Paniken var nära. Hon kunde känna den komma krypande genom hennes kropp för var sekund som passerade. Men så fick Zaahl fötterna under sig och kom på fötter. De hade en chans nu. Nasrin väntade dock inte en sekund, utan ledde honom ut ur rummet så fort deras ben bar dem.
Hennes ögon tårades av röken och det var tungt att andas genom den b…[Read more]
Signe hade inte alls förväntat sig den reaktionen Garion kom med. Hon blev nästan arg på honom. Det betydde ju ingenting! Det var bara bluff och båg! Såg han inte det?! Hon bet sig i tungan och lät honom lufta sina tankar. Hon satt kvar när han rest sig och följde honom med blicken när han gick till sängs.
Först då reste hon på sig. Flyttade vars…[Read more]
Garion stirrade tyst på det sista kortet. Döden. Ordet slog mot honom som en kall vind genom en öppen dörr. Han satt kvar, blick stilla fäst vid kortet, även efter att hon svept ihop leken. När hon tog hans händer i sina, var hans grepp varsamt men frånvarande, som om han behövde en stund för att hitta tillbaka till nuet.
Han svalde innan han…[Read more]
Dom säger ingenting just nu.. jag tror vi är ovänner..” Signe grimaserade lite. Korten brukade inte vara såhär mot henne. Någonting var på gång, men vad.. nej, hon visste inte och fick inte heller något svar. Det retade henne lite. Hon hade hört nyfikenheten i hans röst, men hon var tveksam till om hon skulle inkludera honom. Tänk om han inte ty…[Read more]
Garion lutade sig över vattenskålen som han ställt in tidigare och sköljde ansiktet, nacken, bröstet. Vattnet var svalt mot huden som ännu bar spår av dagens arbete – damm, svett, järn. Han strök handen genom håret, lät vattnet rinna längs ryggraden. Så drog han skjortan av sig helt, vecklade den ihop och lade den över sängens fotända.
Det kn…[Read more]
Han lämnade en tomhet efter sig. Som ett mellanrum som inte gick att fylla utan honom. Men med lovorden om att han skulle komma tillbaka kunde Signe få gjort det hon ville.
Hon gick ett par vändor fram och tillbaka från vagnen. Hämtade diverse saker. Kläder som hon fyllde klädskåpet med, lite böcker på en hylla. Sin kortlek, såklart. Lite tillb…[Read more]
Garion lät henne luta sig mot honom, hennes huvud mot hans bröstkorg och hennes ord som mjukt regn i hans sinne. Han slöt armen om henne med en rörelse så självklar att den lika gärna kunde ha varit en reflex. Värmen mellan dem var påtaglig, men mjuk — som om deras kroppar redan visste hur de hörde ihop.
”Jag kommer tillbaka,” svarade han låg…[Read more]
Röken stack i näsan och ögonen, och Zaahl hostade till när det brände ner i halsen vid varje raspig inandning. Smärtan från tortyren slog likt blixtar genom kroppen vid varje hostande. Ändå höll han den fortfarande undan med ren och skär vilja.
“Nej,” viskade han med sammandragna ögonbryn när han märkte att Nasrin kom till hans sida istället för…[Read more]
Gäststugan var inte särskilt stor, men den dög gott och väl för Signe. Den var faktiskt bra mycket större än hennes vagn. Nästan som en balsal i jämförelse. Stugan var som ett enda stort rum, med en dörr och ett fönster. I ena änden låg vedspisen, som funderade både till matlagning och för att värma upp rummet. Ovanför hängde några byttor, pann…[Read more]
Istilwys lät tystnaden sjunka in och med den det kalla vattnets beröring. Det sköljde inte bara bort svetten från hennes hud, utan något djupare, en hinna av skam hon inte vågade erkänna. Sakta började hon samla sig. Självömkan föll av henne som trasigt tyg, men striden låg fortfarande som stygn i hennes bröst. Hon kunde inte andas djupt. Kunde…[Read more]
Garion mötte hennes blick där i skymningsljuset mellan bjälkarna, såg glimten i hennes ögon och hur hennes smekning över hans hand sade mer än tusen ord. Och han förstod henne — förstås gjorde han det. Hjärtat slog kanske lite hårdare än nödvändigt, men han höll sig lugn. Hon visste vad hon gjorde. Retades. Och han… ja, han kände sig ganska hj…[Read more]
Signe hade fått en bra känsla av Garions mor. Hon verkade handfast men snäll. Kanske något.. motvillig vid tanken på att hennes son tagit hem henne dit. Lite konfunderad över Signes syfte. Signe klandrade henne inte. Hon hade känt likadant om hon haft en son som dragit hem en flicka.
