Orden som kom ifrån draken förvirrade Elli mer. Is förstås, fanns det ibland till och med i Spillerhamn. Men aldrig hade hon sett något som denna där. Om de inte gömde sig förstås. Men någon skulle väl sett dem? Hon rynkade lätt på ögonbrynen.

“Åh… Jag… jag trodde du var en skimrande sten, eller metall som jag kunde få pengar av.” skrattade…[Read more]

En liten kort stund verkar hennes lite mer allvarliga och nervösa uppsyn som bortblåst när hunden skuttade mot henne. Svagt log hon för att stryka dess päls, lite kliande bakom öronen där. För att hålla bort sitt huvud så att den inte skulle nå henne med sin blöta tunga.  Någonstans kändes det bättre att veta att Atlen åtminstone inte var så ensa…[Read more]

Tussie höjde ögonbrynet lite roat åt ungdomarna som steg in för att ta tag i vinglaset som hon fick av Faegrim.
“Angenämnt Finn.” sa hon kort och drog täcket lite närmare sig.

Finn harklade sig lite obekvämt fortfarande och svepte nästintill vinet som han fick samtidigt som han höll glaset krampaktigt kvar i sin hand.
“Eh… hej!”

Hundens skall hade fått Vesiva att backa undan lite, som om hon inte riktigt var säker på om det var rätt dörr hon hade fått ändå. När dörren öppnades möttes deras blickar och för ett kort ögonblick var hon osäker på om det faktiskt var hennes bror. Men nog fanns han där, under alla muskler och annat han hade fått tag i.

Hon steg innanför dör…[Read more]

Snart nog får Vesíva en glimt av namnet, Silverklang och styrde sina steg ivrigt. Hjärtat slog något hårdare när hon fick syn på figuren i fönstret. Efter att fått rumsnumret av värdshusvärden knackade hon lätt på dörren. Hårt hållandes i sin läderrem till kappsäcken som stöd med den ena handen lite fingrandes på pluntan som låg i bröstfickan.…[Read more]

Vinden rufsade om det blonda håret som var uppsatt i en vacker fläta som höll håret på en av skuldrorna och var en vacker kontrast till de blågråa fjällen som fanns på armar, skuldror och ansikte. Hon lutade sig något mot relingen där hon såg Tinderstad som började breda ut sig, en av de många städerna som hon brukade besöka i sin barndom med sin…[Read more]

Ett svagt leende fanns fortfarande på Nenyas läppar och hon funderade lite lätt på hennes ord, nog något att fundera på vidare sedan. Vad detta ens hade varit för slags mörker, eller monster som huserat. Vad de hade använt den till. Men nu hade de annat att rikta sin uppmärksamhet på. Att Ayperos nämnde det nya, nästan vibrerande bandet, mell…[Read more]

Ayperos visade ingen större reaktion på ylandet och skrikandet än tystnad. Kanske det var reaktion nog, för demonen lät sällan sådana saker påverka honom. Men det var något med denna kvinnas omvändelse som var annorlunda. Kanske just för att något annat, något fasansfullt, huserats i henne. Men förvandlingen verkade göra sin verkan, verkade ta hen…[Read more]

Aenyas gröna ögon betraktade kvinnan, och hon kände sig nästan som ett olydigt barn som vandrade på tår över glas för att inte förarga en förälder med kort stubin. Generalen hade en aura av högmod, och av auktoritet – något hon inte tyckte om hur hon nästan vek under instinktivt. Speciellt så länge som hon varit det högsta hönset nu här bland sina…[Read more]

Typiskt, så skulle han säkert inte bli av med denna man på ett tag och ännu värre, förmodligen behöva betala för ett stop, eller två för tack för hjälpen. Men, nå han skulle väl få lite värme i alla fall och han insåg att han hade varit alldeles för tyst länge för länge när han stod och svor för sig själv och valde att nicka – till och med et…[Read more]

