Vakter helt uppenbart, men de verkade inte leta efter dem, snarare tycktes de förvånade över att finna någon där. Perfekt, tänkte hon och lutade sig in mer mot Manfred, armen i hans och fortfarande med det där behagliga leendet över läpparna.

Vaktens ord väckte dock hennes intresse, det lät som hennes kusin, om det nu inte fanns flera eldmagiker…[Read more]

Engill lyssnade på vad hon hade att säga och hennes lugna attityd såväl som orden i sig fick hans irritation att långsamt ersättas av ett lätt roat men sorgset leende och han började skaka på huvudet. Det var oroväckande hur snabbt Valdís varningar hade visat sig allt för sanna.

“Ah krig och maktkamper. Jag har hört att sådant ska vara vanligt bl…[Read more]

Hon andades den bekanta doften när han höll henne nära och för en stund slöt hon ögonen och njöt av hans närhet, hon skulle sakna den. Det var länge sedan hon känt så för någon man, kanske aldrig, men det visste hon inte om hon skulle våga säga till honom, visste inte riktigt om hon skulle våga erkänna det ens för sig själv. Orden var för stor…[Read more]

Aenya nickade lätt, nästan mer för sig själv. Detta måste vara en Kaldrländare, eller en av bergsfolket Barastar som hon hört det ryktas om. Däremot hade hon aldrig träffat någon av deras folk förr, och fann detta möte lite intressant.
‘Jag gissar att du kommer från bergen, och att nyheter färdas långsamt?’ frågade hon. Han fick svara på det om…[Read more]

Han nickar försiktigt och börjar lyfta på några papper för att identifiera vad som är vad.
”Det är ju skönt att ha något att göra när man kommer hem i alla fall…” Viskar han för sig själv samtidigt som han påbörjar en sortering av uppdrag, kvitton och andra små lappar.

Presenten är tung, som om den var gjord av metall… eller kanske sten. M…[Read more]

När hon sänkte sin båge insåg Engill att han dåraktigt hade sänkt sin gard och hans hand ryckte till reactions mässigt för en sekund innan han stoppade sig själv från att resa den igen. Bäst att inte framstå som hotfull när hon väl sänkt sitt vapen resonerade han. Men hennes ord fick honom nästan att omedelbart ändra sig.

“Mitt ärende?” Irritatio…[Read more]

Moira fick ett uppskattande leende och en nick som svar. Korp uppskattade det. Han kände sig bättre med henne kring sig. Det var lättare att bete sig mänskligt, på något vis. Det var så enkelt för honom att glida in i den excentriska magikern som han faktiskt var.

Mycket riktigt så var det vakter som kom runt kröken, klädda i den klassiska…[Read more]

Izotar hummade lite över hennes ord. Det var en besvärlig situation. Delvis ville han lära känna sin dotter närmare, samtidigt som han kände på sig att Ziyaté skulle göra hela den processen besvärligare. Samtidigt, på grund av sina egna moraliska övertygelser, tyckte han inte om vad Isra gjort med riket hittills, och sättet hon styrde och kontroll…[Read more]

Arthion gav en nickning åt det, och efter en stund visades ett simpelt rum inne i trädet åt Luka. Det var inte mycket mer än en säng och ett fönster och i ett annat rum fanns några privata badrum där alvernas magi lät vatten flöda genom håligheter i det levande trädet. Rena kläder lades fram åt honom, och då han fått tvätta och vila sig lite dö…[Read more]

Aenyas gröna ögon smalnade något över hans stora blick, och hennes ansikte såg kanske lite strängare ut än vad det gjort tidigare. Det var tydligt att han inte verkade vara ett hot, men skenet kunde bedra – det hade hon sett flera gånger förr. Fortfarande vaksamt höll hon i sin båge, men den hängde löst vid hennes sida istället nu.

‘Nå, Eng…[Read more]

Han ser lite road ut men hans hand lämnar aldrig hennes kind medan han ser henne i ögonen. Värmen från hennes kropp är så skild från eldens värmen men så mycket mer värmande. Han ler lite snett och nickar innan han håller henne intill sig igen hårt.

“Intressant, berätta mer käraste Maeve. Vad är det för uppgift du blivit erlagd?” Han vi…[Read more]

Yazfein sitter väldigt nära Maeve av ren instinkt just nu, en hand på hennes lår under border, blicken mer på folket i rummet än på någon av dem vid deras bord. Men ändå är han väldigt uppmärksam på det som sägs, lyssnar och tar in allt som sägs där, att Ayperos var ett hot var mer än uppenbart. Vad han än tyckte om det så hade prästinnan en poäng…[Read more]

Under hela sitt liv hade Engill blivit lärd både av individer och vildmarken värdet av att vara uppmärksam och på sin vakt. Men idag verkade det som att han hade glömt denna simpla men åh så värdefulla läxan. Definitivt distraherad hade han inte märkt av kvinnas närvaro förens hennes ord fick Engill att med mild panik snubbla över sina egna föt…[Read more]

Utan att protestera lät han sig visiteras, även om han inte var van vid det så förvånade det honom inte, och var inte direkt något att göra sig lustig över. Vad han tyckte om en och en halv dags ritt valde han att helt hålla för sig själv. Erbjudandet om att stanna och övernatta var mer än frestande. Så vitt han visste var ärendet inte så pass b…[Read more]

Hon såg ned i sitt vinglas och snurrade runt innehållet däri medan hon funderade på Izotars ord. Ja vad skulle hända nu? Hon hade ingen aning, hade aldrig trott att hennes far skulle komma tillbaka med annat än mord i sinnet, och att dessutom ha sin farmor där på samma gång… Det var inget hon trott skulle hända, inte på det här viset i alla fall.…[Read more]

Dolda en bit därifrån betraktade ett par gröna ögon honom, dolda i det något kargare landskapet så här nära bergpasset som ledde söderut till Iserion. Hon hade redan ett tag varit medveten om främlingens närvaro, men inte uppvisat sig själv. Annat hade det kanske varit förr… före fångenskapen i Iserion. Då hon tidigare varit social var hon…[Read more]

Det fanns väl en viss sanning i vad Isra sa och något inom Ziyaté ville inte riktigt medge det. Bråk var onödigt, men… vad fanns det annars för möjlighet? Izotar hade inte ens svarat på något hon sagt. Hon kastade en blick mot Izotar och ett svagt drömmande leende fanns på hennes läppar när hon tänkte på hans små händer, leendet som lyste lika kla…[Read more]

Izotar kände att de förlöjligade hans påstående, och trots att han kanske skämdes över att avslöja en sådan intim bit av sig själv för dem så ångrade han inte sina ord. I många år hade han vandrat ensam, och den ensamheten hade försvunnit då han träffade Thalia. Det enda han kunde göra nu var att ångra hur saker blivit. Han nickade tyst åt Isr…[Read more]

Arthion betraktade Luka noggrant då han lämnade över sin dolk, och efter en hastig kroppsvisit nickade han lätt. Alverna som i regel var ett gästvänligt folk hade inte riktigt i sin natur att vara så hårda som tiderna krävdes, och trots att han hade ett allvarsamt uttryck såg han Luka i ögonen och sade.
‘Om du önskar kan du få äta med oss, och…[Read more]

Salim nickade långsamt åt det, lite tankfullt.
‘Jag får väl skatta mig lycklig för att vi inte har era kalla vintrar i Iselem.’ sa han, och tog en liten klunk till och gjorde en liten grimas med ett raspigt ljud ur halsen, följd av ett skratt.
‘Men vi har torka och sand, och även för det behövs alkohol. Jag har en gåva åt er, lord Breslau!’…[Read more]