“Det är skönt att se dig hel, Turin. När vi fick reda på att både ni och Ulfhednas krigare var i dessa skogar kändes det angeläget att avlösa dig. Återvänd och invänta ord från Iserion, vi stöter bort fiendens krigare och kommer så snart vi är säkra att de inte är ett hot för din hemresa. Vi träffas igen i Ranheim snart.” Hon pekade med spjutet…[Read more]

“Hvalviksta var ett fint namn på en by. Jag föddes i Ormsdal, men Ranheim är mitt hem.” Hillevi hade ett ganska avslappnat uttryck när hon såg henne i ögonen. Det var tydligt för Hillevi att någonting hade orsakat Baura en känslomässig reaktion, och att prata om ingenting alls hjälpte de flesta i de situationerna. Hon lutade sig framåt och tog tag…[Read more]

Kamilla såg sig om när hennes midja och ben snärjdes av rötterna från träden. Hon var inte förvånad över faktumet att hon hade anfallit en illusion, hon väntade sig det vid det här laget, men faktumet att hennes strid var mot träd och inte en faktiskt fiende besvärade henne. Träden hade inte gjort henne något ont, och faktumet att de rörde sig g…[Read more]

Nashwar blev förvånad när hon insåg att hon helt plötsligt var ensam med drottningen. Inte för att någon hade anledning att tro att Nashwar hade någonting annat än goda avsikter och en kärlek för sin ledare, så var det fortfarande förvånande för henne att det bara var de två nu. Under sin tid som krigare hade man aldrig ett enskilt möte med sina ö…[Read more]

Kamilla kämpade mot trädet men efter att han hade använt sin magi och trädet påbörjade sin klagan blev det en helt annan strid, det var inte längre samma motstånd och det handlade nu mer om att få trädet ur vägen. Det tog henne en stund att inse precis vad som hände dock, hon tänkte inte mer på det än att han hade hjälpt henne bekämpa det, me…[Read more]

Legat Maximus Aurennius

Stora delar av befolkningen var fortfarande ute på vattnet, men legaten Maximus hade vad han behövde för att se till att staden kom till, åtminstone vad som behövdes inför andra natten. Vid sin sida hade han en piska, men han hade inte behövt använda den på månader, och förväntade sig inte behöva den nu heller. De h…[Read more]

Nashwar började känna sig till ro med sällskapet, även om hon fortfarande var i fullständig vördnad av det. Hon såg på drottningen med ett leende, inväntande ett svar. Det tog längre tid än hon hade hoppats, och det var inte svaret hon hade väntat på, men hon var tvungen att låta sig bli tålmodig, för detta var ingenting som kunde eller borde rus…[Read more]

Hillevi såg på Baura och log lätt medan hon frigjorde såret. Hon fick lämnat intill sig en skål med klart vatten, och hon doppade en tygbit i det och började rengöra såret och närområdet. När Baura såg sig omkring i lägret bland Hillevis soldater så var det en klar blandning, det fanns mer kvinnor än det i genomsnitt skulle gå att hitta i en kriga…[Read more]

“Lojalitet finns det, ja. Din lojalitet blir belönad lite annorlunda från hur det vanligtvis har fungerat här i Kaldrland bara. På grund av att vi inte tar något byte efter våra strider så behöver det finnas någonting i slutändan att hämta för mina krigare, så jag betalar dem för varje dag de är i min tjänst. Denna betalning är inte av nytta fö…[Read more]

Anneli Fager

Skeppets snickare hade man inte hört mycket från under resan, hon blev färskt rekryterad i hamnen då de mist sin föregående till hamnens lockelser, och Anneli hade knappt sagt ett ord till någon sedan hon klev ombord. Hon höll sig för sig själv så ofta hon kunde, och när någonting behövdes göras så var hon snabbt på plats och jobbad…[Read more]

“Soldater …” Hon såg mot Baura och kom på sig själv och sitt ordval. Hillevi log lätt åt henne och efter nästa sträcka av ojämn mark och hon åter igen placerade Baura på marken för att gå så ryckte hon på sina axlar.

“Det är ett ord från söder om vattnet, men från vart exakt kan jag inte minnas. Jag läste om det i en av far mins böcker han to…[Read more]

Hillevi gav henne stöd och de började röra sig norrut mot lägret hennes soldater hade etablerat medan hon vandrade iväg. De skulle säkerligen inte bli helt nöjda när hon anländer och ber dem packa ihop, men det var länge sedan de försökte argumentera emot henne. Om hon nämnde att det fanns en by inte ens en dag söderut, då skulle de nog göra det m…[Read more]

“Min erfarenhet av vildsvin är begränsad, åtminstone gällande deras aggression. Jag fick lära mig tidigt att de inte är att leka med, efter att en i min by miste livet till ett. Det var en av våra bästa krigare, så någonstans i Kaldrlands skogar vandrar ett mäktigt vildsvin.” Hon log för sig själv medan hon surrade läderremmen runt kvinnans ben…[Read more]

Hillevi log lätt när det verkade som att hennes skämt uppskattades, hon hade sällan en sådan lycka bland sina soldater. Visst skrattade de, men de gjorde det för att hon var Hillevi, inte för att de tyckte det var ett bra skämt. Den här kvinnan skrattade utan en aning om vem hon var, vilket var validerande. Även om hon likaväl kunde ha skrattat a…[Read more]

Hillevi hade ingen ärlig anledning att vara i vargskogen, men då hade inte heller mycket av vad hon gjort senaste året varit vidare ärligt. Den nyligen gjorda krigsmakaren hade ofta nyligen använt sig av skogsmarker för att försvinna från soldater trogna Ulfhedna och för att ligga på lur, men ibland så vandrade hon dessa marker av ingen större anl…[Read more]

“Du borde bli poet Silje, så som du pratar om att inte låta någonting hända oss. Det säger bara en romantiker.” Hon log och roterade haren igen, innan hon såg mot Ivar. Hon blev tyst en kort stund innan hon rätade på sig och satte sin luta åt sidan.

“Det var ett beslut, men det var inte beslutet du hade gjort, Ivar. Jag tycker vi ska vara öve…[Read more]

Semper Saesaria
Stormen hade precis lagt sig. Legaten Maximus Aurennius och hans soldater utgjorde det försvar landstigningen hade i fall av hot, men de var inte ens hälften av deras tillgängliga trupper. En tunn linje av soldater var utspridda längst hela viken och delar in mot landet, och sedan var det spejare som var i konstant rörelse och som…[Read more]

Hon log smått åt dem och skakade lätt på huvudet. Hon tittade upp mot Ivar när han kom nära, och efter hans ursäkt blev hennes leende lite bredare och hon tittade in i elden, stirrandes nästan blankt in i den.

“Vi behöver fortfarande fatta ett beslut.” Sade hon lugnt och hämtade lutan tillbaka in i famnen sin. Hon provade strängarna lite en ko…[Read more]

Katla ryckte lätt på axlarna när hon hörde Ivar och log lite lätt. Hon var inte nöjd, det var inte illa, men hon kunde bättre, det visste hon. När det var dags för att introducera den för omvärlden skulle den vara felfri, så mycket var säkert, den skulle kunna sjungas på tavernor till dans och skratt. Folk skulle ha kul med att hata Hrafn, sådan…[Read more]