Nhedenim hade precis tänkt svara då dvärgen tog saker i egna händer och kallade allas ögon till dem. Eller åtminstone Luka som de konfronterat. Trollkarlen gjorde en missnöjd grimas, för han hade föredragit att lösa situationen själv snarare än att stöka till situationen mer än nödvändigt.

‘Det där var dåraktigt, mäster Vindálfr. Vem vet…[Read more]

Regnet smattrade mot kullerstenarna i den mörka gränden. Med hjälp av skuggornas skydd syntes knappt den mörka gestalten i gränden. Svagt kunde en urskilja något som rörde sig, om en titta noggrann, men vem skulle bry sig vad som händer i en gränd? Speciellt i detta regnvädret, skulle ingen vettig människa ta sig ut.

Gestalten stanna till vid e…[Read more]

Davant kunde inte hjälpa det leende som smög sig över hans läppar.

“Nästan imponerande? Jag känner stor stolthet över min förmåga att jonglera mina ord.”

Inom sig svor han, detta var inte tiden för vitsiga kommentarer.  Han var fortfarande i fara och fel ord kunde vara farliga. Han spelade dock vidare på sitt leende och med en nonchalant…[Read more]

Vindálfr hade följt med i det sparsamma meningsutbytet och han gillade inte alls vad han hade hört. Främlingen hade uppenbarligen inte något intresse av att följa med dem, dock hade denna tydligen ett ohälsosamt intresse för deras projekt. Sådant brukade sällan båda väl, och han ville absolut inte att denne underlige figur skulle ställa till…[Read more]

När Skjórinn dök upp från ingenstans hade Turin knappt uppfattat vad völvan sade, han blev så överraskad att hon plötsligt bara var där, men så mycket hade han åtminstone uppfattat att völvan nämnde något om respekt. Det var förstås inte första gången hon dök upp helt oväntat, han kunde inte förstå hur hon kunde hålla sig så tyst och så osynlig…[Read more]

När handen sträcktes mot honom dök blicken mot den och följde varje centimeter som den begav sig mot centrum av hans bröstkorg. Som om han studerade den, den hade inget vapen i sig så blicken följde latsamt med den tills den daskade honom på nyckelbenet. En konfunderad fasad lade sig vagt över hans ansikte medan han övervägde vad hennes syfte med…[Read more]

Aine
Snart kom pigan ut med en bricka i sin famn och serverade det som det omaka sällskapet beställt. Aine sträckte sig efter bägaren med vinet och förde det till sin mun. Hon läppjade på det och nöjt av smaken. “För fulla av sig själva.” upprepar hon tankfullt och snurrar på vinet i sitt glas. Hon luktade på vinet, innan hon ställde det åt sidan…[Read more]

Skjórinn
Ett par stålblå ögon stirrade tillbaka. Bakom hennes revben skenade hennes hjärta, allt snabbare när hon insåg att hon inte kände igen mannen som hängde över henne. En obehaglig rysning startade i hårrötterna och rann raka vägen ner till tårna. Nackhåren reste sig. När hon hörde hans metalliska skrammel rätade hon sig snabbt. Han hade…[Read more]

Som om dragen ut ur en långsam, nästan olidlig tanke utan slut fokuserade blicken tillbaka till nuet. De mörka färgerna av natur, raska vindar lika många som lugna, vissa piskande bitiga medan andra var mjukt omfamnande. Den långsamma tanken tycktes sekundar till hans sinne i nuet, krypande och kravlande som om den förlorat en lem, låg blödand…[Read more]

Det hela skedde tämligen fort, så som allting gör när spelet väl kommit igång, och hon protesterade inte när Aethriatan tog befälet över situationen. Istället vinkade hon till sig en av de snabbare av sina landsmän.

”Följ med honom. Fienden måste nedgöras innan de hinner slå larm!” Väste hon fram mellan sammanbitna tänder innan hon vände sig…[Read more]

Min drottning… Det lät bra, särskilt som Vesvía sade det utan fruktan eller svaghet i sin röst.

”Ja, Vesvía, en tjänst… Hur långt sträcker sig ert kontaktnät? Skulle ni kunna leverera ett brev till, låt säga, Karms inland?” Leendet var fortfarande vasst och nu syntes det något nytt bakom de grå ögonen, en idé eller tanke som hon uppenbart sp…[Read more]

Silke

Vem vet när kvinnan dykt upp eller hur hon gjort det..? Egentligen la man inte märke till henne på grund av allt ståhej. Vaksamt vilade hennes blick på sin omgivning, utan att riktigt se på deras ansikten, av respekt, men ändå allert. Silke hade det där alldagliga utseendet som fick henne att smälta in i den stora massan. Ingenting…[Read more]

Avbrottet på hans ord, fick henne att notera att han märkte hennes humörs svängning. Var det så uppenbart? Det var väl det enda som gjorde att ilskan bubblade inom henne, annars var hon rätt nonchalant till andra personer. Alla hade sina beslut att göra, men att de som hon antog skulle vara mest lojala till henne. Mor och far. De som skulle…[Read more]

Sång hade aldrig riktig varit Toss sida, han hade aldrig riktigt njutit av besättningens brölande. För någon skönsång var det inte, även om Kai kallade det sjösång. Fast var det inte på havet? Återigen förvirrade Kais ord honom, var saker aldrig på det sättet som det var? Han gnuggade sin panna med en missnöjd grimas innan han kastade en ursä…[Read more]

Det var svårt att förstå svaret från denne Luka. Var det ett ja? Ett nej? Eller hörde han ens frågan? Men något inom henne var nyfiken och det var svårt att veta vart hon skulle ta vägen idag. Trots allt behövde hon vila, för kvällen gav inte allt för mycket sömn och vem behövde inte sin skönhetssömn? Molnen var omkring henne och hon stannade til…[Read more]

Självfallet skulle det inte vara så enkelt. För enkelt att undvika döden, var det någonsin det? Allt hade ett pris. Handeln hade alltid varit en del av hennes liv och människors öden var inget annat än en vara. Det var uppenbart att hennes kontakter och exotiska varor var en tydlig fördel för drottningen med. Även om hon inte hade vågat hopp…[Read more]

Kai tog revbenet som nu han fått av Toss. Kai nickade och vände sig mot dörren.

“Du.. Toss..” Kai stannade till “Vart är vi påväg, skall du inte styra skutan? Eller ska vi ha.. den fyrbenta grisspettet att göra det?” Kai smålog och vände på klacken för att sedan gå upp på däck.

Kai vände blicken mot de två gäster som stod vid relingen och pra…[Read more]

Völvan betraktade Turin då hans frustration började sippra fram, men hon verkade opåverkad och passiv inför flödet av känslor utan nickade bara lätt då hans kompanjon steg ur skuggorna för att tala med honom.

‘Vi vet det vi behöver, men de världsliga striderna mellan jarlar och regenter intresserar inte oss så länge gudarna respekteras.’…[Read more]