Nelia

Hon märkte inte att hon fått honom obekväm. För henne var det ju trots allt sanning. Hon kände inte till något annat. Så var ju livet. Det fanns herrar så fanns de där under och så fanns där alver. Hans utbrott fick henne dock att stanna upp något och hon vände sig lite om mot honom. För vid hans nästa utrop skvalpade vattnet i hans kar och…[Read more]

Återigen hade han fått henne tyst med sitt enkla påstående. Aldrig tagit ett bad. Hur kunde man aldrig tagit ett bad? Till och med jordbrukare tog bad, eller badade bastu, värmde vatten ibland. Inte dagligen som i palatset, så klart, men ändå. Att aldrig få uppleva ett så simpelt nöje som att tvätta sig i varmt vatten kunde han inte förstå. För…[Read more]

Nelia

Hon både njöt och avskydde tystnaden här i karet. För det kändes som om luften laddades som innan ett oväder. Just när regnet ska komma och det doftar sådär ljuvligt regn. Förväntades hon säga något? Underhålla honom på något sätt som hon bara inte förstod? Hon kände sig så vilsen och osäker. I Garnisonen visste hon vad som väntades och vad…[Read more]

Den unga mannen tog upp sin hästsvans genom att knyta upp bandet han hade i håret, och lät sig själv sjunka ned i badet. Åtminstone kunde han ju försöka vara avslappnad, inte för att han hade något emot sällskap. Kvinnligt sällskap. Tvärtom. Men det var ändå det där gnagandet i det undermedvetna från hans uppväxt som sa att det inte var korrekt…[Read more]

Nelia

Hon såg lite tveksamt på honom och följde honom in i rummet. Hon stängde dörren och såg till att ventilen ut var öppen.
Han verkade för ett kort ögonblick bekymrad. Inte nödvändigtvis obekväm men han var inte så lätt att läsa av alla gånger. Hon tände ett par oljelampor och rodnade då han tillslut sa att hon inte skulle tjuvkika. Hon str…[Read more]

Caspian såg på henne en stund och blinkade till lite då hon sniffade och sedan drog sin kommentar, som om han inte var helt säker på om hon skämtade eller inte. Men det lilla leendet avslöjade så klart sanningen. Det var lite ovant kanske, då de flesta vandrade på tårna runt omkring honom om de inte visste att de med säkerhet kunde komma undan…[Read more]

Ett brummande skratt lämnade hans läppar och han skakade på huvudet åt hennes ord. Nu började det nästan bli alldelles för djupt för hans egna smak. Men på något sätt fann han det i sitt tycke, ändå. Ögat betraktade hennes gnistrande hud och hår. Allt väldigt olikt ifrån vad han var van med förstås. Det var inte förrän nu han hade lagt märke till…[Read more]

Nelia

Hon tuggade långsamt ut maten och slickade sig om läpparna. Hon hade lagt ner besticken och då han kom närmare kände hon hur hon spände sig lite. Men det var inte av samma nervositet som när andra människor närmade sig. Han hade med all sin vänlighet och generositet fått henne avslappnad i hans avsikter. Nej hon spände sig av någon annan…[Read more]

Caspian fnös lite i sin egna arrogans. Vad skulle de göra? Hänga honom? Han var en paladin, och förutom det var han äldste son till hus Astor i Isilas. De kunde inte röra honom, åtminstone inte i hans sinne. Han kunde så klart ha fel, men hade han fel var det något han skulle få lära sig den hårda vägen. Så han avfärdade bara hennes oro.
‘Vad bryr…[Read more]

Aenya hade inte riktigt haft en sådan intensiv urladdning på länge. Visst, de hade dräpt största delen av furstinnan Saskias följe under hennes ledarskap då de fångat furstinnan. De hade stridit för sin rätt att existera som grupp mot kronans soldater, men det var inte samma emotionella laddning som att stå inför sin bror och prata om dessa saker…[Read more]

