Izotars ögon smalnade något över hennes uppläxning, men han visste bättre än att tillrättavisa hennes hårda ord. Så han nickade bara lätt, med en svag böjning på huvudet. Var detta vad hans unga dotter blivit? En ledare som inte kan lyssna på andra eller sitt folk var ingen ledare, ansåg han, det var tyranni – precis som Lloth. Men hoppet var in…[Read more]
Han satt där och läppjade på lite mer vin han beställt, den gamle trollkarlen var inte den som kände sig obekväm med tystnaden. Det var rent av skönt att hon var tyst ett tag. Han gäspade lite diskret, regnet kylan och nu värmen hade börjat göra honom lite trött.
Men han vaknade till igen vid hennes fråga.. Bra fråga behövde han hjälp? Det had…[Read more]
Det kändes sannerligen som att kvinnan försökte provocera och bryta ned honom, men hon skulle inte vinna det spel som han var mästare över. Sael slog sig ner på stenen tväröver kvinnan och sträckte en av sina händer mot henne.
“Du har ett roande sinne, och jag vill inte missta dig för en simpel tjuv. För det är väl inte vad du är?” Sade Sael…[Read more]
Det var med vördsamma steg som Sael rörde sig ut mot hallen, och hans grimaser hade illa kvickt skiftat över till det karaktäristiska gemytliga leendet han oftast bar på sina läppar. Med varje kliv så gungade de stora klockformade ärmarna tillhörande den långa blekröda rocken som klädde hans gestalt.
På grund av alla rykten och löst prat han hört…[Read more]
Ännu en lång diskussion. Trots att den gamla alven höll en högaktad plats i Caras Aelir efter att hon något motsträvigt lämnat ifrån sig några av de magiska hemligheter hon plockat upp under åren så var det sällan de uppskattade när hon kom förbi och frågade efter ädlingen. Många viskade tyst om att det varit bättre om han valt en annan lärare ä…[Read more]
Han verkade ha svårt att kalla sig själv för det han verkligen var, och kanske var det inte så underligt trots allt, han hade knappast varit en far för henne, men det hade ju heller inte hennes moders andra man varit. Han som för tillfället satt inspärrad i en av de djupaste hålor hon kunnat hitta och ännu hade Fëani inte gjort en ansats til…[Read more]
Izotar visste inte riktigt hur han skulle ta henne då hon kallade honom far. Delvis kändes det som om hon kanske försökte manipulera honom – men samtidigt fick det honom att se att det kanske även fanns en chans att rädda deras relation. Detta kanske var en början på något. Men han skulle bli tvungen att göra något åt den där demonen han visste v…[Read more]
“Antrophelia…” Namnet lämnar hennes läppar och hänger i luften men tonar bort när vinden viner och piskar mot fönsterna på deras högra sida. Tystnaden faller ännu en gång vid bordet men fylls snabbt av väl-förfriskade gästernas röster som stämmer upp till sång när de äntligen bestämt vem som vann sista rundan av eldtärning.
Så då morgonen kom blev Luka väckt, och efter en kort frukost var det dags att resa vidare norrut mot Dal’elath. De red effektivt på alvernas hästar – hästar som alverna köpte från Mahadwen och som tränades hela sina liv för att röra sig i den besvärliga terrängen. De red över smala stigar och hästarna hoppade över enorma rötter, och ständigt kun…[Read more]
Själva drakformen skrämde henne inte. Däremot var hon inte van med att se en drake framför sig som inte var hennes egen familj. Detta var en främling, som hon nästan var säker på inte var av hennes familj. Hon verkade inte riktigt ha hört vad han sa först, det var många frågor som han ställde. Hon kunde inte sluta tänka på frågan som hemsökte he…[Read more]
Atlen faller nästan bakåt med stolen och trycker sin handflata mot väggen för att de båda inte ska tippa över. Han tittar ner på henne med stora ögon and kunde inte låta bli att le när han försiktigt la armen om henne och försiktigt tryckte henne närmare. Han släpper henne när hon drar sig undan för att leta efter något hon själv gömt undan.
Han…[Read more]
Tystnaden gjorde henne något obekväm. Även om hon inte hade lust att visa det, hennes tankar flög mot vad hon skulle kunna tänka sig säga? Vad egentligen fanns det att säga just nu. Inte ville hon heller skrämma iväg denne man. Han talade om en nyckel, en skatt… Det lät som en av sagorna hon hade lyssnat på när hon var liten. Kunde det vara en s…[Read more]
Bedjandet var alltid svårt. Fast vanligtvis var det inte något annat än fusk och på låtsas. Det var det som hon lärt sig från sin far och Atlen. Annars skulle hon ge bort alla deras varor…. Och vad skulle de då ha att leva på? Det hade hon lärt sig när hon var liten, då hennes far hade blivit vansinnig när hon gett mesta delen av deras varor ti…[Read more]
Perfekt! Tass hade stannat till, att det var framför fötterna på Kai, lade inte riktigt Toss märke till. Han hade en fart som var svår att stanna och när Kai blev som en vägg framför sig var det plötsligt stopp. Även om Kai hamnade flera steg bakåt, var det någon som hade yttrat hans namn? Lite förvirrat såg Toss sig omkring, inte hade väl den…[Read more]
Luka pallrade sig upp från marken på alla fyra. Den metalliska lukten av blod kändes ännu tydligare nu, men han fann den inte längre stötande. Dock tyckte han inte om den heller för den delen.
Ett ljud bakifrån fick honom att sno runt hastigt med vingarna utfällda i rena förskräckelsen men han stannade upp då han såg att det var Vinga. Runt…[Read more]
Kubub hade sovit som en sten under nattens alla händelser och inte vaknat förrän solen kikade fram. Hon satte sig upp med ett grymtande. Kvällen innan hade hon tagit vaktpasset uppe på kullen och som vanligt somnat, för där uppe var det alltid tyst och ingen som störde.
Den grova kvinnan tog sig ut ur tältet och sträckte på sig innan hon vände…[Read more]
Luka betraktade Arthions gest och lade den på minnet, ifall den skulle komma till användning i framtiden. Antagligen snart, en och en halv dag närmare bestämt.
“Nej, aldrig faktiskt,” svarade han. Kriget mot Iserion, ja det var väl därför han blivit sänt hit. Men det var det nog bäst att hålla tyst om, han visste ju trots allt inte vilka som bef…[Read more]
Det värsta… Självklart var det alltid det bästa att förbereda sig för. Vad skulle man annars förbereda sig för? Det bästa? Vem skulle gå vilse? Världen var stor… Men det fanns väl alltid någon att fråga efter vägen? Tanken roade henne och fick hennes leende var snett medan hon betraktade alven, som tycktes få tillbaka samma… skönhet som innan. N…[Read more]
Frågan som främlingen väste ut sig for helt förbi Vinga och hon lyckades släcka livet till den närmsta vargen – fast efter deras bråk tillsammans med den hade den tappat den mesta energin, tack och lov. Yxan landade inte allt för långt ifrån henne, enbart ett stort kliv och hon skulle få tag i den. Ett kort andetag och hon fick tag i den med sina…[Read more]
Nå, den delen av historien kände hon till, även om det inte var så hon hade planerat att styra. Nej, det hon behövde för att behålla sin plats var skicklighet, skicklighet och kunskapen om hur man på bästa sätt gjorde sig av med sina fiender. Hon hade förstås Tipum, men hans hjälp skulle kanske inte alltid finnas där, och om någon smög sig in i…[Read more]