• Dastan hade knappt hunnit sjunka tillbaka i sina egna funderingar förrän Akilas harkling drog honom tillbaka till nuet. Han höjde blicken mot henne. När hon åter räckte fram vinflaskan tvekade han först, innan ett uppgivet, roat leende drog över läpparna. “Nå väl, om det är min drottnings önskan.” Orden följdes av ett lågmält skratt. Den här…[Read more]

    • “Något att tänka på..” hummade Akila för  att sedan sträcka sig efter vinflaskan igen och ta sig en klunk innan hon lade sig ner med ryggen i sanden. Blicken upp mot de hundratals lyktorna som fanns där. Det kändes rätt skönt att inte ha så många omkring sig just då.

      Ett tag var hon tyst och funderade på alla de saker som de hade diskuterat. D…[Read more]

    • Dastan tog varsamt emot pergamentet och lät blicken vandra över de slitna raderna. Han läste långsamt, en gång, sedan ännu en gång, innan han till slut räckte tillbaka det till sin drottning. “Hm..” Han valde sina ord med omsorg. “Att skriva direkt till Iselems drottning när utgången av ett krig ännu är oviss… det kräver antingen desperation…[Read more]

    • “En tid? Ja jo… Lite för länge kanske. Oroligheterna i Karm fick mig att se över om ett potentiellt anfall skulle inträffa. Eller värre, om någon skulle vilja få tankarna om att försöka skriva om Iselems historia genom att ta bort mig.” hummade hon med ett litet snett leende. Kanske lite dystrare tankar, men samtidigt så är det lättare at…[Read more]

    • Knuffen mot axeln fick Dastan att dra lite generat på mungipan. “Det gläder mig att höra, min drottning.” Han skrattade lågt och skakade på huvudet. “Jag tror ändå att ni just lyckades ta tio år av mitt liv.” Den sista rodnaden över kinderna började sakta lägga sig. Hennes sätt att avdramatisera situationen gjorde sitt. Det var en sida av Akila so…[Read more]

    • Åt genansen som var så uppenbar i Dastans kinder fick Akila att skratta glatt. Lite roat knöt hon sin näve och knuffade på hans axel något, som för att få honom att slappna av lite grann.
      “Vid Sharah Dastan, det är inte som om jag gav dig en order att ligga med mig. Eller ens ett förslag.” hummade hon roat. Men något inom henne hade alltid tyc…[Read more]

    • Akilas ord träffade honom betydligt hårdare än den näve sand hon kastat bara några ögonblick tidigare. Dastan blinkade till. “…Jag…” Han hann inte längre innan orden fastnade någonstans mellan hals och tanke. En torr harkling lämnade honom medan blicken, för första gången sedan han klivit in i salen, sökte sig någon annanstans än mot drottn…[Read more]

    • Hanlinn replied to the topic Minnesluckan in the forum På resande fot 4 months ago

      Allt i kroppen bultade och en smärta som kändes konstant klingade i hennes huvud. Nej, inte bara huvudet när hon andades och kände efter var det inte svårt att känna att hela kroppen utstrålade samma smärta. Inte för att hon inte hade känt en bakfylla förut. Men fågelsången saknades utanför dörren, eller det mjuka gräset eller sanden som hon…[Read more]

    • “Du har rätt,” sade han lågt. “Hon var en storslagen kvinna.” Han sneglade mot Sera med ett litet leende.

      När Meren tackade honom vände han sig mot henne och böjde huvudet lätt och placerade högerhanden mot sitt bröst. Hennes ord verkade göra honom en aning obekväm, inte för att han ångrade vad han berättat, utan för att han sällan lät andra komm…[Read more]

    • Vintersaga started the topic Minnesluckan in the forum På resande fot 4 months ago

       

      Bonnifer “Boffe” Bärhem vaknade av en tystnad. Av att hon inte kunde höra Brinkelands ljuva melodi, det där välbekanta, svaga andetaget som hon vuxit upp i. Det var inte tyst där hon var, vart än det var, långt från även om väsnandet var långt borta, men det var fel melodi om det ens gick att kalla melodi. Oväsen var nog mer rätt.

