som det hon hade frågat eller föreslagit att han kunde vara.

‘Jag förstår.’ sa hon enkelt, med mjuk röst, lite tankfullt.
‘Då antar jag att det är så att ni rest mycket?’ undrade hon,…[Read more]

Paladinen höjde ett lätt ögonbryn åt magikerns ord, och han kunde nästan notera ett litet inslag av arrogans – eller kanske var det förringande? Hans ögon smalnade, irritation tydlig ett kort ögonblick. Alla magiker han mött var likadana, fulla av sig själva och sin vikt i världen. Vänta? Vad var poängen med detta möte om de inte var redo att ge s…[Read more]

Ett tag undrade han varför denne Sölva stod med öppen mun. Det var längesedan han hade haft den effekten på någon. Sanningen var väl att han aldrig hade haft den inverkan på någon. Inte för att han skulle erkänna det. Spegelbilden som han såg i de flesta vattenpölar var att han var ett ståtligt skogstroll i sina bästa år, med en lång tjusig sva…[Read more]

Egentligen var det som hon sa mestadels babbel. Hon hade aldrig riktigt tyckt om när det var tyst – inte med en främling som Xharin. Nog för att hon var medveten om hans namn och lite mer fakta om honom hade hon inte känt honom länge nog för att vara bekväm i tystnad. Fast… det var väl egentligen bara hennes make, far och Atlen hon kände s…[Read more]

‘Du råkar inte vara en magiker, utan att de tog nödvändiga åtgärder?’ undrade Kiel, inte så speciellt hoppfullt. Men man kunde aldrig veta med alver. Fast om hon var en magiker hade hon väl öppnat dörren redan vid det  här laget om hon kunnat. Långsamt drog han en hand genom håret.
‘Vi måste helt enkelt överlista vakterna.’ sa han, som om det int…[Read more]

Skjórinn
Hon ville inget hellre än sova. Vila. Låta stygn och örter göra sitt. Ögonen kändes tunga. Med den skadade armen hårt tryckt mot sin kropp, sträckte hon sig efter den erbjudna handen. Med hans hjälp så tog hon sig upp ur den varma källan. Den kalla luften överraskade henne något och hon slog båda sina armar runt sig själv. De ljusa håren…[Read more]

“Och ovanliga. Exotiskt är alltid exotiskt.” sa Vésiva med ett svagt leende för att lägga sin hand mot bordet och slå sina fingrar lite fundersamt mot trät. Innan hon gjorde en gest och beställde en vinflaska med två glas att dela på. Egentligen var hon inte mycket för vin, det gick ju ner… Men det var ingen smak i det hela. Inte som sprit. Va…[Read more]

Dammet som yrde kom in i Vingas näsa. Hon rynkade på näsan ett flertals gånger för att försöka få bort känslan att vilja nysa, det var inte riktigt den bästa situationen att göra det nu. Efter misslyckande försök till att sluta nysa, gav hon till en nysning som var hög. Samtidigt som hon nös hade hon, utan att tänka på det, höjt yxan och slog med…[Read more]

Irritationen över hur nonchalant mannen framför honom var, puttrade inom honom. Bubblorna blev allt större och det var inte svårt att se att han snart skulle koka över. Självgodheten klädde förvisso personer som Isra, som åtminstone hade något under sig. Men denne… man, som dessutom slog undan hans tungor. Kanske han hade låtit det hela var, om…[Read more]

Aine
Hon har svårt att dölja sin förolämpning när han så lättvindigt pratar om att slänga upp en portal. Hon frustar till. Genom det osynliga band som hon delade med stenvarelsen så skulle Tauna även känna irritationen gro. Den unga magikern skakar långsamt på sitt huvud åt portal-ämnet, samtidigt som hon drog ett djupt, ljudligt andetag och an…[Read more]

Kiel nickade lite frånvarande åt hennes ord, och med någon slags förnyad styrka tog han sig till gallret där han tog tag i den kalla metallen med sina händer. De såg väldigt bleka ut i kontrast till den mörka och hårda metallen, som fick hans händer att bli kalla.
‘Jag har varit här från och till ett par år.’ sa han med blicken ut i vad han såg a…[Read more]

Saryenna stod artigt i det andra rummet, snarare än att spionera på honom då han la på sig sitt ben och gjorde sig i ordning. Lite nyfiket blickade hon omkring där inne, trots allt hade hon inte besökt ambassadörsboningen förr. De gröna ögonen for nyfiket hit och dit, och hon tog ut någon bok från en av bokhyllorna för att snabbt se vad som fann…[Read more]

Gammelfar? Han rynkade på pannan så att hans toviga och långa ögonbryn gick ihop och skapade fler rynkor i ansiktet – inte för att det syntes i ansiktet som redan visade tydligt hans ålder. Han drog in ett djupare andetag från pipan och blåste ut röken medan han fundersamt såg ner på trollet och det som hon påstod var ett orakel. Lite förvirra…[Read more]

Kiel kunde inte annat än att skratta lite tyst åt hennes ord igen, och skakade på huvudet vilket han genast ångrade då hans stela nacke protesterade. Han stönade tyst av smärta, och suckade frustrerat. Lite ansträngt och sammanbitet muttrade han.
‘Jag ska försöka komma ihåg det…’ med en kraftansträngning reste han sig, med ryggen lutad mot v…[Read more]

Ett litet melankoliskt leende dök upp på hans spruckna läppar över hennes ord.
‘En vän…’ mumlade han tyst. Ja han kunde nog behöva en vän i denna håla, och kanske det var allt som behövdes för att få dem ut därifrån? Samtidigt hade han inte förväntat sig att berätta något om sig själv, inte ens sitt namn, och han tänkte inte pressa henne helle…[Read more]