Arand visste inte hur lång tid som passerat sedan explosionen. Det kunde varit en minut. Det kunde varit en timme. Världen omkring honom var tyst på ett sätt som bara den den som varit på dödens rand förstå. Ljuden från staden fanns där, som ekon genom en tjock vägg, men hans sinne klarade inte av att förstå dem. Allting skälvde inom honom, ett st…[Read more]

En rysning gick igenom hennes kropp när Ayperos nämnde mörkret, eller vad man nu skulle sätta för ord på det och det tog inte många sekunder för henne att övertalas om att styrka sig med hans blod. Hon slickade rent den sista droppen ifrån sina läppar precis när ylandet kom och att någon greppar tag i henne. Om det skulle vara vem som helst skulle…[Read more]

Vätten tittade mot skyn där det precis hade flugit iväg, för att humma lätt över frågorna som den lämnade kvar och lät blicken stilla vandra mellan Joji och Jezeral.
“Förstärkning… jag vet inte riktigt. Å ena sidan är det mer folk att hålla koll på. Drakar är efterlysta, vi kanske inte får henne levade då. Men å andra sidan kanske vi inte kom…[Read more]

Faegrim verkade ännu mer fascinerad än innan.
“Har du verkligen varit där? Finns det?” undrade han, som om han inte riktigt trodde det. Han hade precis tänkt fråga mer. Han ryckte till något då dörren kom upp med ett ståhej och ungdomarna var där.
“Jasså, där kom ni minsann.” konstaterade han, och hällde upp vin åt alla.
“Vad dröjde sådan tid, hm?…[Read more]

“Ofarlig? Jag tvivlar på det.” sa Jezeral och rynkade på ögonbrynen medan han lyssnade på allt som Joij berättade.
“Så prinsessna har hjälp av någon som troligen är en magiker. Nå, det finns inget annat att göra än att försöka avsluta detta.” konstaterade han och såg med en snabb blick på Llwyd.
“Så, vad säger du? Behöver vi förstärkning? Drak…[Read more]

Förändringen i luften gick nästan att ta på när fränder vände sig mot varandra och gamla band slets sönder med avlossandet av en pil. Om hon inte hade varit mitt i det med yxa och sköld så hade det kanske fått henne att stanna upp men nu var det som om förvirringen och förräderiet omkring henne inte fanns. Allt hon såg var Aslög och de fiender…[Read more]

Roat fnös Eira men hann inte säga någonting mer innan hon kände hennes hand mot sin kind som hon så mjukt lutade sig mot och snart hade hon Liv i sin famn. Varmt höll hon om hennes axlar samtidigt som den andra handen trasslade sig in i hennes lockar.

“Och jag dig, kära vän.” viskade hon mot hennes öra samtidigt som hon drog in Livs doft. En…[Read more]

Lite förvånat höjde Vésiva ögonbrynet, som om hon inte riktigt såg den frågan komma. Hon kunde inte riktigt rå för sig själv att ge ifrån sig ett litet skratt. Men lade en hand hastigt över sina läppar för att ursäkta sin reaktion. Tog en klunk vin för att försöka lugna sig något.

“Förlåt mig, min drottning, inte direkt samtalsämnet som jag…[Read more]

Tussie gjorde en gest framför sig som om det inte gjorde något, men orkade inte heller lägga någon större tanke på en sådan äckel nu. Hans reaktion kring Fae gjorde henne lite nyfiken och road på samma gång dock.
“Så klart jag sa Fae.” hummade hon men hann inte riktigt säga något mer innan dörren öppnades och hon såg på människorna där.…[Read more]

“Vän, ja. Bästa vän, men inget mer.” fnös Camthalion roat åt hans osäkerhet för att låta blicken vandra från tältet upp mot korpen som gav ifrån sig ett litet läte ovanför. Han hummade lätt, som om korpen i sig talade. Strök en hand lite obekvämt över sin arm och grimaserade lite.

Frågan som Bain ställde var svår. Så klart han inte fann sättet…[Read more]