• Magin som gick sönder brände hennes arm och hon ville inget annat än att ge ifrån sig ett tjut av smärta men lät det inte undsläppa hennes läppar. Istället spände hon käken och greppade tag i Yazefins hand hårt och såg på honom med en allvarlig blick.

    “Vi har inte mycket tid.” började hon och de rubinröda ögonen var intensiva och drog djupt efter…[Read more]

  • Förvirrat lade kvinnan huvudet på snedden. För hon hade inte varit beredd på att han skulle fråga henne det. När hade någon ens ställt en sådan fråga till henne innan?

    Kvinnan sprack upp i ett obehagligt leende och slog ut med sina händer. Som om det var bestämt vart hon skulle röra sig nu. Hon skrockade till lite grann över situationen.…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic En varning in the forum Konungariket Iselem 4 years, 10 months ago

    Åt Djans ord fnös Akila och gjorde en nonchalant hand i luften. För att vara ärlig hade hon inte tid med sådana här saker nu. Tiden var allt för knapp och dessutom var det en ilska inom henne som gnagde. Ismat viskning var knappt något hon hörde och hon gav en blick åt både Nashwar och Djan som inte var nådig.

    “Kapa hennes tunga om du behöver” ko…[Read more]

  • En tjänarinna försökte försiktigt att rätta till drottningens svarta hår som verkade ha stått åt de flesta håll, samtidigt som Akila viftade bort henne som om hon skulle vara en irriterande fluga. Till slut lyckades drottningens hand komma åt hennes hand och de vassa naglarna gjorde en rispa på tjänarinnans hand som istället skyndade sig att fyll…[Read more]

  • Omari är namnet jag tilldelats. Orden verkade inte riktigt registreras hos Akila. För hon kunde fortfarande inte riktigt förstå. Han skulle vara död. Det var något som hade gnagt på hennes samvete sedan den natten hon lämnade honom. Däremot kunde hon inte förneka att amuletten liknade den som hon lade i sonens famn. En sista sak att minnas hen…[Read more]

  • Väntan. Oändlig sådan. Ibland undrade Akila om ett sandkorn hade fastnat i det stora timglaset till Sharah. Vanligtvis gjorde det inte drottningen något. Hon var en kvinna som fann ett tycke i strategi och planering. Allt hade sin tid. Precis som att var sak hade sin plats.

    Fast på senare tid tycktes allt vara på fel plats och tålamodet tycktes…[Read more]

  • Han vilade hakan mot hennes mage så lätt och såg upp mot henne med ett lite roat leende men upphetsningen så tydlig i hans blick. En blandning av suck och stön undslipper honom och han sluter ögonen när hennes fingrar så härligt rör vid hans rygg. Att hon fortsatt acceptera honom för allt han var gjorde hennes beröring än mer värdefull oc…[Read more]

  • I en smidig rörelse bandaget till trots över armen så höjde han armarna så västen enkelt gled av honom, sen fångar han in hennes händer i sina. För dem till sina läppar och kysser mjukt varje fingertopp innan han låter sina händer smeka längs hennes armar och ner över hennes axlar. Vidare ner längs hennes sida för att följa hennes hosors linning.…[Read more]

  • Han är så tydligt medveten, nästan smärtsamt medveten om hur hennes kropp reagerar på alla små rörelser och den lite kyligare luften när tyget avlägsnas. Ändå glömde han alla andra tankar och låter sina händer långsamt utforska varje centimeter av hennes blottade hud han kommer åt. Mjukt möter hans höfter hennes händer uppmuntrande och h…[Read more]

  • Arand reste sig från sin sittplats i kaoset, med ett beklämt ansiktsuttryck. Han kunde inte riktigt säga det han behövde säga högt utan att dra till sig vålnadens eller skepnadens uppmärksamhet. Men han hade inget val, innan Ulfhednarnas upprörda känslor skulle få det hela att flippa ur.
    ‘Gör inte honom upprörd!’ sa han högt, hans mörka röst sk…[Read more]

  • Audgisil skrattade hjärtligt åt Maeves hot.
    ‘Du kan alltid försöka, hustru.’ sa han med en retsam min och en retsam ton, trots allt var han en stor karl även om åldern sakta kom krypandes. De blå ögonen studerade de båda kvinnorna förväntansfullt.
    ‘Nå, dags att möta fienden i sköldmuren som är våra långbord!’ sa han.

