Hjärtat slog hårt i bröstet när Liv drog in tyglarna till hästen och rösten som var så lik, trots att Eira visste att allt var annorlunda. Hon hade sett det, redan månader innan Liv kom dit. Och inte behövdes det ens en som henne att förstå att en människa ändrades när dess frö växte på andra ställen än i Draumrheim som alltid tycktes så stilla.…[Read more]

Hon fnissar allt för att hur skulle hon ens det. Hade ju inte ens gått så bra att ta sig hit då hon fastnat i stormen som hade berättat för henne att landa. Himmelen hade ju talat som så, och något öm var hon ännu.

Där hon byter fjäll mot bok så var hon inte sen med att kika i den. Språket sa henne absolut inget som helst, kunde inte läsa ell…[Read more]

“Inte?” Hon säckar ned i stolen, uppenbart något besviken av att inte få leda oskyldiga Tegwen ner i underjorden. Hon höjer sin andra hand och dirigerar en bok från en av alla högar att komma till henne. De långa, spindel-lika händerna bläddrar igenom ett par sidor innan hon överlämnar boken till draken. “Den stora väverskan av det svarta silk…[Read more]

Tegwen kom att se på hennes märkliga blinkande, fjäderpennan fick sig ett ögonkast men inte mycket mer än så.
Huvudet kom att tippas på sned, leendet letade sig fram på mjuka läppar. -“Jag vill.. men jag tänker inte gå ner och leta efter den.. vill bara veta.. hur en demon ser ut.”
Hon hade ju hört talas om dem, men aldrig sett någon. Hon skakade…[Read more]

Det var definitivt något som Nenya hade sett förut, eller ens hennes egna fantasi kunde komma på. Både äcklad, nyfiken och panik över vad som hände framför henne. Stelfrusen däremot, som om hon inte riktigt visste vad hon skulle göra. Döda… vad det nu var? Gick det? Eller skulle det i sådana fall ta henne i besiktning? Nej, något sådant kunde…[Read more]

Förvirrat såg Finn upp på Kathryn, sen när tog han… nå hon sådant? Lite skeptiskt rynkade han på ögonbrynen och skakade på huvudet åt allt. Var det inte en dröm? Han nypte sig lite grann men gav ifrån ett smärtsamt läte och grimaserade. Så, det var inte en dröm alltså.

“Eh… men det är ju sent? Ska vi verkligen… öh störa?” frågade Fi…[Read more]

Blicken vandrade från Isra mot vakterna som för ett ögonblick tycktes ha blicken på något annat efter ett litet prasslande någonstans. Lite tveksamt, men med värme i både gesten och leende sträckte hon sig fram för att milt stryka hennes hand. Inte länge, men som i en kort stödjande gest. Innan hon drog sig tillbaka som om något aldrig hänt,…[Read more]

“Ni vill… se demonen?” Man kan höra att fjäderpennan kommer till ett abrupt och gnisslande stopp. Hon blinkar långsamt mot Tegwen, varje ögon enskilt såsom en groda gör. “Ni vill frivilligt träffa det fördärvade mörkret under jorden av… nyfikenhet? Erethil var barmhärtig, det måste vara ett under att ni lever! Nå, men samtidigt ser jag mig…[Read more]

“Din vilja att jämföra dig själv med mitt livs värv är osmakligt. Du är varken framstående eller skyldig nog till den äran.” Hennes ord sipprar av samma högmod som de alver hon tjänat men samtidigt finns det en mjukare andemeningen av att hålla Aenya från den skuld Sercenasse bär på. Blodet är på hennes händer… och ingen verkar få ta det ifrån…[Read more]

Hon visste förstås redan det som Vésvia berättade för henne, men att hon delade informationen utan tvekan eller bortförklaringar var väl den egentliga frågan som Isra velat få svar på. Och sitt svar hade hon. Det fick henne att le.

”Jag förstår…” Sade hon med samma lilla leende innan hon ställde ned vinglaset på bordet men höll ännu händerna…[Read more]

Tegwen sitter där som med en så där pirrande känsla i kroppen, hon ville höra mer! Girig i att få höra mer, drakar sägs ju samla på skatter och hennes skatt var väl historier och minnen då hon inte upplevt så mycket som hon önskat då hon var för det mesta varsam!
-“Oh.. jag vill se den.. har ni gjort det?” Det hela lämnar henne som i en viskning,…[Read more]

“Precis!” Hon lutar sig fram, hennes nyfikna mannerism som kopierad av Tegwen. “Djupt i dessa berg lever och andas ett oändligt väsen med de dödliga. Klädd i en skrud av väv, bister och blodtörstig. Ish’dalaars fall kom när de öppnade Hennes port. Nu är de Hennes att använda som brickor i ett spel… de allra flesta i allafall.”

Hon…[Read more]

“Något sådant” svarade han lågt, höll blicken ner i maten medan han tog ännu en tugga och när frågan kom så såg han upp, sneglade mot Bizz som tog några steg fram mot främlingen.
“Nej, jag är bara ovan… folk” svarade han lite osäkert, åt upp det sista på tallriken innan han tog brödet och gav en bit till Bizz, som var totalt ointresserad. D…[Read more]

Bekymmerslöst lät Jarlen ett finger följa en linje på den grova planka han satt hukad väntande på.
Han kunde höra viskande röster nedanför, men inväntade tålmodigt signalen.
Turin var smått frustrerad över hur modet alltid svajade en aning sädär vid lugnet före stormen. Men kastade av sig känslan och såg istället fram emot att få möta fienden i…[Read more]

Nelia

Hon mötte hans blick och nickade bestämt. Hon var rädd, men så var rädsla en känsla som hon levt med hela livet. Dagligen och något hon lärt sig att pressa sig förbi. Låta kroppen arbeta, sinnet inte stelna till av rädslan. Det var något som de flesta av dem lärt sig redan i unga år. Hon följde med honom, ljudlöst och skulle precis ut genom…[Read more]

Ylva

Hans kyssar blev lite varmare, lite djupare och hela hon kände sig varm. Kände sig… det var så mycket som kändes på samma gång. Förvirrad, rädd…glad. Upphetsad. Hon kände kinderna bli rödare och hon var helt säker på att det inte bara hade att göra med den där lilla flaskan han så klyftigt nog packat ner inför den här resan.
” Jag…j…[Read more]

Allt mer bekväm när Sylmir skrattade. Men ögonbrynen höjs och ögonen inom kort stora som tefat när hon hörde vad hon talade om. Bergets demon? Man kunde nog se något glimra där i hennes blick, det lät intressant och ville så gärna veta mer. Hon vred på sig där i fåtöljen och verkade nog i första anblick se obekväm ut fast hon var en som fick sprit…[Read more]

Joij hon satte sig ned på av stenarna klädda i aska för att låta blicken vandra mellan de tu när draken sa att hon inte skulle röra den andra. Hon hade som sagt ingen brådska och misstänkte att Jezeral och Llwyd trots att hon inte återkom skulle komma att finna sin väg hit. Sparkade lite med benen. -“Jag ska inte äta någon.. lovat dem.” Så va…[Read more]

Liv

Hon manade på hästen men vinden drog tag i hennes mantel. En ilsken, virvlande vind och med den, en röst. Hon saktade av, höll in hästen efter ett par meter. Hon vågade knappt vända sig om. Hon vred ansiktet litet åt sidan, som om att snegla mot stigen och kvinnan som klivit ut på den. Hon visste utan att ens se henne. Kände det i hela krop…[Read more]