Nelia

Hon såg på herr Astor, Caspian la hon till i minnet, när han reste sig för att möta pigan i dörren. Hennes egna ögon var också runda som tefat när han talade och pigans uppenbart besvärade uttryck och chockade min fick henne att le något roat då kvinnan avlägsnat sig och dörren återigen stängts.
Hon vände blicken till hans ansikte, kinden…[Read more]

Ett litet leende fanns där i den unge mannens ansikte då han såg henne nu äta med lite mer lugn. Kanske var det så att han fick en liten ny uppskattning för vardagen då han såg hennes reaktion på maten som ändå praktiskt taget för honom var självklar. Det var uppfriskande att få saker i perspektiv, hans liv var nog inte så dåligt i alla fall som d…[Read more]

Aurelia

Hon höjde ett ögonbryn då han talade om att sjölejonen inte såg särskillt farliga ut. ” Hmmm nej.. inte alls. Lika vänliga som era utsvutlna vargar” svarade hon med ett litet skratt. För det var det närmaste hon kunde beskriva ett arg sjölejon. Hon såg inte så mycket av kampen därifrån hon stod men hon kunde känna av stämningen lik…[Read more]

Han hade varit fokuserad på prinsarna som var på ett intensivt ställe i sin kamp för att lite roat höja sina ögonbryn lite förvånat och kröka sina läppar till ett roat leende.

“Nå, de ser inte allt för farliga ut, hm?” påpekade han med en lekfull blinkning för att sträcka på sig för att se när Asgeir höll ner Eirik. Det kändes som om alla omkring…[Read more]

Noáin satt fortfarande på den obekväma träpallen djupt försjunken i tankar, steg efter steg arbetade han med logiken i sitt sinne i jakt på en lösning av problemet. Att tänka var nog hans starkaste attribut, något han fick användning för i sitt arbete men i nuvarande situation stod allt stilla. Det förbryllade honom, hur bär man sig åt att stjäl…[Read more]

Aurelia

Hon följde hans stora, breadaxlade ram ut. Hon gick två steg efter honom men hon behövde inte direkt kämpa med att komma fram. Han plöjde vägen framför henne som ett skepp i vågorna. Hon drog lite på munnen då hon studerade honom mer oblygt där han banade sig fram och tog en plats i folkmassans utkant.
Hon kunde se hur han sökte kvin…[Read more]

Nelia

Hon märkte inte hur han följde henne med blicken men hon kunde känna tyngden av hans blick vid henne. Det var som ett sjätte sinne, att veta att han iakttog henne. Kanske var det en färdighet hon plockat upp av uppväxten i Garnisonen. Trots allt var någon som hon alltid tvungen att hålla alla sinnen öppna i syfte att se efter sitt eget ski…[Read more]

Caspian som i vanliga fall inte direkt var den mjuka sorten var lite förvirrad över allt som skedde där i rummet. Rummet som för de flesta var större än en lägenhet – ett helt hem. Speciellt om man jämförde med vad alverna i slummen levde i. Men det fanns en energi där som gjorde honom mjuk, kanske lite ödmjuk. Inte för att han helt förstod vad…[Read more]

I ett kanske lite osmidigt sätt att undvika hans fråga nickade han lätt och sedan mot prinsarnas kamp. Trots allt ville han inte missa den. För när senast, om ens aldrig. Hade de gjort något sådant?

“Följ med, jag talar gärna vidare.” sa han med ett svagt leende och började röra sig ut, men stannade då och då för att kasta blicken bakåt mot hen…[Read more]

Hon vände de onaturligt färgade ögonen till honom igen då han skrattade och verkade låta så nervös. Hon blev lite eftertänksam åt hans svar och tystnade. Hon vände blicken från honom till folkmassan som lämnade hallen. En lång tystnad vilade mellan dem då han knackade nävarna mot varandra.

” Tycker du att jag är söt? ” frågade hon efter en…[Read more]