  • När de nu var lite säkrare där i rummet ödslade han inte mer tid utan lade båda händerna under hennes tunika, smekte den mjukt uppåt efter att hennes händer öppnat snörningen på den. I det ögonblick han behövde dra den över hennes huvud så passade han på att mjukt kyssa och nafsa i hennes hals innan hans läppar på nytt fann hennes. Tunikan l…[Read more]

  • “Vad var det för uppdrag eller är det bättre jag inte frågar det?” Han låter aningen sarkastisk när han avslutar meningen och möter Ziy’s blick medan han öppnar och stänger nävarna. Han tyckte inte om någon av dem och att de hade arbetat tillsammans på ett uppdrag var inte heller det bästa. Men det är när hon nämner vad som sker i salen som allt…[Read more]

  • Han ser lite fundersam ut och lägger huvudet på sne medan han lyssnar på det hon säger, sedan suckar han lätt. “Nej det var kanske inte vad jag ville höra men jag är glad att du säger som det är. Nå då ska vi se, ditt straff kommer bli att bota för det du gjorde mot Ingval. En tiondel av den din del av bytet kommer gå till Ingval’s släkt som bo…[Read more]

  • Att bli ledd framåt på det viset som Djan gjorde, som om hon var en fånge snarare än gäst, var inte något hon uppskattade. Hennes instinkt var nästan att vända sig om och ta tag i hans hand, men hon hejdade sig själv med nöd och näppe. Varför var det så kallt där inne? Detta hade alltid varit en plats hon associerat med värme och kärlek, men ka…[Read more]

  • Som ur ingenstans kom en liten flicka tassandes över värdshusgolvet. Hon såg ut att jobba där, för hon hade kläder som matchade värdshusflickornas klänningar med förkläden. Hade hon varit ett vanligt gatubarn, som inte var en ovanlig syn i Celeras, hade hon haft mer slitna kläder och sett betydligt smutsigare ut. Så liten som hon var fanns det n…[Read more]

  • Felaern såg näsan lite besviket efter fågeln som försvunnit. Men han hade inte förväntat sig att kvinnans närvaro inte skulle skrämma iväg fågeln. Hon var lika ljudlig som Mahadwens ryttare kändes det som, och lika oförsiktig då hon trampade ned blommor och örter. Men det var inte mycket att göra åt saken.
    ‘Ja, vi ska gå.’ upprepade han me…[Read more]

  • Jezeral fick ducka under Kamillas vrede och vida svingningar med klingan. Liksom krigarna om kring henne fick han backa för att inte bli skadad. Allt höll på att gå åt fanderns, och han kunde inte riktigt skydda Kamilla samtidigt som han skulle försöka ta hand om Naera.
    ‘Dö inte!’ ropade Jezeral åt riddaren, vilka andra råd kunde han ge? Plötsligt…[Read more]

  • Elden sprakade till när han lade dit ännu ett par kvistar. Glöden flög upp mot natt himmelen och Dahlia sträckte sig fram mot honom för att lägga sin hand i hans för att försöka söka sin blick med hans. Nästan lite desperat som om hon försökte se något. Förstå något hon inte riktigt förstod.

    “Eyraz…” sa hon, som om hon smakade på namnet.…[Read more]

  • Det hade varit svårt att få Nilla ur sitt hem, bort från sin familjs vakande ögon. Men de hade ändå med möda och besvär lyckats bestämma denna mötesplats mittemellan staden Kaelred och Nillas hem. Han hade redan anlänt några timmar innan, och hade oroligt och nervöst vandrat fram och tillbaka. Nilla hade dessutom varit lite försenad, och en stund…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.