Hon skakade på huvudet åt hans ord, det var inte alls vad hon menat, men Ziyatés ord hade väl dragit med henne ned i illusionen av att hon trodde sig odödlig och oövervinnerlig. Hon visste att det var den direkta motsatsen, men det var samtidigt dumt att visa det utåt, att se svag ut inför sitt folk var inget som någon härskare borde tillåta s…[Read more]

Arthion tog honom till en matsal där flera andra av alvernas gränsvakter satt och åt. Några ögnade främlingen nyfiket, andra misstänksamt, medan andra ignorerade honom. Åt Lukas fråga skrattade Arthion lätt.

‘Vad menar du?’ frågade han, då allt detta var så vardagligt och naturligt för honom.
‘Våra magiker sjunger för träden och de formar sig fö…[Read more]

Aenya nickade då han tackade ja till hennes erbjudande, en lätt nickning om kompanjonskap och tillit.
‘Kom då.’ sa hon, och vände sig om med en rörelse med sin axel som sa åt honom att följa henne. Utan att ha någon brådska gick genom terrängen som en som gått där tusen gånger förr och kände till minsta vända och krokighet.

‘Jag menar att då Is…[Read more]

Izotars ögon smalnade något över deras ord, så typiskt den matriarkala stoltheten som gick hand i hand med mörkeralvernas kultur. Trots att Isra inte vuxit upp bland mörkeralverna hade hon ärvt det, och han kunde inte annat än att skaka på huvudet.

‘Övermod leder till ens undergång, förr eller senare.’ sa han, och gav Ziyaté en skarp blick.
‘Men…[Read more]

Det var oartigt, hon visste det, att tala på ett språk som inte alla i sällskapet förstod, men det var uppenbart att denna vakt inte behärskade handelsspråket särskilt väl och det här var information som hon desperat behövde, som hon desperat ville ha.  Hon fick be om ursäkt till Manfred senare.

”Har hon setts i närheten? Vi har mycket tillhör…[Read more]

Försvara henne… Som om hon skulle behöva det. Nej, men erbjudandet uppskattades, även om Isra var fullt medveten om att hennes far enbart talade för sig själv när han gav det. Ziyaté skulle antagligen inte skynda till hennes försvar i första taget, hon var mer typen som stod vid sidan om för att lära någon en läxa i självbevarelse…[Read more]

Jo det var förstås, mer än bara stål, ett faktum som gjorde att hon kände sig underlägsen i frågan, något som hon inte alls tyckte om. Vad skulle hon där och göra om inget hon kunde göra skulle bita på de där beryktade demonerna? Hon antog att hon fick se det förr snarare än senare. Med en liten suck lade hon en hand över Yazfeins där den vilade…[Read more]

Aenya la bågen över ryggen i sitt koger och lade armarna i kors. Vad kunde hon säga utan att avslöja för mycket, eller kunde hon ens säga något alls? Det bästa vore att inte röra ämnet, så att denna oskyldiga man inte skulle kunna avslöja något om dem varken med eller mot sin vilja.
‘Ironiskt nog så är det säkrare på denna sida av passet för fria…[Read more]

Vakter helt uppenbart, men de verkade inte leta efter dem, snarare tycktes de förvånade över att finna någon där. Perfekt, tänkte hon och lutade sig in mer mot Manfred, armen i hans och fortfarande med det där behagliga leendet över läpparna.

