Arlin mötte Nillas blick då den yngre flickan frågade Ingrid om lov att följa dem. Det var fint att se hur Nilla bildat ett band med den unga flickan vilket hade verkat en omöjlighet för honom, men kanske var det den varma utstrålningen Nilla hade omkring sig som fick folk omkring henne att slappna av och lita på henne. Arlins och Nillas ögon mö…[Read more]
Skäktor var rätt. När muren föll fanns det en kort stund av tystnad medan båda sidorna smälte sin förundran över hur enkelt porten föll. Snart röt Bronnors styrkor till förstås, striden fick inte stå stilla länge, och in genom öppningen i staden rusade hjorden så många i bredd som det gick. Dem till mötes kom pilarna från armborst, en våg a…[Read more]
Saskia Belsante
“Och ändå har jag tusentals personer som skulle utföra min vilja.” Saskia hade inte tid eller lust med det här tjafset igen. Hon hade hört det förr från honom. Han hatade tanken av att ha överordnade, men ändå verkade han finna sig i de plats och roll som Ödet fördelat honom. Kanske för att hans roll inte skulle vara lika självkla…[Read more]
”Ja, jag vet ” Säger han kort och hest medan han granskar innehållet i burken. Han hade läst på, eller ja, fått det berättat för sig då hans läsförmåga inte var den bästa. Han övade sig, blev bättre men hade inte tålamodet som krävdes för att det skulle gå lätt och smidigt. Giftet var starkt och döden plågsam. Inget han önskade sin värsta fiend…[Read more]
Eirik blänger lätt på sin far. Gula ögon som blivit hårda, än mer fjärmande än de varit tidigare. Och Maeve har rätt, han vill inte stanna här. Han vill bränna sin morfar, samla de få saker han behöver, ta farväl av morfaderns hus och sedan ge sig av, flyga långt bort, vara ifred. ” Du var inte hemma… jag skrev ett brev. ”
Yazfeins slingr…[Read more]
”Nej, det kommer inte att bli lätt och kanske kommer vi inte heller att lyckas. Men vem har sagt att saker ska vara lätta? Jag visste redan när jag släpades hem av min bror och syster tillbaka till Me´eresia att mitt liv aldrig mer skulle bli enkelt ” Hon håller fast hans blick i sin, hela tiden utan att vika undan. Att ha honom på sin sida kände…[Read more]
Den till synes unga alvkvinnans ansiktsuttryck förändrades inte märkbart då de mentala bilderna och sensationerna sköljde över henne genom länken hon skapat mellan henne själv och Wreax. Mentalt ögnade hon igenom de lösa minnesbilderna, och med det skarpa sinne hon hade organiserade hon dem och pusslade ihop bitarna till en organiserad tidslinje…[Read more]
Att gå undan nyfikna ögon, jo visst, detta var definitivt på väg att leda till katastrof. Men hon kunde ändå inte riktigt stilla sin nyfikenhet och hans mystiska emblem var ett mysterium hon ville få svar på. Det var något med den som var bekant, men exakt vad kunde hon ännu inte svara på. Än en gång var det män som fick henne att vänta, och li…[Read more]
Kioras ögon fortsatte se in i Davants med en brinnande intensitet, som om hon försökte läsa alla ord och alla meningar som utspelade sig mellan raderna i hans ord. Det var svårt att tolka honom, svårt att veta om han fick en sadistisk njutning av detta eller inte. Om han var på vampyrernas sida, eller sin egna. I slutändan var de väl båda ens…[Read more]
Huvudvärken bultade i hans huvud och kungen hade ingen lust att ha varken sin dotter eller bror i samma rum. Ögonen var som små sträck och han rynkade lite på näsan som om han kände en äcklig odör för att sedan göra en gest framför sig. Lite nonchalant, som om det var ett försök att låta en del av irritationen släppa. Han knuffade undan sin dotte…[Read more]
Med förvånansvärt starka fötter för en så liten lyckades Faegrim sparka undan de döda som sträckte sig efter honom. Då kroppen Kathryn lyckats träffa med hans dolk föll i en hög av ben och senor bredvid honom greppade han tag om dolken och drog ut den med ett slafsande ljud. Nätt och jämnt lyckades han rulla in i cirkelns säkerhet igen, följt av…[Read more]
Ayperos mörka reflekterande ögon studerade Ziyaté där på marken, nyfiken över hur hon reagerade på hans blod och de ord hon yttrade.
