En obehaglig tystnad låg över fältet som ledde upp till den stolta staden Loradon. Den stora staden med sina höga torn och höga murar, som en gång varit en vacker, stad gav nu snarare ifrån sig en känsla av mörker och hopplöshet. Det var några veckor sedan armén hade lämnat huvudstaden Hannadon men bara några timmar tidigare hade de kommit fram.…[Read more]
‘Du råkar inte vara en magiker, utan att de tog nödvändiga åtgärder?’ undrade Kiel, inte så speciellt hoppfullt. Men man kunde aldrig veta med alver. Fast om hon var en magiker hade hon väl öppnat dörren redan vid det här laget om hon kunnat. Långsamt drog han en hand genom håret.
‘Vi måste helt enkelt överlista vakterna.’ sa han, som om det int…[Read more]
“Och ovanliga. Exotiskt är alltid exotiskt.” sa Vésiva med ett svagt leende för att lägga sin hand mot bordet och slå sina fingrar lite fundersamt mot trät. Innan hon gjorde en gest och beställde en vinflaska med två glas att dela på. Egentligen var hon inte mycket för vin, det gick ju ner… Men det var ingen smak i det hela. Inte som sprit. Va…[Read more]
Dammet som yrde kom in i Vingas näsa. Hon rynkade på näsan ett flertals gånger för att försöka få bort känslan att vilja nysa, det var inte riktigt den bästa situationen att göra det nu. Efter misslyckande försök till att sluta nysa, gav hon till en nysning som var hög. Samtidigt som hon nös hade hon, utan att tänka på det, höjt yxan och slog med…[Read more]
Irritationen över hur nonchalant mannen framför honom var, puttrade inom honom. Bubblorna blev allt större och det var inte svårt att se att han snart skulle koka över. Självgodheten klädde förvisso personer som Isra, som åtminstone hade något under sig. Men denne… man, som dessutom slog undan hans tungor. Kanske han hade låtit det hela var, om…[Read more]
Kiel nickade lite frånvarande åt hennes ord, och med någon slags förnyad styrka tog han sig till gallret där han tog tag i den kalla metallen med sina händer. De såg väldigt bleka ut i kontrast till den mörka och hårda metallen, som fick hans händer att bli kalla.
‘Jag har varit här från och till ett par år.’ sa han med blicken ut i vad han såg a…[Read more]
Saryenna stod artigt i det andra rummet, snarare än att spionera på honom då han la på sig sitt ben och gjorde sig i ordning. Lite nyfiket blickade hon omkring där inne, trots allt hade hon inte besökt ambassadörsboningen förr. De gröna ögonen for nyfiket hit och dit, och hon tog ut någon bok från en av bokhyllorna för att snabbt se vad som fann…[Read more]
Gammelfar? Han rynkade på pannan så att hans toviga och långa ögonbryn gick ihop och skapade fler rynkor i ansiktet – inte för att det syntes i ansiktet som redan visade tydligt hans ålder. Han drog in ett djupare andetag från pipan och blåste ut röken medan han fundersamt såg ner på trollet och det som hon påstod var ett orakel. Lite förvirra…[Read more]
Kiel kunde inte annat än att skratta lite tyst åt hennes ord igen, och skakade på huvudet vilket han genast ångrade då hans stela nacke protesterade. Han stönade tyst av smärta, och suckade frustrerat. Lite ansträngt och sammanbitet muttrade han.
‘Jag ska försöka komma ihåg det…’ med en kraftansträngning reste han sig, med ryggen lutad mot v…[Read more]
Ett litet melankoliskt leende dök upp på hans spruckna läppar över hennes ord.
‘En vän…’ mumlade han tyst. Ja han kunde nog behöva en vän i denna håla, och kanske det var allt som behövdes för att få dem ut därifrån? Samtidigt hade han inte förväntat sig att berätta något om sig själv, inte ens sitt namn, och han tänkte inte pressa henne helle…[Read more]
Alvinnans gröna ögon betraktade honom lite roat över hans uppenbara fundersamhet.
