Den unge magikern betraktade både Corrin och Finn över deras frågor och tveksamhet.
‘Vem kan säga med säkerhet?’ frågade den unge magikern, men även om situationen var vedervärdig kunde han inte dölja en fascination och en iver över ämnet.

‘Så många dog i Loradon, på en gång. Sådant sätter spår i markerna omkring sig. Kanske är det en förbannelse…[Read more]

Kiora mötte inte Nenyas blick, utan hennes ögon var istället fästa på Davant. Hennes blivande make. Inte en man hon hade valt, utan snarare en make som hade blivit vald åt henne. Så klart hon alltid vetat att hon en gång skulle hamna i ett arrangerat äktenskap, precis som hennes syster. Men hon hade ändå på någotvis hoppats att det hade varit h…[Read more]

De äldre verkade lite tillbakatagna över främlingen som frågade om råd för sevärdheter. Trots allt var detta ingen resebyrå utan Berelons ledare. De muttrade något missnöjt sinsemellan, och otåligt gjorde en av de äldre dryaderna en handgest till Ithilwyn.
‘Han är på ditt ansvar, Ithilwyn.’ sa hon simpelt.
‘Lämna oss nu.’ trots allt, hade de…[Read more]

Míndras fördes snart till Aenya, och den rödhårige alven som satt på en av de väldiga rötterna hade en ilsken glöd i ögonen. Inte en brinnande vrede, utan snarare som glöd som hade en fruktansvärd värme i sin kärna men var relativt svala på ytan. Den rödhåriga alven betraktade skogsalven som närmade sig med en av krigarna, och gestikulerade åt…[Read more]

Hamnen som Dexter tagit sig till var uppslukad av fullständig kaos, där två skepp, ett mindre kantrat skepp och ett väldigt skepp av dubbla storleken hade båda kraschat in på land, och på marken utanför murarna föll stadens försvarare en efter den andra till vildsinta pirater, vissa människor medan andra verkade nästan som välgjorda karikatyrer…[Read more]

Alven verkade lite förvånad över talesättet. Det var inte ett talspråk han hade hört förr, och utan sammanhang och modersmål var det kanske lite svårare att förstå. Men han nickade, och trodde sig förstå vad hon sade, och försökte sig på ett litet leende som hittills inte varit något han visat henne. De gröna ögonen betraktade henne  nyfiket, so…[Read more]

De kom till sist till en väl undangömd innergård, som låg i mitten av flera gamla hus i varierande skick och storlek och inte verkade dra till sig någon speciell uppmärksamhet över huvud taget. I mitten på innergården stod en staty av en kvinnlig alv som höll en kanna, en del av en fontän som inte längre hade rinnande vatten utan snarare var…[Read more]

Jezeral var inte intresserad av varken Kamillas eller Athels försök till att lägga ord på situationen. Han fnös bara frustrerat, för vad kunde ord föra längre i denna situation?
‘Gjort är gjort. Var glad över att inkvisitionen inte omhändertar dig.’ sa han bistert, med blicken fäst på Athel, och hans blick for över de döda kropparna.
‘Me…[Read more]

Nillas beröringar och den enkla kyssen fyllde Arlin med en varm rysning och han kunde inte riktigt sudda bort det där leendet han hade på sina läppar. Nästan lite för mycket leende för att vara en hård kaldrländare trots allt, men vad spelade det för roll? Ingen var där för att se dem just då. Försäkrande nickade han över hennes ord.

‘Snart……[Read more]

Lissandra skrattade till åt Toss och log uppskattande innan hon såg mot Späck och skakade på huvudet. “Självklart får vi in vinster, men de är ack så enkla att spendera. När vi reparerat skeppet, köpt in mat, lagat kläder, uppgraderat utrustning, köpt tips och rykten och när mutor är hanterade, det som finns kvar brukar gå åt till nöje, och vilke…[Read more]

Alven fick en liten nyans av röd ton på sina kinder då han insåg att han gjort ett misstag, att mannen hon talat om inte varit blodsrelaterad till henne som han hade antagit. Än ett täcken på att han inte förstod dessa människor, deras kultur och deras traditioner. Hans krigiska instinkt sa att han inte behövde göra det heller, de var ju alla ba…[Read more]

Den ljushårige alven stannade upp då hennes ord forsade fram, vissa av dem svåra för honom att uppfatta genom gråten och språkbarriären. Trots allt var det en sak att höra det allmänna språket talas, något helt annat då det kom genom filtret bestående av snyftningar och tårar. Han försökte sitt bästa att se allvarsam ut, när han snarare inombords…[Read more]

Trädmannen gav ifrån sig ett ljud som lät som ett uråldrigt träd som vred sig så barken knakade, de gula ögonen fästa på Axel.
‘Ingen kommer till våra skogar…’ sa han, hans röst långsam och djup, nästan svår att förstå.
‘Inte på hundratals år…’ fortsatte han, och de gula ögonen var fästa med en blandning av nyfikenhet och förvirring på Axel.…[Read more]

Nearenas ansikte förblev stillsamt, om än allvarligt, under tiden som både Selyana och Éardine berättade för henne om dessa nyheter. Kanske kunde man se en lätt rynkning av de perfekt formade och noggrant skötta ögonbrynen, som gav henne en något allvarligare uppsyn än hon annars hade. Det var inte bra nyheter. Att furstinnan Saskia Belsante b…[Read more]

Arlin skakade på huvudet, kanske var han lite bekymrad men han lät det inte visa sig. Inte för henne i alla fall.
‘Då vi väl är i Kaldrland kommer vi vara säkra.’ lovade han henne och kramade hennes händer med sina, försäkrande och stödande. Det var nästan lite nervöst att sitta där ensam med henne, trots allt hade de alltid varit i sällskap med…[Read more]

Samlingen av figurer såg med blandade reaktioner och känslor på Axel och hans hälsning, som verkade nästan för lättsam för sammanhanget. Ithilwyn steg lite åt sidan, för att låta kattmannen stiga fram då fokuset låg på honom. Rådet var tysta en stund, verkade fundera på hur de skulle hantera denna nya varelse som kommit in i kärnan av deras…[Read more]

Drottning Nearena var som vanligt belägen i det stora trädet Eldanan som låg i hjärtat av huvudstaden Dal’elath. Trädet som var det alviska folkets inspiration och hopp, som sträckte sig långt över havet av träd som gick i alla riktningar i deras skogsrike. Denna dag satt hon inte i hovet med sina rådgivare och representanter för olika hus…[Read more]

Arlin hade känt en spänd nervositet över hur hon skulle reagera. Trots allt kände han inte henne väl nog för att veta hur hon skulle ta all omställning. Och Kaldrland var inte direkt känd för sin bekvämlighet. Men hon verkade ta det med ro, vilket fick honom att slappna av något – trots allt hade han sett adelsdamer i Kaelred reagera väldigt ne…[Read more]

Kvällen blev en samling för Ulfhednafamiljen med blandad stämning. Melankoli för förlusten av Kettil, men kanske även acceptans över att han nu faktiskt var borta. Men vad som hade tagit honom dit förblev oklart, ett mysterium som lutade mot Runes agerande, och mörkeralven som anlänt. Men kvällen hade blivit lång, och det fanns inte riktigt någ…[Read more]

Kamilla stod tyst och stilla, rörde sig inte alls medan riddaren först talade, och vred sin blick mot Jezeral först när han var färdig med sin kommentar. Hon såg sedan mot riddaren och klev fram och gick fram för att ta honom i armen och lyfte honom med enkelhet till sina fötter. Hon räckte honom ett svärd för att använda som stöd genom att pl…[Read more]