Strax efter att Runar sänkt deras syster båge, slet Tyra upp sitt senaste verk ur dess skida. Med bestämda steg följde hon efter sin bror mot den tanige lille mannen. Medan Runar snabbt rörde sig fram och satte sin klinga mot mannens hals rörde sig Tyra sakta runt mannen. Hon stirrade på honom med avsky, ilska och en hunger efter blod. Hon har…[Read more]
Han jublade starkt efter kungens korta tal, och skrattade till innan han såg ner mot mörkeralven och log. “Skål lilla du! Skål till familjen, skål till det oersättliga!” Han gav hennes axel en knuff.
Rune ledde Ziyaté fram till sätet som indikerades av kungen och föste henne mot det innan han själv satte sig ner intill henne, en vaksam atm…[Read more]
Asgeir hade gått lite hit och dit och talat med de olika gästerna, social som sin far. Då Ranghildr plötsligt var där log han ett varmt leende mot henne, så lik sin far men kanske snäppet fagrare.
‘Verkligen?’ frågade han, lite förvånat.
‘För att vara helt ärlig mor är jag lite orolig för henne.’ sa han och blickade mot Maeve där hon satt.
‘Hon…[Read more]
Ayperos såg lite road ut över hennes sätt.
‘Du talar som en politiker.’ sa han med ett skratt. ‘Försiktig, men ändå djärv. Utan att binda sig, eller avslöja alla sina kort, men ändå redo att spela dem då läget visar sig.’ påpekade han muntert.
‘Frågan är, vad gynnar oss bäst?’ undrade han och vände hennes egen fråga till henne.
‘Jag är in…[Read more]
Hade Felaern vetat att hon såg på honom som en fångvaktare hade han rynkat på ögonbrynen. Visst, hon var väl deras fånge, men hon var också deras gäst. Men den kulturella klyftan mellan dem var rätt stor, och han som inte hade haft med människor förr hade svårt att förstå att hon inte tänkte som hans folk. Åt hennes tack ryckte han på sina bred…[Read more]
Rune talade lågt till Ziyaté när de klev in i rummet. “Att förstöra nätter är ditt sätt att leva, lilla flicka. Jag ber en fisk att inte simma, men så länge du drunknar kan jag flyta.” Han log sedan mot Audgisil och blev kort överraskad över närheten, men bemötte omfamningen med samma energi och slöt sina armar om kungen.
Han tog tag i mjöden n…[Read more]
Ithia kunde inte annat än känna ett växande obehag för mannen som på alla vis verkade vara respektlös för den position han hade. Sättet han betedde sig, hur han drack vin, hur han satt, hur han talade till henne. Och framför allt hur han talade om Sharah, som om det hela vore ett skämt. Som om hela världen var ett skämt. Och medaljongen…[Read more]
Arands blick fortsatte betrakta Yazfein där han stod, men lät det vara sedan för stunden och fokuserade istället på Fëani. Han nickade stillsamt i Maeves riktning under skålen, ett lätt leende på läpparna. De skulle ha tid att prata senare, det var inte hans plats eller hans sätt att ta mer rum än han redan gjorde. Likväl behövde Fëani vila up…[Read more]
Rune såg sig själv genom vattnes reflektion och fnös till åt ansiktet som mötte hans blick. Han släppte ut ett långsamt andetag och såg sedan först mot resten av eskorten och därefter Ziyaté innan han klev iväg från vattentunnan och gick ikapp gruppen som var påväg mot festligheterna.
Björnskin över sig, barbröstad och ett par enkla byxor som k…[Read more]
Audgisils ögon vandrade från Rune till mörkeralven, och han nickade lätt. Han gjorde en gest åt några av sina krigare.
‘Eskortera vår gäst till gäststugan.’ sa han och såg på Rune menande, och syftade på gäststugan som tillhörde kungafamiljen och låg på en av stadens klippor med vacker havsutsikt.
