Hon var uppriktigt förvånad över det plötsliga mötet, men hon kunde inte påstå att det var ovälkommet. De senaste dagarna hade varit ytterst långtråkiga och hon hade fortfarande inte hört några nyheter om sin syster eller vart hon kunde tänkas befinna sig, så när Vesvía bett om att få träffa henne så hade hon hoppat på möjligheten till li…[Read more]

Hon kikade på föremålen som völvan lade fram på golvet bredvid dem och undrade plötsligt vad det var hon gått med på. Inte för att hon hade något vidare val, men hon undrade om det inte var mer smärta som hon precis tackat ja till. Hon drog ett något skälvande andetag och nickade.

”Jag är redo”, svarade hon tyst, men utan tvekan. Om det hä…[Read more]

Det var uppenbart att kvinnan som satt på sin häst intill dem var nervös, att sändebudet från Märhen var avvaktande och inte alls nöjd med att vara där, och att kungen i det hela inte alls var nöjd med situationen. Hon själv kunde inte riktigt förstå osämjan mellan parterna, ty de slogs ju alla för samma sak, men hon hade också förstått att d…[Read more]

Konungen gav Aetas Saelorian en tacksam nickning över hennes kommentar, och en diskussion mellan Sandor och hans rådgivare fortsatte gällande eventuella planer och stadens olika styrkor och svagheter. Vad som tycktes som det säkraste valet var att bombardera staden med projektiler för att få ett hål i muren. Men faktum var att det kändes motbjud…[Read more]

Nhedenim betraktade dvärgen, som om han analyserade hela hans karaktär baserat på reaktionerna han nu gav ifrån sig över hans förslag. Givetvis var det ett vågat förslag, men allting hade en lösning.
‘Jag hoppades att du, mäster Vindálfr, redan skulle ha lyckats samlat på dig en skara äventyrslystna individer för det pådrag du hade annonserat om.…[Read more]

Saryenna nickade lätt åt hans ord, och gjorde en liten grimas.
‘Ja, en tid. Men det passade inte mig. Men vi gör vår plikt. Ett tag agerade jag som gränsvakt, hade du kommit hit några år sedan kanske det hade varit jag som tagit emot dig.’ sa hon med ett litet skratt.
‘Men jag stannade bara så länge jag behövdes. Mitt hjärta ligger i konsten oc…[Read more]

Det fanns en liten glimt i Nhedenims blå ögon då han böjde sig fram för att betrakta kartan – eller kanske var det bara reflektionerna från elden i värdshuset och den lilla glöden i pipan? Ett litet rökmoln lämnade hans läppar då han tog pipan från munnen. Han hummade lite för sig själv medan han studerade kartan och lyssnade på dvärgens ord, v…[Read more]

Alvinnan lyssnade på hans ord, och lite nyfiket gav hon honom en liten nickning.
‘Tack för erbjudandet, jag ska tänka på det.’ sa hon artigt. Trots allt menade man så gott som utan undantag det man lovade bland alverna, och hon hade ingen orsak att tro att han skulle yttra tomma ord för henne heller.
‘Kom.’ sa hon, och de tog sig ned i stade…[Read more]

Den äldre trollkarlen betraktade dvärgen lite nyfiket. Namnet klingade bekant, och han nickade åt hans berättelse. Den var logisk, och han hade ingen orsak att tro att han försökte säga osanning. Att samla ihop pengar var kanske inte det renaste syftet då det kom till att samla kunskap, men hans orsaker var hans egna. Om han ogillade tanken…[Read more]

Den äldre mannens buskiga ögonbryn verkade förmedla olika känslor vid dvärgens uttryck. Att han blivit igenkänd var uppenbart, och det var inte nödvändigtvis något han tyckte om. Men det var som det var. Så något i hans ansikte visade en viss irritation, men samtidigt också verkade han lite road över dvärgens reaktion. Utan att vänta på en i…[Read more]

Dörren öppnades och släppte in en strimma ljus och en färsk bris in i värdshuset. En grå figur vandrade in i värdshuset, hans närvaro endast avslöjad av dörrens knarrande och duns då den slogs igen. Det var en åldrig man, klädd i en lång grå kappa bestående av flera lager tyg som på många ställen såg ut som trasor. Den gamle mannen var rätt så…[Read more]

Alven log åt hans ord, men skakade lite sorgset på huvudet.
‘Tyvärr har jag inte sett mer än vår skog. Jag är en av de yngre av oss, och under min tid har vi inte haft bra relationer utåt.’ förklarade hon.
‘Men om du är nyfiken finns det mycket jag kan visa dig!’ sa hon lite muntrare. ‘Det var trots allt därför Eärmelindo bad mig komma hit idag.’

Konungen gav Maeve en blick och lyssnade på hennes ord. Han hade gissat att hon skulle föreslå något sådant vågat – trots allt var det ofta så Kaldrländarna fungerade. En stund verkade han tankfull, men såg sedan på henne igen.
‘Jag är inte ivrig på att riskera er på det viset. Vi vet inte vad våra fiender är kapabla till, förutom att de lyckades…[Read more]

‘Oden har redan valt dig, hur du använder hans förmåga är upp till dig.’ sa Gerda lugnt, och de intensiva ögonen mötte Maeves blick.
‘Jag tog med mig det jag behöver. Du är en stark kvinna, Maeve, så jag vet att jag inte behöver be dig mer än en gång att vara stilla.’ sa hon, och hur axelväskan hon hade med sig tog hon fram de nålar, färg och andr…[Read more]

Bristen på respons från livvakten gjorde henne något besviken. Uppenbarligen var hon inte tillräckligt bra på de finare formerna av förförelse, eller så hade Ziyaté haft fel när hon sagt att män var svaga för det exotiska, det förbjudna. Hon var osäker på vilket det var, men lät för stunden ämnet vara, rädd för att hon trots allt skulle inse vi…[Read more]

Färden till Loradon hade varit enformig och dyster. Det hade ömsom snöat ömsom regnat, som om gudarna själva inte kunde bestämma sig för vilket det skulle vara. Nu föll dock snö, snö som om det fick lov att ligga kvar på backen mer än troligt skulle färgas rött inom en alldeles för snar framtid. Hon själv hoppades att den skulle komma mer än sn…[Read more]

Alven betraktade honom lite fundersamt över hans ord, och nickade långsamt åt det. Så han var inte direkt vad han sades vara, men samtidigt såg han heller inte ut som det hon hade frågat eller föreslagit att han kunde vara.

‘Jag förstår.’ sa hon enkelt, med mjuk röst, lite tankfullt.
‘Då antar jag att det är så att ni rest mycket?’ undrade hon,…[Read more]

Paladinen höjde ett lätt ögonbryn åt magikerns ord, och han kunde nästan notera ett litet inslag av arrogans – eller kanske var det förringande? Hans ögon smalnade, irritation tydlig ett kort ögonblick. Alla magiker han mött var likadana, fulla av sig själva och sin vikt i världen. Vänta? Vad var poängen med detta möte om de inte var redo att ge s…[Read more]

‘Du råkar inte vara en magiker, utan att de tog nödvändiga åtgärder?’ undrade Kiel, inte så speciellt hoppfullt. Men man kunde aldrig veta med alver. Fast om hon var en magiker hade hon väl öppnat dörren redan vid det  här laget om hon kunnat. Långsamt drog han en hand genom håret.
‘Vi måste helt enkelt överlista vakterna.’ sa han, som om det int…[Read more]