      Det…[Read more]

    • Skämtet fick drottningen att le lite bredare och såg på hans skådespel lika roat. För att resa sig upp, lämnade spjutet i sanden. Trots allt gissade hon att det låg säkert där det låg. Stegen förde henne till en gömd hylla bakom några av vapen för att dra fram en flaska vin.

      “Ah, korruption. Illa, jo. Men ännu värre tänk om vi skulle ha sex.”…[Read more]

    • Den lilla skvätten sand träffade hans stövlar och Dastan sänkte blicken mot dem med ett uttryck av spelad förvåning. Sedan såg han tillbaka på drottningen och skakade långsamt på huvudet. “Ett angrepp mot rikets general.” Han lade en hand mot bröstet. “Jag är osäker på om lagen ens omfattar sådant.” Ett stilla leende vilade kvar innan han forts…[Read more]

    • Tegwen lät blicken vandra från boken, upp till kvinnan som var i stuk av vad man skulle tro jättar var i längd i jämförelse med hon själv! Ögonen klipper till, underläppen drogs in och mjukt bet hon i den som hon funderade på vad som sagt i ungefär ett par sekunder!

      Vad skulle hon ens kunna säga, det familjära och varma var ju vad hon tänkte e…[Read more]

    • “Mor är död. Den Akila som vi båda kände, kanske du mer än jag, är någon att vara stolt att vara liknande.” sa Sera hastigt med ett något bestämt leende när Dastan nämnde hennes mor för att lite försiktigt sträcka sig efter hans hand och klappa den lättsamt. Ju mer han berättade om minnena som han aldrig hade delat med sig av förr klämde hon omedv…[Read more]

    • Meren noterade att Sera var lite frånvarande, men gjorde ingen sak av det. En naturlig nervositet inför en svår och viktig kamp, speciellt för en så ung som henne. Hon avundades inte bördan som lagts på den unga prinsessan, hon själv åtminstone hade åren nog för att hålla huvudet relativt kallt trots pressen.
      “Jag ser att ni är en analytisk ma…[Read more]

    • “Bekväm…” fnös Akila, som om det aldrig skulle vara fallet. Kanske hon förra året hade blivit för bekväm, eller för lycklig, så att Tarald togs ifrån henne och snart Sera med. Trots att hon försökt med alla medel att ha kvar sin flicka, men mutor verkade inte komma längre än några små korta stunder i taget. Även om det var dystra tankar så fanns…[Read more]

    • Dastan stod kvar ett ögonblick vid dörren. Den svala luften i salen var en välkommen kontrast till den brännande eftermiddagen utanför. Han förde en hand över sin renrakade hjässa av gammal vana innan han bugade djupt. “Min drottning.”

      När han reste sig igen fanns ett svagt, nästan ursäktande leende i mungipan. “Jag försäkrar att min blick inte v…[Read more]

    • Hettan hade precis börjat lägga sig i Thel Shaen. Skuggorna blev längre och de flesta andades ut över svalkan som tog över. Det var som om staden började leva på nytt och folk tog sig ut som myror efter att ett barn petat på myrstacken. Virrvarvet av folk på gatorna, både invånare, turister och handelsmän. En salig blandning som få lyckades ta…[Read more]

    • Dastan satt tyst en lång stund efter att Meren talat, med blicken på henne, som om han försökte se kvinnan bakom titeln snarare än ledaren framför honom. Till slut nickade han långsamt. “Jag tror…” sade han lågmält. “…att det krävs mer mod att göra det du gjort än att vinna ett dussin slag.”

      Hans blick gled ut över öknen. “Att leda soldater…[Read more]

    • “Handel…” hummade Finn, som om han inte riktigt var säker på vad det innebar. Förstås hade han sett det i praktiken, i stånd och även mörkare affärer. Men att de skulle göra något som inte innebar att stjäla var förvånande samtidigt som det kändes uppfriskande.

      “Mot främmande länder?” frågade han sedan försiktigt, lite skrämt kanske. Tänk om ha…[Read more]

    • Load More

    Leave the field below empty!

    A password will be emailed to you.