Vaktens ord väckte dock hennes intresse, det lät som hennes kusin, om det nu inte fanns flera eldmagiker…[Read more]

Hon andades den bekanta doften när han höll henne nära och för en stund slöt hon ögonen och njöt av hans närhet, hon skulle sakna den. Det var länge sedan hon känt så för någon man, kanske aldrig, men det visste hon inte om hon skulle våga säga till honom, visste inte riktigt om hon skulle våga erkänna det ens för sig själv. Orden var för stor…[Read more]

Aenya nickade lätt, nästan mer för sig själv. Detta måste vara en Kaldrländare, eller en av bergsfolket Barastar som hon hört det ryktas om. Däremot hade hon aldrig träffat någon av deras folk förr, och fann detta möte lite intressant.
‘Jag gissar att du kommer från bergen, och att nyheter färdas långsamt?’ frågade hon. Han fick svara på det om…[Read more]

Izotar hummade lite över hennes ord. Det var en besvärlig situation. Delvis ville han lära känna sin dotter närmare, samtidigt som han kände på sig att Ziyaté skulle göra hela den processen besvärligare. Samtidigt, på grund av sina egna moraliska övertygelser, tyckte han inte om vad Isra gjort med riket hittills, och sättet hon styrde och kontroll…[Read more]

Arthion gav en nickning åt det, och efter en stund visades ett simpelt rum inne i trädet åt Luka. Det var inte mycket mer än en säng och ett fönster och i ett annat rum fanns några privata badrum där alvernas magi lät vatten flöda genom håligheter i det levande trädet. Rena kläder lades fram åt honom, och då han fått tvätta och vila sig lite dö…[Read more]

Aenyas gröna ögon smalnade något över hans stora blick, och hennes ansikte såg kanske lite strängare ut än vad det gjort tidigare. Det var tydligt att han inte verkade vara ett hot, men skenet kunde bedra – det hade hon sett flera gånger förr. Fortfarande vaksamt höll hon i sin båge, men den hängde löst vid hennes sida istället nu.

‘Nå, Eng…[Read more]

Hon såg ned i sitt vinglas och snurrade runt innehållet däri medan hon funderade på Izotars ord. Ja vad skulle hända nu? Hon hade ingen aning, hade aldrig trott att hennes far skulle komma tillbaka med annat än mord i sinnet, och att dessutom ha sin farmor där på samma gång… Det var inget hon trott skulle hända, inte på det här viset i alla fall.…[Read more]

Dolda en bit därifrån betraktade ett par gröna ögon honom, dolda i det något kargare landskapet så här nära bergpasset som ledde söderut till Iserion. Hon hade redan ett tag varit medveten om främlingens närvaro, men inte uppvisat sig själv. Annat hade det kanske varit förr… före fångenskapen i Iserion. Då hon tidigare varit social var hon…[Read more]

Izotar kände att de förlöjligade hans påstående, och trots att han kanske skämdes över att avslöja en sådan intim bit av sig själv för dem så ångrade han inte sina ord. I många år hade han vandrat ensam, och den ensamheten hade försvunnit då han träffade Thalia. Det enda han kunde göra nu var att ångra hur saker blivit. Han nickade tyst åt Isr…[Read more]

Arthion betraktade Luka noggrant då han lämnade över sin dolk, och efter en hastig kroppsvisit nickade han lätt. Alverna som i regel var ett gästvänligt folk hade inte riktigt i sin natur att vara så hårda som tiderna krävdes, och trots att han hade ett allvarsamt uttryck såg han Luka i ögonen och sade.
‘Om du önskar kan du få äta med oss, och…[Read more]

Salim nickade långsamt åt det, lite tankfullt.
‘Jag får väl skatta mig lycklig för att vi inte har era kalla vintrar i Iselem.’ sa han, och tog en liten klunk till och gjorde en liten grimas med ett raspigt ljud ur halsen, följd av ett skratt.
‘Men vi har torka och sand, och även för det behövs alkohol. Jag har en gåva åt er, lord Breslau!’…[Read more]

Hon kastade en hastig blick mot fågeln som flög upp i luften, snurrade ett varv och sen åter landade vid dem och lät sådär underligt som svanar gör. Hon förstod förstås ingenting, men Manfred upplyste henne utan att hon behövde fråga.

Som svar på hans fråga så skakade hon på huvudet.

”Jag tror det är bäst att jag stannar. Hinner de få syn på…[Read more]