Morbrodern verkade likadan. Som Garion beskrev dom. Det var är…[Read more]
Elna stannade upp i steget när hon hörde Signes ord och vände sig om med ett lite överraskat leende. Hennes ögon, ännu pigga trots åren, lyste till av värme.
”Tack, flicka lilla,” sa hon och lät blicken svepa mellan Garion och Signe. ”Han må vara vuxen nu, men det är fint att höra att någon ser honom så. Det gör en mors hjärta lite lättare.…[Read more]
När Arand närmade sig höjde Bodil blicken. Hon hade spenderat natten grubblande på Maeves ord. Hon visste vad hon skulle göra, men gjorde hennes män det? Hennes mäns lojalitet prövades nu, långt bortom hennes räckvidd och helt utan hennes röst att hjälpa dem rätt. Hon tvivlade inte på att de respekterade henne, men många av dem hatade verklig…[Read more]
Signe betraktade nyfiket kvinnan som kommit ut ur storstugan. Det var tydligt att hon var Garions mor. Man såg släktdragen och Signe kunde inte låta bli att le lite åt det. Signe försökte se så vänlig ut som möjligt när Elna kom fram och hälsade. Signe gav ett fast handslag, likt det kvinnan gav henne.
“Tack mor.” Svarade hon vänligt, med ett lit…[Read more]
Helga mötte Alvas skål artigt och lade glaset sedan mot läpparna sina, men väntade med att dricka, fast i en tanke. “Till överlevnad.” Svarade hon tyst och tömde glaset, stirrande in i den tomma botten när hon sakta sänkte ner det på bordet igen. Överlevnad. Vilket liv hon levde, där det var målet. Varför brusade inte hon upp sig över något s…[Read more]
Garion log när han såg hur hon såg sig omkring. Det där uttrycket i hennes ögon — som om hon försökte förstå platsen, ta in den — det gjorde honom varm i bröstet. Hon såg verkligen gården, inte bara byggnaderna, utan helheten. Det betydde något.
Han hoppade ner från kuskbocken, tog emot hennes hand och hjälpte henne ner med en varsamhet som var…[Read more]
Signe njöt av att höra Garion tala om byn. Hon skulle behöva utforska den ordentligt sedan. Så öppnades landskapet upp sig och medan han berättade om gården och allting däromkring var det som om hon förstod vem han var. Inte bara hans väsen, men hans personlighet. Han var verkligen den han sade och utgjorde sig för. Inga spel. Och för det tyckte…[Read more]
Garion log när han hörde Signes röst vid sin sida. Den där oron i hennes ton kändes mot bröstkorgen som ett lätt tryck – han ville skingra det.
”Nervös? sa han mjukt. Jag förstår det. Men det finns ingen anledning. Mor kommer mest vara glad över att jag inte kommer hem ensam för en gångs skull. Och Halrik… han muttrar alltid, men det är bara ha…[Read more]
En djup suck lämnade honom när den andre försvann iväg och han studerade hur Bizz sprang runt på bordet, liten som hon var så kunde hon springa några varv innan hon blev less. Han förstod verkligen inte hur hon kunde ha energi till det med tanke på att de varit utomhus på resande fot så länge.
När Brenn kom tillbaka så studerade han maten, nickad…[Read more]