Blott en fnysning kom från Maeve, Turin var först lite förvånad. Men med tanke på hur sliten och ovårdad hon såg ut, var det nog inte så konstigt.

Han slappnade av en aning och lät blicken svepa mellan dem när de talade, utan att kommentera Ulfhednas ord om Ran. Ville hon tala om gudarnas vilja på det sättet, kommer de att låta henne bli straffad…[Read more]

Turin hade inte släppt blicken från Maeve, han var inte helt säker på att hon skulle behålla lugnet.. Samtidigt som han var genuint intresserad av vad som försiggick i hennes tankar, han hade ju trots allt just hotat med dränkning.

”Släppa ut en Ulv bland hederligt folk menar du?”
”Så kan vi ju inte ha det.. Du skall vara glad att vi inte kop…[Read more]

Väl inne i det glimmande ljuset från härden tog Jarlen loss ringspännet som höll den mörka manteln, och kastade den över ryggen på närmsta stol. Han bar en gråblå ylletunika av fin kvalité, men utan dekorationer, inga smycken eller andra dyrbarheter som en Jarl ofta brukade och heller ingen rustning. Men ett svärd och en rejäl kniv hängde från d…[Read more]

Den tunga ekporten gick långsamt upp, och tryckte undan ett tunt lager med nysnö.
Turin och Maeve steg in med Jarlens trogna i hälarna, och begav sig sedan i riktning mot långhuset.

Hrafn tog en stund på sig att formulera sina nästa ord, han gav henne ett par korta blickar medans de passerade palissaden och porten åter igen slöts och bommade…[Read more]

Turin drog på smilbanden när Maeve sa att hon hade föredragit om han stannat under ytan.
Han lyssnade tålmodigt på vad hon hade att säga medans de vandrade upp för kullen mot Ranheims kärna.
Jarlens mannar både ledde väg för dem medans en höll sig bakom dem, de litade ju inte helt på att gästen inte skulle ta första chansen att fly. Eller hugga ho…[Read more]

Jarlens män hade faktiskt inte sett skymten av Arand, låg han kvar bland takstolarna i skjulet? Eller hade han lyckats smita iväg i mörkret?

Turin Hrafn var inte den som backade för en utmaning, den gamla Turin hade förmodligen gjort ett spektakel av det dessutom. Men den mannen var död.
Jarlen kunde inte annat än respektera hur rakryggad Maeve s…[Read more]

Han skulle tvina bort här inne, hur länge till skulle de kunna genomföra en flykt och faktiskt överleva den? Spartak hade blivit drillad hela livet, han kunde ta till våld om de behövdes, och än hade han styrka kvar att göra ett dåraktigt försök…

Han satte upp armen mot gallret, demonstrativt. Och ögnade den andre.
”Jag får inte ut armen län…[Read more]

Det var ovanligt för honom att berätta sin historia så här rakt ut för en främling, men han kände sig friare än han gjort på länge, och friheten gav honom mod. Även om han stod utan mening eller ordentlig källa för mat och husrum var han lugn. Han hade varit till havs länge och besökt många platser han aldrig drömt om, hans tidigare liv had…[Read more]

Han nickade instämmande, det hade varit ett mycket plötslig och hårt fall. Även om han inte själv haft någon makt eller några direkta rikedomar, men visst hade han levt bekvämare än många andra i Iselem.
”De kan de verkligen…”

Han suckade djupt och stirrade ned i golvet, för att sedan plötsligt titta upp med en bestämd blick.
”Vi…[Read more]

Dvärgen såg en aning förvånat på de framkastade mynten, men verkade besluta sig för att inte ställa några frågor när det bjöds.
Han gestikulerade åt en av damerna som serverade och gled ner på sin pall igen, och lutade sig mot väggen bakom.

”Hämta något redigt starkt” Sa han obekymrat när hon närmade sig bordet.
”Och en hel flaska skulle jag…[Read more]

Vilken skitkväll det hade varit, inte nog med att han hade blivit lurad och förolämpad av sina besättningskamrater. De hade dessutom trott att han skulle vara ta lätt på och delta i deras förräderi… Nej nej, han hade istället valt att gå. Det var enklare att ta ett steg åt sidan och undvika den soppan.
Han hade tillslut hamnat på en krog han in…[Read more]

Passa in eller inte, visste såg han ut som de andra. Slitna, smutsiga och en tom blick i ögonen.
Han hade inte ansträngt sig något vidare för att lära känna sina cellgrannar förut, för det första visste han inte vad för personer det rörde sig om. Han hade ju ingen lust att skapa någon slags bekantskap med mördare och andra galningar. Och för det a…[Read more]

Han försökte sig på ett försiktigt skratt åt den andres kommentar, han tyckte inte han såg så annorlunda ut från de andra fångarna. Men visst kanske han förde sig annorlunda. Men på grund av ovanan att producera ljud började han istället hosta torrt.
”Kanske inte det” Svarade han drömmande och sneglade ut i det fria.
”Mitt brott är nämligen b…[Read more]

Tokstollen i cellen bredvid kunde tydligen inte skilja på verklighet och drömmar. Kanske blev man galen av att sitta här för länge? Tänkte han och tillät sig att dra lätt på smilbanden, bara för ett ögonblick, men tydligt road på något vis.

”Så länge vi sitter här i mörkret är jag övertygad om att vi inte har vandrat in i drömmarnas värld..…[Read more]

<b>Drömmande vandrade tankarna iväg till hans obekymrade ungdom, inte hade han anat att han skulle sitta i en mörk cell med banditer och laglösa. Han gjorde en ansträngning för att lägga sig ner igen när han hörde ett halvkvävt skrockande som väckte honom ur tankarna. Skratt var ett ovanligt läte i de smutsiga hålorna, visst det hände ju att…[Read more]