Caspian hade väl alltid haft en förmåga att skapa kalabalik omkring sig, men han verkade lika omedveten om det. Så klart krävde han bara det som var hans rätt, inget mer. Han avfärdade garnisonmästarens ilska som den flugskit det var i hans sinne, istället var han mer enträgen att komma därifrån till bättre delar av staden. Lika lite tänkte han ö…[Read more]

Tezcatlipoca nickade åt hennes svar, det var ett vettigt sådant. Inte det mest spännande, men helt rimligt, för så många av dem gick i sina fäders fotspår, eller enligt fädernas önskemål. Det var nästan tråkigt hur vanlig historia det var. Men hon hade verkligen tagit till sig av uppdraget, och det fick han beundra. “Inte det mest pålitliga ur…[Read more]

Han studerade henne när hon pratade och ryckte sedan till när Veigo plötsligt avbröt henne med ett angrepp. Han log brett nog att det var synligt på ögonen och skakade lätt på huvudet, för att sedan kliva fram och klappa honom på axeln. “Du och dina projekt,” Han lutade sig lite åt sidan för att ta sig en andra titt på kvinnan. “Anazi? Ovan…[Read more]

Tezcatlipoca torkade sitt svärd när slaget var avslutat, vandrande genom det brinnande lägret studerande de fallna, samtidigt som styrkorna hans börjat samla in de överlevande. De gamla, allvarligt skadade och trotsiga avrättades, för att avlasta vårdgivarna och förenkla både fångtransporten och minska deras behov väl fängslade. Han förstod att…[Read more]

Tezcatlipoca hade i sin ungdom spenderat mycket av sin tid att valla boskap, det var någonting rofyllt med aktiviteten, att förekomma sina djur och styra dem dit man ville ha dem genom förståelse, inte våld. Det var därför med belåtenhet som han tillsammans med sina trupper klättrade upp ur de fornåldriga tunnelsystem som smugglare, upprorsma…[Read more]

Alven betraktade de kända namnen i sitt hem, han var ju inte direkt ovan att möta kungligheter – fin vinmakare som han var, och adel för den delen hade han sett fint folk på nära håll många gånger förr. Men han hade ändå inte riktigt räknat med att ha kungligt blod i sin familj, och heller inte en så övertygande men även farlig figur som Aype…[Read more]

Det hade varit en märklig upplevelse för Catea, att delta i en begravning till en viktig person hon inte kände. Trots allt hade hon levt sitt liv isolerat i bergen, med sin orden, och plötsligt slängs in i allt detta politiska kaos. Känslig som hon var kunde hon heller inte stänga av alla olika känslor omkring sig. Vissa faktiskt genuint sorgsna…[Read more]

Toku hade inte fel. Okaji hade varit skeptisk till att de skulle få gå även om han var en man vid sitt ord, just för att hon utgjorde ett sådant hot på så många sätt, och trots att hon förväntade sig bli förrådd av honom i sammanhanget så var hon ett hjärtslag bort från utbrott när vakterna separerade på henne och Toku. Känslan var som knivar i h…[Read more]

Vred lätt på huvudet men vände snart tillbaka igen efter Salts fråga. Vad spelade det för roll om hon kunde se henne eller inte? Det lär inte som att hon var på väg att skada henne. Hon svarade dock inte ens, och Salt påbörjade sin grej. Hon förstod inte först vad kvinnan gjorde, men gradvis började hon lista ut det och hon kunde faktiskt int…[Read more]

Nog hade hon fått henne att prata allt. Det gjorde nästan lite ont i örat att höra allt snack, men med målet i sikte gjordes allting mer uthärdligt. Repet var vidrigt, men hennes tänder var vassa nog att hon ganska snabbt kunde orsaka ganska märkvärdig skada på det. Hon valde att vara tyst hellre än svara på massa frågor för att få det att gå sna…[Read more]

Okaji stod tyst under resten av ceremonin, till och med när de stod så nära kejsaren att hon kunde känna doften hans, hon stod tyst och i den stunden tyglade sig från att angripa honom. Det hade inte tjänat henne någonting, men att se honom så nära, och så till synes oberörd av hennes avslöjande höll en stark låga vid liv inom henne. Hon hade i pr…[Read more]

Okaji vägde alla hennes alternativ mot varandra, men oavsett vinkel kunde hon inte på något sätt trotsa kejsarens order och samtidigt vara säker på att Toku inte tog skada. Att hon själv skulle komma levande ut ur palatset var osannolikt, än mindre staden just nu. De hade män i närheten av byggnaden, men det fanns inget sätt hon skulle kunna sign…[Read more]

Caspian satt lite rastlöst och väntade, han var trots allt ivrig på att få komma bort från garnisonen till värdshuset och kanske njuta av något glas lokalt… vad de nu drack här i Iserion. Hur länge kunde det riktigt ta för alvflickan att informera befälhavaren om läget? Till sist blev det lite liv i grytan då garnisonmästaren dök upp med någon…[Read more]

Caspian hade inte riktigt förväntat sig frågan, alla visste väl vem han var? Trots allt var besökande paladiner inte så vanliga här, säkert hade väl kommendanten eller befälhavaren meddelat sina underordnade, rekryter som högre att han skulle komma? Det verkade verkligen saknas disciplin på detta ställe.
‘Caspian Astor.’ sa han simpelt, rak…[Read more]

Caspian verkade ge ifrån sig någon större reaktion över hennes prat, eller sätt. Han antog väl bara detta var någon typ av tjänsteflicka, eller något åt det hållet. Arbetade hon i garnisonen kunde hon ju inte vara helt inkompetent i alla fall, de släppte väl inte in vem som helst här?
‘Vatten till golven?’ han hjälpte till med att hälla över vat…[Read more]

Som vanligt var hon osynlig och ignorerad, så var de då man var en alv i Iserion – om man inte gjorde något fel, eller kanske råkade ha något speciellt vackert yttre som fångade en och annans blick. I vanliga fall hade det säkert varit så denna dag med, om det inte vore för en av besökarna i staden som befann sig där i garnisonen. En väldigt vä…[Read more]

Okaji såg sig om när hennes farbror klev in i rummet och började tala. Omkring dem var vakterna redo att kliva in och göra sina blodiga jobb, medvetna eller ej om exakt vad det skulle innebära. Okaji hade aldrig haft det svårt att döda för att skydda sig själv och än mindre svårt att döda för att försvara Toku, men i den här stunden kände Okaji et…[Read more]