• Skulle Isra låta sin syster vara? Något inom henne tvekade. Det skulle alltid finnas en minimal risk att hon en dag skulle tvinga sin rätt på tronen. Fast å andra sidan… Skulle den dagen komma, hade förmodligen hon mött ett sådant motstånd att det skulle vara näst intill omöjligt. Hon hade börjat förstå drottningens visioner och på något märkli…[Read more]

  • Michael Devoon
    Det hade varit en lång vinter. En lång vinter på många plan men nu kändes det som om solen ändå värme och det rakt in i själen. Han kan inte låta bli att förundras över hur hemtamt det kändes att sakta rida genom landskapet som bredde ut sig framför dem där vinterns iskristaller fått ge vika inför vårgröna knoppar och fågelsång. Ju…[Read more]

  • Han flinar inombords över att känna hur hon reagerar för läpparna kring hennes bröstvårta. Händer i hans hår, något han inte brukade få känna, inte så varma och villiga i alla fall. Mer van vid slag och hårda ord, kvinnor som försökte undfly honom och även om det eggade honom, gjorde honom upphetsad så var det aldrig på riktigt. Hade han någonsin…[Read more]

  • Nej, hennes ord var knappast betryggande och för honom kändes det som om han kastade sig rakt ned i djupt vatten utan att kunna simma eller ens ha förmågan att trampa vatten tills han kunde rädda sig själv. En isande skräckinjagande tanke som får hans blick att hårdna en aning där han står med blicken vilandes på henne, huvudet vinklas en aning på…[Read more]

  • Korpen

    Det fanns i alla fall något som var bra med slott, palats och borgar. Till och med Korpen fick erkänna det även om han nog aldrig skulle göra det högt. Men faktum var att alla dessa lönngångar och dörrar som gjorde att man kunde färdas ostört och lättare från skuggorna kunna hålla koll på vad som försiggick i palatset var en stor fördel. F…[Read more]

  • Aetas var glad att åtminstone någon var vettig nog att förstå att vanliga planer inte skulle funka väl i denna strid. Inte för att hon var allt för medveten om vad något sådant var. Fast att hungra ut vampyrer, kände som ett svårt uppdrag. Om inte omöjligt. Ett sug i magen kändes när Aethriatan erbjöd sig att följa med flickan från norr. Hon…[Read more]

  • Ännu en gång skrattade Vésiva och hon lät sin handflata slå träets robusta yta så att vinet skumpade lite i deras glas. Följde hans blick ut mot fönstret, ännu kunde man höra hur de smattrade mot glaset, hon ryckte lite på axlarna.

    ”Jag har förstått det. Att bli blöt med sådana här kläder är inte bekvämt, men om man är täckt med fjäll är det…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Skymning faller in the forum På resande fot 7 years, 1 month ago

    Vinga kunde inte rå för att skratta och slöt sina ögon ett tag för att njuta av vinden som inte kändes lika kall mot hennes fjäll längre. Det var skönt och det kände som en frihet som hon sällan hade känt. Att visa sin drakform för någon annan än sin familj, var något hon trott var omöjligt. För det fanns regler som visade att man inte skulle g…[Read more]

  • Hjärtat till främlingen slog hårt för en stund. Hon hörde hur blodet pulserade, som många människor hade när de mötte hennes sanna form eller var nära till dödens kant. Fast det var något förvånande över denne man, han tycktes nästan kväva känslan och ett stabilt och nästan irriterande lugn. Fast kanske det var en bra oväntad förändring. Att bli…[Read more]

  • Tre, två… Kronbladen som Isra ryckte bort från den gula blomman föll ner mot marken och hon var säker på att när det sista bladet föll ner mot marken, att hennes huvud likaså skulle göra det. Hon drog hastigt efter andan när drottningen var på sitt sista kronblad som om det skulle vara hennes sista. Tystnaden var obehaglig och spänd. Tjock, nästan…[Read more]

