Han nickade åt soldatens rapport och satte upp till häst omgiven av husarer. Husarerna, Märhens mäktiga ryttare, de kanske inte bar lika tung rustning eller sköld som Karmsriddare men de red snabbare och bar längre lansar istället. De hade flera gånger vist sitt värde i strid när Märhens kavalleri hade kunnat storma rakt igenom fientliga…[Read more]
Kvällen hade vaggat in Antrophelia i ett mer naturligt mörker, ett som inte bröts av magin som annars höll staden ljus och levande. Nu låg den i mörker så när som på de lyktor som kantade vägarna och gatorna i staden. Det fanns ett lugn i det hela, i mörkret, som ett tecken på att ytterligare en dag hade passerat utan att någon försökt mörd…[Read more]
Hon tillåter sig själv och honom en stunds njutning där de står invid det öppna fönstret. Trots allvaret fanns där något fint hon ville ta vara på och minnas. Hans milda varma röst ger henne lugn och hon känner hur den där molande värkande känslan av spänd ångestladdad nervositet som varit hennes ständiga följeslagare de senaste veckorna lättar l…[Read more]
Kyssen hon gav honom fick honom att dra omedvetet efter andan, och han kände hur det hettade till något samtidigt som hans hjärta tog några slag till. Det var en känsla som fick den enorma mängd av tankar, stress och tyngd som låg över hans axlar att försvinna. Om ens bara för några korta ögonblick var det en efterlängtad respit från de oändliga m…[Read more]
Ett flin fanns på hennes läppar och hon skakade på sitt huvudet medan hon skrockade lite åt denne Lukas svar. Som om hon själv skulle tro på något så simpelt som ödet. Livet var väl inget annat än ett elände som man tvingades igenom tills det var slut? Något större än det var det inte. Åtminstone inget som hon själv hade lagt märke till. Hon…[Read more]
Kanske var det kylan som omslöt Yazfein, eller så var det av någon annan anledning som hon egentligen inte skulle våga erkänna högt, men nästintill omedvetet tog hon ett steg närmare honom när hon väl släckt elden som bitit sig fast i hennes mantel. Huden på hennes nu bara armar knottrade sig i den kalla luften men hon tycktes inte märka av de…[Read more]
Jarek von Breslau
Han hade inte för avsikt att låta Nicolaus rida ensam trots husarerna som red med honom. Dessutom var han själv nyfiken på vad dessa söderlänningar önskade tala om, fiende eller vän? Rastlös och en aning vresig de senaste dagarna, frustrerad över att inget krigsråd ännu hållits eller att någon information tycks vidarebe…[Read more]
Hon lutar sig in i hans famn, tacksam för att han höll henne hårt intill sig. Vad brydde hon sig om att han visade svaghet inför henne? Här där de var ensamma kunde de båda tillåta sig det och hon såg det snarare som ett tecken på hans tillgivenhet för henne. En tillgivenhet hon aldrig tagit för självklar men som hon nu på senare tid börjat längta…[Read more]
Mannen svarade med ett respektfyllt bejakande, följd av en kort bugning, innan han lämnade Nicolaus. Hans befallning fördes vidare och snart väntade en häst och hans husarer honom. Då Nicolaus anlände hälsade den andra i befäl honom.
‘Som ni befallde, min herre, har ökenråttorna omringats.’ sa han, enkelt, och dolde inte sin avsmak för söderlännin…[Read more]
“Ett utmärkt exemplar till och med” svarade Rushla utan att tveka en sekund på svaret. Varför skulle hon det. Det var trots allt sanning. Magnifik hörntand, vackert grön och fettig hy. Hon var inte lika lång som de flesta orkerna… Men det verkade denna kvinna vara. Hon granskade främlingen från sitt robusta ansikte, inte lika vackert grönt som h…[Read more]
En kort blick mot Maeve, för att se att branden var släckt och inte var allt för många skador. Hon blåste lätt på sin egna brännskada på handen, där det hade svartnat en del på den redan mörka hyn. En fälla. Möjligtvis, eller snarare ett försök till mord. Frågan var vem? Trots allt fast det många skäl till att hat och pengar var inblandade bland a…[Read more]
Han lyssnade på Vinga när hon talade, samtidigt som han fortsatte med haren. Med ett hårt grepp mellan tumme och pekfinger nöp Luka tag i harens skinn precis där han skurit, och drog av det helt, som en våt strumpa. Hastigt lyfte han blicken mot elden när den blossade upp. Hoppet fanns ännu om att få haren tillagad innan kvällen. Med en viss vars…[Read more]
De var ett enkelt och simpelt tält som han befann sig i, de bestod bara av en simpel mittenstolpe som var en lans och de rymde i stort sett hans packning samt en sängplats. Allting i hären måste kunna bars av hästar hade han beordrat inför detta fälttåg, de skulle resa snabbt och enkelt. När en soldat kommer in med sin rapport sitter Nicolaus…[Read more]
Yazfein hade lugnt mött Sera’s blick hela tiden, beredd på ilskan och att få höra hårda ord. Så lite förvånad blev han över klingandet när flaskan slog i marken vid dem. Han drog sig lite längre in i sin mantel när Sera tog upp flaskan, men när den igen fattade eld började hans ögon söka efter den som kastat den. När fler flaskor kom faran…[Read more]
“Öh…” Haelga stirrade ner på sina fötter. Kanske hon hade en poäng, i efterhand verkade det faktiskt onödigt att sparka. Trodde hon iallafall. Oavsett var det ett problem om ägarinnan till värdshuset inte hade någon öl att sälja till sina gäster, och sedan att hon skulle vara så här arg på Haelga när hon behövde hyra sig ett rum. Hon harklade si…[Read more]
Dagen förflöt och till sist var hären tvungen att slå läger. Dalen som annars skulle vara mörk fylldes med lägereldarnas facklor som gav ett lite muntert och behagligt lyster som framhävde landskapets linjer. Kullarna som annars skulle vara mörka var synliga, och bakom den vakande bergskedjan kunde man se stjärnorna som markerade var bergen sl…[Read more]
Lite varsamt betraktade Vinga kniven som främlingen höll fram. Fast hon var skeptiskt till att denne man vill henne något ont, nå vem vet? När väl han började stycka upp haren nickade hon bara lite lätt för att ta några få torra kvistar att mata elden som blossade upp en kort sekund. Hon nickade lätt till hans svar. Luka, Luka… Lu…Ka. Up…[Read more]
Sandor kände en varm känsla av både behag och sorg då hon lutade sig mot honom. Hennes hår kittlade honom lite, samtidigt som hennes doft och värme kändes behaglig – en stark kontrast till hur de tidigare spenderat tiden tillsammans. Vid hennes begäran kramade hans armar om henne hårt och ömt på samma gång, och han dolde sitt huvud i hennes hår…[Read more]
Det är inte svårt för henne att notera att han stod i andra tankar. Att hans sinnen vandrat långt bort från rummet och staden där de nu befann sig i. En underlig känsla av ömhet väller över henne, något som inte alls varit förknippat med honom tidigare men väl deras gemensamma barn. När han säger hennes namn sluter hon ögonen kort, sorgsen och hon…[Read more]