‘Vördade Ëarmelindo skickade mig, ambassadör Luka.’ förklarade hon simpelt. ‘Han ansåg att ni troligtvis skulle trivas bättre i yngre sällskap, så han skickade mig, eftersom jag är en av de yngre alverna i Dal’elath.’ förklarade hon med sin musikaliska accent som n…[Read more]
Kanske borde hon tacka ljudet utanför att hon fick något annat att tänka på än att hon var täckt i drakdregel. Även om det förmodligen var bättre än dregel från en vanlig mansjävel för människovalp. Fast kanske hon inte skulle vara så tacksam än? Tanken på att det skulle vara vargar gjorde henne irriterad och orolig. Hon lade sin hand om yxans sk…[Read more]
Lika snabbt som hon visat sina fenor och fjäll på armarna drog hon ner den vita skjortans ärmar för att dölja dem. Inte för att hon skämdes för dem. Tvärtom hon var stolt att tillhöra vattenfolket, snarare än markfolket. Allt var mer… rent och det var något mer som hon inte kunde sätta fingret på med Me’ersia. En magisk känsla, fast… nästan…[Read more]
Ranghildr hade en avlägsen blick, som om hon inte ens hade hört Eirik först eller att han var i bakgrunden. Lite tafatt tog hon tag i mjödet och stirra ner i dess mörkare vätska som om det vore en mörk avgrund. När väl Maeve levde och togs hand om hade ilskan om vad som hade hänt henne fyllt modern med en större ilska, vrede och sorg. Åtminstone…[Read more]
Älvskogen, på något vis tycktes han alltid återvända dit. Varthän hans bara fötter vandrade, lyckades de alltid återvända till Älvskogens behagliga klimat. Värmen som för honom var som en lockande dam efter några glas vin, allt för frestande för de flesta. Vem ville inte fly från vinters rusk och kyla? Magin var för honom vanligtvis det s…[Read more]
Ett litet sarkastiskt skratt lämnade den unga mannens något svullna läppar, och han hostade genast som resultat för ansträngningen. Han drog ett rossligt andetag för att lugna sig själv – hade han någonsin varit så törstig förr? Och här oroade han sig över sin luta då han kanske inte skulle överleva morgondagen.
‘Det är inte allt för bekvämt, ne…[Read more]
Eärmelindo log, men tackade artigt nej till erbjudandet och tillät istället Luka spendera kvällen så som han önskade. Ett behagligt lyster låg över staden då den var belyst av de tusentals lyktorna under natten, så som stjärnhimmelen man kunde glimta ovan ifall man råkade befinna sig på en plats där grenarna inte täckte skyn. Gryningen därp…[Read more]
Paladinen böjde lätt på huvudet i ett accepterande över hennes förslag.
‘Om ni önskar att jag tilltalar er vid ert namn, kan ni använda mitt förnamn med om det behagar er, min dam.’ svarade Caspian, och betraktade katten lite fundersamt. Det fanns någon slags skepticism i blicken, trots allt hade han inte rest med en sådan varelse förut och han fö…[Read more]
I hörnet i samma cell hade en figur suttit livlös och tyst i ett av hörnet, och vid första anblick hade man kanske trott att han var död. Faktum var snarare att han fått ordentligt med stryk av vakterna och tuppat av. Ett smärtfyllt stön lämnade hans läppar då han började få tillbaka sina sinnen, och smärtan började pressa mot hans medvetandes ka…[Read more]
Flyr du från något, eller någon? Frågan fick henne att rynka på ögonbrynen så att ett par rynkor syntes i pannan. Vad var det för fråga? Inte skulle hon vara svag och vek att hon flydde från något eller någon. Det var inte hon det var fel på. Det var systemet. Systemet som höll henne ifrån att vara den som hon hade tränats till att bli. Hon hade b…[Read more]