  • Sandor lyssnade på Vasilijs ord och suckade inombords. Det gick inte att diskutera logiskt med befolkningen i Märehn, och det bevisade denna man än en gång. De var blinda för sina övertygelser, och att skapa en diplomatisk harmoni visade sig än en gång fruktlöst. Som de andra från Märehn sade denna Vasilij  mycket men ändå ingenting, för vad som s…[Read more]

  • Völvan studerade dem med de intensiva gröna ögonen som tycktes lysa i stark kontrast till resten av hennes uppenbarelse. Som om hon kände Jorunns tankar gav hon ifrån sig ett minimalt men vetande leende.
    ‘Välkomna till Draumrheim då, Jorunn och Turin. Mitt namn är Gerda.’ sa hon, utan att ägna dem några titlar. Sådant var inte viktigt inför guda…[Read more]

  • Amdir replied to the topic Ett ovisst försök in the forum Nela'thaënas 7 years, 1 month ago

    Alvinnan skrattade muntert åt hans ord.
    ‘Tvärtom!’ utbrast hon med ett liten fnissning över hans misstag som var så långt borta från sanningen som det kunde bli.
    ‘Stjärnorna är väldigt viktiga oss. Som du kanske vet så tillber vi Erethil, vars domän ligger uppe i himlavalvet. Hennes stjärnor är vad som håller oss belysta om natten, och många bla…[Read more]

  • Nhedenim betraktade de två männen medan de diskuterade sinsemellan, men verkade ha sinnet på annat håll. Deras diskussion försvann någonstans i bakgrunden av hans sinne, medan han sträckte ut sitt medvetande till de omkring dem. Han kunde känna andra magiker i rummet dra sig undan mentalt och låsa sina sinnen och intentioner för honom. Men han f…[Read more]

  • Nej, vad det smakar om vinet i bägaren varken känner han eller bryr sig så speciellt mycket om. Det var inte smaken han ville åt utan alkoholen och något annat än det dåliga billiga ölet som serverades i stadens slum. Han ska till att höja bägaren igen när hennes hand landar på hans överarm och bägarens rörelse stannar upp. Mörka ögon vänds mot…[Read more]

  • På något sätt kändes det rätt att stå där. Rätt att säga vad som hade funnits på hennes tankar. Kanske skulle till och med vara uppfriskande för drottningen? Hon kunde knappt tro att det var många som vågade påpeka vad de egentligen tyckte och tänkte för drottningen. Inte för att hon själv riktigt… förstod vart hon fann mod. Att hennes ben höll…[Read more]

  • Ett litet skratt kom från Vésivas läppar. Det han sa var väl viss sanning i, men trots det roade det henne. Vacker, onåbar stad och dessa rykten att man inte kom tillbaka för. Sjömän som gick på grund och förgicks till havs. Alla dessa rykten som spreds, som om det skulle vara dem. Hon suckade åt det hela och skakade på huvudet.

    ”…[Read more]

  • Samtidigt som den äldre kvinnan reste sig upp, lät hon sin ena hand få bort smutsen från sina knän. Inte för det var allt för mycket från dessa välputsade salar – inte som hennes egna högkvarter där det inte var lika rent och organiserat. Sen hade hon inte heller alla dessa tjänare eller makt. När drottningen kom lite närmare henne, kunde ho…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic Skymning faller in the forum På resande fot 7 years, 1 month ago

    Sättet han var oförstående, det fick henne att ge till ännu ett skrockande och hon kunde inte rå för att finna denne man… drake…? Intressant och roande. Hon undrade lite stilla för sig själv hur han kunde vara så omedvetande om sådana enkla saker. Eller kanske var det hon som överanalysera? Hennes äldre bror brukade säga att kvinnor hade en…[Read more]

  • Besvikelsen nästan sken igenom denne Davants ögon när hon sa att hon inte var någon speciell. Det nästan roade henne. Vad hade han hoppats på? Kanske hon egentligen skulle få mer vinning av att säga vem hon egentligen var? Hans fråga fick henne att le inombords. Det var rationellt, logiskt. Han försökte att få information så att han själv inte s…[Read more]

  • Load More
A password will be emailed to you.