Eshe log varmt åt alven som hade klivit in kort efter henne och mötte hans gest på samma sätt, nyfiken över i stort sett varje ord han hade sagt och lade på minnet att prata med honom om hans kultur och hem. Hon hoppade självklart på att prata med människorna om detsamma, men hon kände ändå att hon hade ganska bra koll där, även om hon alltid va…[Read more]

Bodil stod stum för ett ögonblick när den avslöjade sig, kunde inte göra mycket annat än att stirra på den odöda varelsen för att sedan ryckas tillbaka till verkligheten av hennes män som redan börjat gräva genom sin packning för verktygen så att de kunde göra eld. Hon själv hade låtit sina tankar vandra till alla de sagor hon hört som liten s…[Read more]

Folkmord. Utvisning. Stöld. Smärta, sorg, död. Eshe förde sin bara hand längst en av de forna byggnaderna i den övergivna staden de blivit kallade till och undrade om detta en gång varit en plats hennes folk kallade hem. Hon visste att det som idag är människans en gång varit deras, men tiden hade slukat så mycket av det förflutna att hon inte ha…[Read more]

Hillevi studerade honom när han spekulerade och lekte med olika idéer. Det var uppfriskande helt klart att se honom så, men också så väldigt märkligt. Hon kunde inte låta bli att le åt hela situationen, men nickade så snart frågan ställdes henne. “Hennes folk så väl som Bodil vet redan vad Maeve har gjort, de har alla förlorat familj och vän…[Read more]

“En perfekt plats för ett bakhåll!” Konstaterade Bodil muntert och kanske lite provokativt, som om hon förstod precis varför Maeve sa det hon sa. “Hade vi velat döda dig däremot så hade jag tagit strupen din när du sov i min säng.” Hon skickade en blinkning till Maeve och gestikulerade åt hennes män att följa efter henne, och de tre ledde sedan…[Read more]

Samira lyssnade nyfiket på Fim när hon pratade och nickade aktivt under tiden, fascinerad av hennes perspektiv och sätt att prata på. “En gåva är en gåva. Allt som rörs av ljuset må också ha en skugga av olika storlek, men vårt lidande gör inte gåvan mindre av en gåva.” Hon flinade till och tittade ner på sina händer. “Jag brände en kär vän till…[Read more]

Keziah hade inte tänkt på det alls, en av de smärtsamma delarna med att vara henne, hur många sociala signaler och andra sanningar som dolde sig tydligt för alla att se men för Kez att missa även när de var rakt framför henne. Hon tackade istället varmt för erbjudandet om att dansa tillsammans och fram tills dess att Merel nämnde demoner var…[Read more]

Gnollens leende blev om möjligt större när ödlan klev fram, det sannolikt största hotet från gruppen. Att hen valde bort svärdet gjorde henne ändå mer nyfiken men samtidigt en aning stolt. De andra slavarna klev lite bakåt för att inte vara så nära och Khraich klev istället framåt. Hon såg upp mot sin ägare och han gav henne en bekräftande nick…[Read more]

Samira ryckte till förvånat när värmen plötsligt rusade mer kraftfullt genom hennes händer och hon undrade för ett ögonblick vad som hände, innan hon förstod att det måste ha varit på grund av Fim. Hon studerade sina händer noga och lät sin blick vandra över till Fims händer, nu genuint nyfiken på fenomenet. Blev Samiras låga starkare nära Fim…[Read more]

Ambrosina studerade paret vid altaret fundersamt när de kom inom synhåll och gick lugnt bakom sin mor, även om det var svårt att tro i stunden att de var släkt. Ambrosina var mer än ett huvud längre än sin mor och olikt henne gick Ambrosina lite framåtböjd, nästan som om överkroppen var lite för tung för hennes att kunna gå rakryggad även…[Read more]

Till och med nu kunde hon inte låta bli att finna honom inspirerande. “Jag är hälsosamt skeptisk.” Förklarade Hillevi enkelt som svar på påståendet om hennes tvivel. “För inte länge sedan hade jag med ett förvuxet barn att göra och nu är du Rans härold och lika klarsynt som någonsin. Det tar tid att vänja sig.” Hon erbjöd ett leende och skak…[Read more]

Yian olikt Nuwa i stunden och olikt sig själv helt plötsligt trivdes ganska väl med tystnaden, även om den tvingade henne att tänka på sin familj. Så fort det tystnade omkring henne, så fort ingen pratade så vandrade hennes tankar till sin familj och by. Hon log när Nuwa tillslut pratade och hade för stunden glömt bort hur skönt det var att höra…[Read more]

Ni-hin log och nickade. “Ingenting är obehandlingsbart. Jag vet inte om vi kommer känna varandra länge nog för mig att lösa det åt dig, men jag kan hjälpa dig utveckla verktygen.” Hon studerade Toku noga och sträckte sedan ut en hand i ett erbjudande att skaka den.

“Innan du tar min hand vill jag förklara vad det innebär. Vi kommer jobba med…[Read more]

Bodil höll sig en bit bakom duon och hennes män nära henne. Stigningen uppför berget bevisade hur ovana de var med svårare terräng, de var vana med plan mark och väl vald terräng, så det var inte helt med avsikt som de hamnade bakom Maeve och Arand, även om Bodil hellre hade dem framför sig än bakom. Hon pratade lite tyst med sina krigare och…[Read more]

Elbereth log åt Ninu medan hon blev släpad genom staden och utanför, ivrigt fundersam på vad hon hade i åtanke och när de väl kom fram till grottan och den varma källan sköljdes ett lugn som genom magi över Elbereth som tacksamt mötte Ninuriths blick. Tacksamt nog var klänningen inte av den åtsittande sorten och med bara några rörelser kund…[Read more]

Ytterligare soldater anslöt sig i rask takt till hennes led och fler skulle komma med tiden. Hon stannade upp vid den brinnande byggnaden och därmed vid gränsen till alverna och tog ett djupt andetag, hennes ögon slutna. Hennes egna tankar rusade lika mycket i hennes huvud som orden Ithia hade yttrat och hon visste hur rätt hennes gamla skol…[Read more]

Ni-hin skrattade. “Det är första gången jag blivit så artigt kallad smutsig.” Hon log medan hon reflekterade över det som sagts om kejsaren och hon lät det smälta lite. “Det är nog svårt att växa upp när man växer upp instängd i sitt hem. De flesta av oss hade nog blivit bortskämda ungar om vi isolerades till ett liv fyllt av privilegium,…[Read more]

Hillevi satte ned sin mat på tallriken och tog några djupa andetag, ögon slutna. “Jag tyckte mer om dig när du var förvirrad.” Suckade hon och petade lite på sin mat innan hon riktade blicken mot honom och nätet han jobbade med. Det var uppfriskande att se honom så aktiv med sina händer och att han faktiskt gjorde något produktivt, men hon hade…[Read more]

Keziah rusade till där Merel var och ställde sig på knä framför inristningarna. Hon förde handen över dem för att memorera känslan och kunna återskapa dem och gick på knän längs klippväggen för att följa dem. “Jag vet inte. Det ser nästan ut som instruktioner till en dans, eller ritual. Hade det varit ett enkelt konstverk hade de säkerligen inte…[Read more]