‘Wreax Situros…?’ frågade han lite nyfiket, och såg på Isra.
‘Namnet säger mig ingenting, är det någon jag borde känna till?’ undrade demonen, trots allt hade han inte varit aktiv i världspolitiken förutom det li…[Read more]
Felaern såg lite tveksam ut ett ögonblick över hur han skulle formulera sig, och hans obekvämhet över den unga kvinnans fråga var tydlig där de gick.
‘Det är… komplicerat. Människor… är inte välkomna i Nela’thaënas. En gång var det annorlunda.’ förklarade han där de gick, hans blick något tankfullt riktad framåt.
‘Vissa vill försonas igen……[Read more]
Audgisils blå blick betraktade henne kontinuerligt då hon talade och drack ur mjödet. Ett litet finurligt leende växte sig fram i hans mungipor över hennes fråga, som om han anade vad hon tänkte om situationen. Men det fanns även en gnutta sorg i hans ögon.
‘Detta krig är inte ett hederligt sådant, nej. Men jag måste hoppas på att Kaldrland ka…[Read more]
Kanske smalnade Isras ögon en aning och hennes mungipor sänktes i ett ogillande uttryck. Wreax. Givetvis var det så. Hon borde ha känt av det.
”Wreax Siturios… Jag borde ha anat att han var hennes marionett, men när jag träffade honom så kände jag inte hennes inflytande över honom… Magi var aldrig min starka sida, det var mer min broders domän”…[Read more]
Hon mötte sin fars lika blå blick utan att vika undan, men det fanns kanske ett visst mått av ånger i hennes blick. Hon hade alltid haft lättare att hantera sin moders tillrättavisanden, ty de var mer lika varandra och lät oftast ilskan styra. Hennes far var istället lugn och samlad och kanske var det just därför som hon alltid fick dåligt sa…[Read more]
Saskia Belsante
Hon lutade sig framåt när han tog glasburken. “Avalan..” hovets alkemist. “..berättade att den endast växer i Nela’thaënas..” Med det sagt, det kunde inte vara någon annan än en alv som fått tag i örten. Saskia får något sammanbitet över sig när han berättar hur lite som behövdes för att döda någon som Jarek, en frisk stark man i…[Read more]
Medan han lyssnar till hennes låga röst studerar han den lilla burken hon haft med sig med vad han anar är liknande örter som förgiftade hennes make. Hon hade behövt någon nu för det syntes att hon var ensam. Rädd.. om det syntes skulle andra omkring slå ner på henne likt hökar med sylvassa klor och slita henne i stycken. Efter hennes långa utläg…[Read more]
Saskia Belsante
“Du har inte fel. Jag fick inte några val, det går inte att tvinga fram … några ömma känslor. Men jag sörjer att en bra man har dött.” Hon kunde erkänna att han varit en bra man och om de mötts under andra omständigheter kanske hon skulle älskat honom till slut, såsom han velat att hon skulle älskat honom. “Män av hans sort är…[Read more]
Den bleka handen hindrar henne från att ta annat än möjligen ett halvt steg ifrån honom. Även om han respekterade henne, var henne lojal så var han knappast hennes knähund och deras märkliga relation hade alltid varit spänd. Han balanserade alltid på en tunn lina när det gällde att uppföra sig och inte. Han var en skadad själ, en själ som nog…[Read more]