‘Jag beklagar, Ziy, men jag måste be dig stanna i…[Read more]
Rune fnyste till åt henned kommentar, lite reaktivt, lite hånfullt. “Om inte för att jag bättrat mig själv, hur skulle du ha varit vid liv? Och se på mig nu, jag kastar en stor skugga, inom vilken många har vandrat vilse.” Han gav henne ett farligt leende och såg sedan över axeln mot den i skuggorna som nu var allt annat än osedd. Stora delar av…[Read more]
Arand hade noterat Maeves spändhet, och följt med orden var det ju klart att hon var allt annat än glad att se honom. Han rynkade på sina ögonbryn något, och det fanns en instinkt att stiga fram och hjälpa henne. Men han kom på sig själv igen, då han gjort en ansats att ta ett steg mot Maeve, och stoppade sig själv för att stanna med Fëani. Trot…[Read more]
Rune vände blicken sin tillbaka till Ziyaté, och efter en stund av allvar kom ett leende. Han började sedan se sig om när de vandrade genom Frostheim som om han såg staden för första gången, trots att han hade levt där stora delar av sitt liv.
Han talade till Ziyaté medan de gick, hans röstläge lägre, men ändå inte en viskning. “Det skadar di…[Read more]
Audgisil hade stått bredvid sin hustru Ranghildr på trappornas topp som ledde upp till Sätet och inväntat deras analkande barn. Att han var en konung var det inte mycket som avslöjade, för han bar varken guld eller juveler och klädde sig heller inte rikt eller dyrt. Men snarare kanske var det hans stadiga hållning, hans lediga vis som på något vi…[Read more]
Rune Asp var en av de Kaldrländska krigarna i gruppen, en stor man som kunde sätta skräck i de flesta, särskilt med det färska förbandet runt sitt huvud efter att bakhållet fick in en fruktansvärd träff. De senaste dagarna hade han inte varit vidare pratsam efter träffen i striden där han inledningsvis hade antagits död, han hade helt enkelt inte…[Read more]
Asgeir betraktade Maeve tankfullt, liksom henne hade han varit med om mycket hemskheter varje dag nästan sedan hon försvann. Flera strider i befäl mot Svartfåglarnas krigare, där han beordrat deras män och kvinnor till deras död. Att dagligen stå i sköldmuren och se en efter en, något som vägde starkt på hans samvete även om han visste att d…[Read more]
Hillevi Hansdottir Drake
Den lätt rödhåriga kvinnan Hillevi stod inför gruppen av Turins krigare och andra åskådare, med den ädle Ranghildr Ulfhedna på knä mitt i salen. Som alltid var Hillevi klädd för långvandring, argt väder och strid, tre saker hon hade uthärdat den senaste månaden tillsammans med hennes Kråkor och de soldater hon kunnat lock…[Read more]
Aldusa log åt honom när hans hand kramade lite hårdare om hennes, och hon log betryggande mot honom som om för att försäkra honom att det inte fanns någon anledning att vara nervös. Självklart hade hon tolkat greppet som en reaktion på att de stod inför deras värd, och inte en tillbaka blick till en tid som demonisk slaktare. Hon blev självklart…[Read more]
Lissandra skrattade till och nickade. “Javisst kan det vara en person av värde och rik kan man bli, men stjäl du fel person får du ingen lösensumma alls och riskerar ge fastlandare en ursäkt att starta ett av sina krig till havs.” Hon ryckte med axlarna lite lätt, ett ögonblick av missnöje tydligt på hennes ansikte innan hon belåtet vände sig…[Read more]
Hulta log ivrigt mot Sera, som att hon lärde känna henne på nytt. Hon nickade och såg sig om lite hastigt, fundersam över vilka andra som liksom Sera tillhörde det där gillet. Hon var inte intresserad av att gå med, att vara en professionell tjuv tilltalade henne inte riktigt, men det var kul att leka med tanken. Spänningen de hade upplevt…[Read more]