Joij verkade som undra hur de borde göra, det skulle nog bli tal om det här i staden? Eller skulle de dölja alla spår av att det hade hänt som kom att hända ibland för att inte förlora sina kunder. Hon sträckte litet på sin kropp och såg tillbaka på högen där på golvet som var en gång en människa. Kunde tagit med sig kroppen om hon givits lite…[Read more]

Nyfikenhet fyllde Eir, men hen skakade bort det så fort det hördes ljud utanför dörren. Hen såg mot Roselie tveksamt efter frågan om de borde lämna henne och hen tog ett djupt andetag, slöt sina ögon och lät tankarna sina snurra fritt. Man kunde beskriva Eir på många, många sätt och hen kunde beskriva sig själv på några olika smickrande sätt,…[Read more]

Bodil svarade på kommentaren om Maeves egna familjs öde med ett lekfullt flin, som hon sedan ganska snabbt begravde då hon insåg hur olämpligt det var. Reaktionen hade kommit så plötsligt just för att det hade varit precis hennes poäng, att Maeve hade gjort det hon gjort för att hon hittat sin familj lemlästad. Hon tvivlade dock inte på att Mae…[Read more]

Joij va inte den som var just den, hon verkade som sagt tampas med sig själv. Och om andra såg det eller ej verkade hon inte bry sig om! Hon var inte människa, om än mänsklig till stora delar av sitt utseende. Men långt ifrån allt och hon lät blicken vandra från kvinnan på golvet upp till Eir. Orden som kom hennes väg får henne att tippa huvud…[Read more]

Eir arbetade med sina andningar, sakta in och ut, samlade sig för att inte bara stå fast i sorg och förde sina händer genom sitt hår igen medans hen observerade de märkliga ljuden Joij hade för sig. Hen såg sig om för att försöka se vad än det var som Joij verkade tampas med, men såg ingenting mer än dem två i rummet. Försiktigt klev Eir framåt…[Read more]

Hon hade önskat tala med Bodil, och uppenbarligen hade Bodil samma tanke, ty så fort Aslög försvann upp mot en av åsarna så gjorde hon dem sällskap. Det var kanske inte den enklaste konversationen att ha ett par sekunder efter att man stigit upp, men de behövde ha den och Maeve hade knappast sovit.

Åt Bodils första meningar så vifta hon bara l…[Read more]

”Tack, Tipum”, sade hon, lite lågmält och trött, men det var genuint. Hon visste att Tipum inte hade någon särskild anledning att bry sig om Nenya, men Ayperos brydde sig om Nenya, och i förlängningen så betydde ju det att även Isra behövde bry sig… Och det gjorde hon, eller hade hon gjort? Hon var osäker på exakt vad det var hon kände inför Nenya…[Read more]

Hon försökte att hålla borta det som gömde sig i skuggan, viljestyrka krävdes för att den inte skulle visa sig för att den önskade nog få kommendera rummet och göra vad den önskade. Hon gav ifrån sig en morrning, låg och hotfull som för att visa hennes missnöje. Inte till Eir, eller kvinna på golvet utan mer det i skuggan. En fnysning!

Fick…[Read more]

Eir såg mot handen när Joij gjorde någon gest med den, men valde åter igen att ignorera de märkliga egenheterna, även om den handrörelsen ganska tydligt antydde att Joij inte var ensam. Eir verkade inte alls reagera på att Joij sedan närmade sig för beröring, hen var rentutav tacksam för den och lät främlingen fånga tåren.

“Är det inte uppenba…[Read more]

Namnet registreras, Eir. Det kunde hon försöka komma ihåg, men det var nog aldrig något hon skulle komma att lova. Det hela behövde knytas med något intressant hos en individ för att hon skulle lyckas med det. Det här var en god början.

Joij sätter sig ner på huk där den andra går ner på knä, lättare kommer upp från en position som den här om n…[Read more]

Det var svårt att utesluta, men Eir kände sig ganska säker på att främlingen inte var den ansvariga för dödsfallet, hur märkligt personen än betedde sig. Hen funderade lite över vad Joij sa och började slappna av, rätade ryggen och såg ner på kvinnan igen.

“Kalla mig Eir.” Hen klev närmare det som var kvar av Rosalie och gick ner på sina knän f…[Read more]

Joij kunde se oskyldig ut, nog för hon kunde göra något värre än det som den som redan stank ner rummet blivit utsatt för. Inte för att hon verkade finna något nöje i det. Men något fick henne att le mot främlingen som knutit sina nävar efter den flugit upp från sin plats.

Hon skakade litet på huvudet, leendet kunde nog ha antydan till…[Read more]

Eir hade somnat till, oklart hur länge, men ryckte till när hen tilltalades och vände blicken överraskat mot Joij. Ögonen hade varit öppna, men Eir hade absolut inte varit vaken. Hen lät blicken vandra över främlingen och reste sig upp från stolen, händerna knutna, redo att ta strid om personen inte trodde henom.

“Ser jag ut som någon som kan gör…[Read more]

Joij kunde känna magi genom hela staden, den var genomsyrad av magi likt resten av världen. Det var som om att det gick att känna det genom luften, i marken och var varelse som hon passerade tycks ha som någon form av energi som påminner om magi.
Den generella massan slank rakt förbi henne som om de inte stack ut tillräckligt för att engager…[Read more]

Hon visade alla bestar ömhet, för att de hade inte valt vad de skulle födas till. Nog var det att de alla hade sin roll och hon hade likaså sin. Hon tänkte inte låta den där gå miste om ömhet trots att hon fann den vara en styggelse utan dess like!
-“Om jag önskar dem, kan jag bara sträcka ut handen och be om dem?” Hon ser på honom med en undran.…[Read more]

“En hel del kan gå fel faktiskt! Finns några riktigt tokiga själar där nere!” Gwyn log åt henne och var ganska rask med att ordna ned sina väskor och förnödenheter. Väskorna var färdigpackade, hon hade alltid resklara väskor bara för säkerhets skull, och förnödenheterna kunde hon plocka upp mot krita, deras smedja handlade genom tjänster gansk…[Read more]

Han hade svårt att förstå hur hon ens kunde överväga att vara nära besten, än mindre visa den sådan ömhet och beröra den mer än absolut nödvändigt, men det skulle väl bli en av de många spännande saker han stod inför just nu. Hon verkade definitivt vara en spännande människa och han skulle se till att lära känna henne så väl som han möjligen kunde…[Read more]

Joij var någon som höll med Llwyd om att man inte skulle slöa tid, fanns ju saker där ute som man behövde upptäcka och framförallt sätta tänderna i, nu var det att man fick ta omväger, ofta. Speciellt när man hade med Zeverupin att göra.
Hon själv hade ju en tendens att hamna på märkliga platser för hon sällan är specifik, tur att hon hade förm…[Read more]

Hon kliade sig på hakan från svansen hans och rynkade sedan på näsan sin lite trotsigt åt honom innan hon skrattade. “Envishet är en egenskap man aldrig kan ha för mycket av,” Började hon och log åt honom. “Men kanske inte det vi behöver mest av just nu.” Hon sträckte sig mot skyn och släppte ut en lång gäspning. Hon stönade tacksamt till…[Read more]