Roat skrockade Nenya till för att hålla upp sin arm som fram tills nu hade varit täckt av en mörk handske som hon långsamt drog av för att avslöja en arm som nästan var lika blixtrande som hennes klarblåa ögon. Som om hela armen i sig var en levande energi. Lika obrydd över kommentaren gjorde hon en gest över sitt ansikte och leendet som stramad…[Read more]

Under deras konversation hade Nenya gjort rent sig själv för att sätta sig på kanten och försöka reda ut sitt hår där hon satt. Men det var svårt att reda ut de knutar och trassel som fanns där. Över kommentaren om att det var en självklarhet kunde hon inte rå för att fnysa roat och hann möta hennes blick med ett försök till värme. Inte utan…[Read more]

“Självklart, allt för er, ers höghet… Tack, min drottning, det värmer med era gratulationer. Men ja, ni har så rätt, en pojke som just nu är med Neyir i Barastars salar. Folk här kan bli… så, bitska när det inte är… nå som man väntar sig att ett barn härifrån ska vara och mindre tjat när Neyir är hövdinga son.” sa hon och gav henne ett urs…[Read more]

Resan tillbaka till Antrophelia hade varit lång, till och med längre än hon förväntat sig, men den hade gått relativt smärtfritt, särskilt som det knappast fanns mycket till motstånd att möta i Tharmad. Hon hade rest med Tipum och vid deras ankomst till Korodosflodens inlopp hade de mötts av ett kompani från Nennans kompanjoner och med dem vid sin…[Read more]

Den ömsinta hjälpen från Ayperos förvånade henne en aning, men hon försökte att inte visa det, utan fortsatte som innan, tankfullt begrundande de ord som lämnade demonens läppar. Ett fäste i Karm var bra, det skulle behövas. Iserion var trots allt inte det slutgiltiga målet, det var bara ett stopp på vägen.

”Bra, det är bra. Håller vi Grönda…[Read more]

-“Det kan tänkas stämma, jag kan inte allt om världen och kommer nog aldrig göra. Vad jag förstått så har vi inte förmågan att bli alv-gammal.” Det var väl en tanke i sig som stämde. Att kunna bli så gammal skulle ju kunna ge en chansen att lära sig mycket om världen och inte det som hon själv bara hunnit göra, skrapa på dess yta.

Hon följer…[Read more]

“Erat fjäll är bundet av tid. Vad som en gång varit ditt lämnar tunna strängar av spår. Ett spindelnät av gåtor som jag i sinom tid nystar upp.” Hennes blick reser sig förbi Tegwen när det häftiga regnet börjar slå ner på tältduken.

“Nej, nej. Jag kräver inget… det skulle vara oerhört oartigt av mig. Jag är tacksam för att se en annan levande…[Read more]

“Tro mig, Kapten. Det är inte en känd synd för trupperna. Det är bara min pluton som är positionerad så nära inpå fienden. Och nej, mina mannar är på väg tillbaka till berget. Jag förväntar mig inte att de ska följa mig ner i fördärvet.”

Den bistra blicken bryter sig fri från Aenya och inspekterar Bain istället. Hon lägger huvudet långsamt på sn…[Read more]

“Alla föds inte med en silversked i munnen som er, min Furstinna.” Hon tar en sista smutt på sin pipa innan den tillslut slocknar och låter röken fylla utrymmet mellan dem.

“Jag ser det mer som en genuin uppoffring för att Ordo Vitae skulle nå nya, onåbara höjder. Jag har jobbat, slitit min själv itu och ni har… haft en romans med mörkret.…[Read more]

Kathryn låg på rygg en stund och smakade på alla konstiga känslor som förhöjdes av pulvret. Hon fnissad till “Om det jag har är skoskav och hela världen får det – då har vi nog en hel del arga grannar nu.”
Plötsligt flämtade hon och satte sig upp. “Ja! En fest! I Finns ära! Han förtjänar det. Jag ska fråga honom!”
Hon ställde sig upp hastigt men…[Read more]

Bain hade stelnat till när pilarna farit, och den redan vaksamma blicken vändes rappt mot den vithåriga alven som trädde fram. Vad hette han nu igen? Cam, någonting. Det spelade föga roll. Om han visste sanningen eller ej kring Bains fritagande av drottning Alienna stod inte skrivet i hans namn, även om han var nära Aenya. Det var en spänd B…[Read more]

Nasrin drog ett djupt andetag när Zaahl äntligen satte sig upp, livskraften åter i hans blick. Värme sjöd i bröstet på henne när han la händerna om hennes ansikte och hon slöt ögonen mot tillgivenheten i den kyss han placerade mot hennes tinning.

Först när han lutade sig tillbaka öppnade hon ögonen igen. Ett mjukt skratt letade sig fram över henn…[Read more]

Hon kunde inte tänka sig minnas att hon hört de som kommit att byta sina namn över tid, om man bortser från det att folk gick in i ett bindande som äktenskap för då kunde namn bytas ut.

Studerade alven, den gjorde henne nyfiken men samtidigt vaksam. Det fanns något där som fick henne att vilja avvakta och vänta, men hur kunde man göra det med nå…[Read more]

Tegwen kan dra sig till minnes att alver generellt inte åldras på det sättet som Ylmir verkar göra. Man kan anta att hon med stor sannolikhet påverkats av den destruktiva naturen av magi för de som använder det för riskfyllt.

“Tegwen.” Hon drar ut varje bokstav och verkar avnjuta hennes namn samtidigt som hon arkiverar det i sitt överfulla m…[Read more]

Det var lovande att höra draken skratta. Att hon inte försökte fånga henne igen var ju plus det.

Fågeln hoppar omkring lite som om att hon hade svårt va stilla när det fanns mycket att titta på.

-“Ja, jag är liten i jämförelse men svår att mätta.” Det var en sanning i sig som heter duga det.

Den nästa frågan som kom hennes väg är en som får h…[Read more]

Blicken mötte kort Ayperos för att le svagt och låta blicken vandra mot Indira igen, med ett litet nöjt hummande över Ayperos ord. Roat lade hon huvudet på snedden där hon betraktade kvinnan framför sig. Fuktade sina läppar medan hon försökte fundera ut de perfekta orden.

“Ah, ja… bortlovad, till någon annan än den du önskat så besvara dina..…[Read more]

Ayperos mörka ögon studerade Indira med en blanding av något roat och nyfiket, där han så bekvämt och självnöjt satt med ett ben korsat över det andra.
“Kanske jag kan avslöja mina planer för er snart, då ni visat er värdig dem.” sa han lite hemlighetsfullt, ett löfte som nog kunde uppnås bara man behagade honom. Och vem skulle inte vilja vara i A…[Read more]

Det var inte svårt att se att stämningen var spänd, och även om generalens ord var håda och fick hennes korta stubin att glöda svalde hon det för tillfället. Hon var för intresserad för att se vad detta egentligen handlade om. Så hon valde lite torr humor istället.
“Vore inte det en uppvisning, vi två som slogs varandra i en uppvisning a…[Read more]

Faegrim himlade med ögonen åt Tussies lekfulla kommentar.
“Bara den bästa liknelsen jag kom på i stunden, min kära.” sa han och vände blicken mot Kathryn och tillbaka till Tussie, då de plötsligt verkade vara i maskopi mot honom.
“Mutat värdshusvärden, jag? Knappast! Om de gav mig en mjukare säng än er är de för att jag är trevlig, inget annat!”…[Read more]