Ylva Sigvaldadottir
Då han återigen talade om att det var hans bror som ville straffa honom, den här gången med sadeln, skrattade hon igen. ” Du tror då allt att Eirik är ute efter dig. Vad har du gjort för att förtjäna en sådan plågsam behandling av bakdelen och varför drog du in oss andra i din bestraffning?” frågade hon retsamt och skämtsam…[Read more]
Liv Hellvidottir
Hon såg på honom då han greppade tag om hennes haka. Hans blick var allt annat än vänlig, inte ens uppvärmd och hon räknade inte med ett väl mött svar. Synd..då natten var kall och avsaknaden av fylla gjort sig påmind. Hans väsande ord och ilskna uppsyn kom henne inte som någon överraskning. Hon hade sett den där blicken allt fö…[Read more]
Lara
Det tog en stund men tillslut verkade hennes systers dystra stämning lätta lite och hon dolde ett triumferande leende genom att dricka en klunk av drycken. Hon lät hennes syster fortsätta i sin egen takt och snart verkade ett leende spridas även på Lyreths ansikte. Även om det var på hennes bekostnad så var det ändå ett billigt pris för a…[Read more]
Lara
Hon smakade på sin dryck och väntade i tystnad. Hon visste att hennes syster till slut skulle prata, knäckt av tystnaden och förväntan att hon skulle prata och Lara hade inget emot att leka den leken. Hon fick som hon ville tillslut, förr eller senare. För var det någon i familjen som var envist tålmodig så var det hon. Deras far kallade he…[Read more]
Liv Hellvidottir
Hon kände hans närvaro andlingen innan hon kände hans fysiska närvaro. Det var som om han tog upp plats även när han inte var där och hans ord fick henne att dra på munnen något. Hon stod stilla med ryggen mot honom då han slöt sin hand om hennes då hon höll i Odens figurin. Hans hand dröjde sig kvar innan han med en mjukhet ho…[Read more]
Ylva Sigvaldadottir
Hon såg hur Asgeir såg mot henne och Villi men återgäldade inte leendet hon skickat hans väg och snart återupptog Villi deras samtal och hon vände huvudet mot honom istället.
Han försökte förklara för henne hur han brukade sin magi, hur har gjorde detta märkliga ting. Hon tänkte på hur hon varit skräckslagen för honom först…[Read more]
Liv Hellvidottir
Hon stirrade på mannen som satt sig ned intill henne. Hon visste inte om hon skulle klå upp honom för frågan, fnysa åt det hela eller faktiskt sjunga något. Så hon satt tyst stilla istället och bara stirrade på honom. Hon skulle precis öppna munnen för att säga något då en av Hallgrims män gjorde sitt utrop. Genast vände hon sin…[Read more]
Liv Hellvidottir
Hon följde med de andra och slog sig ned vid bordet med de andra männen. De skålade, sjöng och berättade historier men hon precis som Njeld förblev tyst. Hon åt, drack och iakttog och hon märkte nog hur Hallgrims humör vändes till det sämre ju längre in på kvällen de kom. Hon sa inget om saken och det gjorde ingen annan heller.…[Read more]
Lara
Hon kunde se en blixt av irritation i systerns blick innan hon maskerade den. Hon stod lugnt intill henne med samma sneda, smått roade leende som hon haft när hon hälsat. Hon visste att bara hennes blotta närvaro kröp under skinnet på hennes syster i den här stunden men det kunde inte hjälpas. Det var ofta så..Lyreth fastnade i sitt eget huv…[Read more]
Liv Hellvidottir
Så kom de fram till gården. Hallgrim hade tagit täten och skidade på som för att ta igen förlorad tid. Han hade inte sagt något om hennes tempo men hon kunde riktigt känna alla deras irritation över den långsamma takten. Där en del kanske skulle finna detta obekvämt och stressande kände hon bara ett visst mått av tillfredställ…[Read more]
Hon såg hur han studerade smycket hon erbjudit honom. Han verkade tycka om den och sträckte sig efter en båge. Hon höll ut händerna och tog emot den med båda händerna nästan vördnadsfullt. Respektfullt som man alltid var med alla vapen. Hon lät fingrarna smeka lätt vid den släta ytan. Hon såg mot pilarna som stack upp ur deras koger och nickade.…[Read more]
Liv Hellvidottir
Hon såg hur männen vände blickarna till henne. Några vänligare än andra men alla med en något förvånad uppsyn att hon ens tagit till orda. Men hon tänkte inte hålla tand för tunga när det kanske gällde livet. Och hon hade ändå en känsla av att Hallgrim inte heller var en komplett dåre och ändå överlevt så länge han gjort på an…[Read more]
Hon nickade bara då han talade…eller försökte lära henne om tro. Inget hon och hennes systrar inte hade hört förut men hon log bara och lyssnade ändå uppmärksamt. Han hade ju inte fel…inte helt. Men det fanns många sorters styrka och många sorters tro. Hon slickade sig lite om munnen och mötte hans blick en lång stund under tystnad.
Så…[Read more]
Hon la huvudet lite på sned och nickade. ” Här ute på heden i ensamheten känns andarna ibland närmare än helgonen”. Hon nickade lite med ett leende som att hon inte menade något annat med det än det hon sa. Hon hade väl alltid känt sig nära hedens urkraft, närmare den än några helgon. Hennes familj hade alltid haft en stor respekt för andarna,…[Read more]
Hon såg på honom då han eftertänksamt talade och verkade låta sina tankar vandra samma stig som hennes egna själv gjort för ett par sekunder sedan. ” Ja..det verkar inte bättre. Jag undrar vad andarna har i sina planer med det här mötet..” sa hon något eftertänksamt men med ett litet leende. Hon drog fram den enkla packningen hon haft med sig och…[Read more]
Nelia höll andan. Hon vågade inte se på samtidigt vågade hon inte se bort heller. Hon försökte få sitt hjärta att lugna sig, försökte att stilla sin nervositet då hon kände bandet dem emellan. Hon kunde känna något i bröstet som var både främmande och bekant men hennes tankar var allt för upptagna på det hon såg att hon inte förmådde sig att ana…[Read more]
Liv Hellvidottir
Hon drog den tjocka manteln om sig och rättade till vantarna och den varma mössan hon fått till låns. Eller ja fått till låns och låns.. Vad hon förstått av kvinnorna på gården så förväntade de sig inte att återse sina plagg igen men det tog också emot att få några allmosor så ett lån lät ju bättre än en gåva av medömkan. Kläd…[Read more]
Ylva Sigvaldadottir
Hon mötte stadigt hans blick där de red och lät den då och då vandra ut över landskapet. Trots allt var det båda två tvungna att vara uppmärksamma på annat än bara varandra också i det här landskapet. Han verkade nervös, eller inte nervös riktigt men som om han hade svårt att fokusera på deras samtal. Kanske tråkade hon ut h…[Read more]
Hon drog på munnen något i kanske vad som kunde tolkas som ett medhåll då han med ett smått ironiskt tonfall talade om – en ensam man och en ensam kvinna – . Ja kanske höll hon med om det komiska i det hela. Men hon trodde trots allt på öden och dagar av ensamhet för att sedan stöta på honom och en värmande eld.. om inte det var ödet så visste ho…[Read more]
Lara
Gårdagen hade varit en spektakulär händelse av pinsamheter och klumpighet. Inte från hennes sida, aldrig från hennes sida utan som vanligt från hennes tvilling. Så hade det alltid varit och hon hade mer än en gång funderat över om det allvarligt rådde en klumpedunsförbannelse över hennes tvillingsyster. Men gårdagen måste ändå tagit någo…[Read more]