Alvinnan skrattade muntert åt hans ord.
‘Tvärtom!’ utbrast hon med ett liten fnissning över hans misstag som var så långt borta från sanningen som det kunde bli.
‘Stjärnorna är väldigt viktiga oss. Som du kanske vet så tillber vi Erethil, vars domän ligger uppe i himlavalvet. Hennes stjärnor är vad som håller oss belysta om natten, och många bla…[Read more]

Nhedenim betraktade de två männen medan de diskuterade sinsemellan, men verkade ha sinnet på annat håll. Deras diskussion försvann någonstans i bakgrunden av hans sinne, medan han sträckte ut sitt medvetande till de omkring dem. Han kunde känna andra magiker i rummet dra sig undan mentalt och låsa sina sinnen och intentioner för honom. Men han f…[Read more]

Det var uppenbart att Vesvía hade något på hjärtat, något som hon uppenbart visste skulle sätta henne i onåd hos Isra, tystnaden som fanns mellan dem var nog för att bekräfta det. Den var spänd, olycksbådande nästan, och utan att tänka på det så hade Isra börjat plocka bort kronbladen från en stor, gul blomma som växte intill platsen där de st…[Read more]

Vesvías ord fick henne att rynka på ögonbrynen en aning. Oärlighet? Hon hyste förstås inga tvivel om att många, om inte de flesta, av hennes undersåtar dolde mer för henne än vad de kanske själva trodde skulle vara uppenbart, men det var ovanligt att någon kom för att erkänna något sådant, kanske var det till och med något som aldrig hade sket…[Read more]

Maeve kastade en snabb blick mot mannen från Märhen när han talade om att ha sett staden inifrån. Han verkade kanske mer medgörlig än vad den där Nicholaus varit, men det var fortfarande smärtsamt uppenbart att han delade ogillandet av den Karmanska kungen. Skulle det skada att i varje fall låtsas? Särskilt när man stod inför en gemensam fi…[Read more]

Draumrheim låg på toppen av ett ensamt berg, och desto längre upp de besteg berget längs med dess farliga stigar kunde de se det mäktiga landskapet omkring dem. I alla håll och riktningar fanns berg som sträckte sig upp och ned efter varandra i höglandet. Bergen och dalarna var fyllda med dimma och vattenånga från vattenfallen som rann ned längs…[Read more]

Caspian drog ett djupt andetag, som för att lugna ned sig själv. Faktum var att han var både frustrerad och rastlös på situationen i Hannadon som gällde hans position. Trots allt var det besvärligt att känna sig oförmögen att nå sitt fulla potential, och ett sådant här uppdrag som kunde låta honom komma bort från både pressen av sin eget hus oc…[Read more]

Alvinnan nickade lite åt hans ord.
‘Det var inge min mening att inkräkta.’ sa hon med ett lättsamt leende.
‘Så, var ligger era intressen?’ undrade hon istället lite nyfiket och glatt. Hon hade så klart fått en liten uppfattning om honom, men än så länge hade han visat sig vara ganska reserverad gällande sig själv.

Nhedenim hade precis tänkt svarat Vindálfr då de blev avbrutna av den entusiastiske mannen som uppenbarligen var från Barastar. Gamlingen tycktes till skillnad från dvärgen inte ha några problem att förstå accenten, men samtidigt kunde han inte hindra ett leende att växa fram på hans läppar under skägget. Trots allt var det sällan någon med såd…[Read more]

Konung Sandor ögnade som hastigast Maeve och Aetas Saelorian, och lyssnade vagt till deras diskussion samtidigt som han nickade över vad den unga befälhavaren hade att säga. Det var saker han hört förr, och för att vara helt ärlig utmattade det honom till en grad som började gränsa till bottenlös frustration.

‘Så, befälhavare Vasilij, du…[Read more]

Då hon fått klartecken av Maeve började hon sitt arbete, medan hon sjöng på det gamla språket. Hennes melankoliska och överjordiska melodier vävdes ihop med kraften inom henne, som hon överförde in i bläcket och i hennes blod. Elden fladdrade något, och det var som om stämningen ändrades i rummet. Som om gudarna själva närvarade och betraktade…[Read more]

Hans ord fick ett plötsligt skratt att lämna hennes läppar, ett helt uppriktigt sådant och inte alls helt otrevligt att lyssna på nu när det faktiskt verkade genuint. Han hade helt klart ingen slags takt eller känsla för finess och hon fann det underhållande efter så lång tid av lismande att hon helt enkelt inte kunde hjälpa sig själv. Att…[Read more]

Hon var uppriktigt förvånad över det plötsliga mötet, men hon kunde inte påstå att det var ovälkommet. De senaste dagarna hade varit ytterst långtråkiga och hon hade fortfarande inte hört några nyheter om sin syster eller vart hon kunde tänkas befinna sig, så när Vesvía bett om att få träffa henne så hade hon hoppat på möjligheten till li…[Read more]

Hon kikade på föremålen som völvan lade fram på golvet bredvid dem och undrade plötsligt vad det var hon gått med på. Inte för att hon hade något vidare val, men hon undrade om det inte var mer smärta som hon precis tackat ja till. Hon drog ett något skälvande andetag och nickade.

”Jag är redo”, svarade hon tyst, men utan tvekan. Om det hä…[Read more]

Det var uppenbart att kvinnan som satt på sin häst intill dem var nervös, att sändebudet från Märhen var avvaktande och inte alls nöjd med att vara där, och att kungen i det hela inte alls var nöjd med situationen. Hon själv kunde inte riktigt förstå osämjan mellan parterna, ty de slogs ju alla för samma sak, men hon hade också förstått att d…[Read more]

Konungen gav Aetas Saelorian en tacksam nickning över hennes kommentar, och en diskussion mellan Sandor och hans rådgivare fortsatte gällande eventuella planer och stadens olika styrkor och svagheter. Vad som tycktes som det säkraste valet var att bombardera staden med projektiler för att få ett hål i muren. Men faktum var att det kändes motbjud…[Read more]

Nhedenim betraktade dvärgen, som om han analyserade hela hans karaktär baserat på reaktionerna han nu gav ifrån sig över hans förslag. Givetvis var det ett vågat förslag, men allting hade en lösning.
‘Jag hoppades att du, mäster Vindálfr, redan skulle ha lyckats samlat på dig en skara äventyrslystna individer för det pådrag du hade annonserat om.…[Read more]

Saryenna nickade lätt åt hans ord, och gjorde en liten grimas.
‘Ja, en tid. Men det passade inte mig. Men vi gör vår plikt. Ett tag agerade jag som gränsvakt, hade du kommit hit några år sedan kanske det hade varit jag som tagit emot dig.’ sa hon med ett litet skratt.
‘Men jag stannade bara så länge jag behövdes. Mitt hjärta ligger i konsten oc…[Read more]

Det fanns en liten glimt i Nhedenims blå ögon då han böjde sig fram för att betrakta kartan – eller kanske var det bara reflektionerna från elden i värdshuset och den lilla glöden i pipan? Ett litet rökmoln lämnade hans läppar då han tog pipan från munnen. Han hummade lite för sig själv medan han studerade kartan och lyssnade på dvärgens ord, v…[Read more]

Alvinnan lyssnade på hans ord, och lite nyfiket gav hon honom en liten nickning.
‘Tack för erbjudandet, jag ska tänka på det.’ sa hon artigt. Trots allt menade man så gott som utan undantag det man lovade bland alverna, och hon hade ingen orsak att tro att han skulle yttra tomma ord för henne heller.
‘Kom.’ sa hon, och de tog sig ned i stade…[Read more]