Lissandra skrattade till och nickade. “Javisst kan det vara en person av värde och rik kan man bli, men stjäl du fel person får du ingen lösensumma alls och riskerar ge fastlandare en ursäkt att starta ett av sina krig till havs.” Hon ryckte med axlarna lite lätt, ett ögonblick av missnöje tydligt på hennes ansikte innan hon belåtet vände sig…[Read more]

Hulta log ivrigt mot Sera, som att hon lärde känna henne på nytt. Hon nickade och såg sig om lite hastigt, fundersam över vilka andra som liksom Sera tillhörde det där gillet. Hon var inte intresserad av att gå med, att vara en professionell tjuv tilltalade henne inte riktigt, men det var kul att leka med tanken. Spänningen de hade upplevt…[Read more]

Istilwys log mot henne och satt tyst på sin häst en stund, betraktande miljön omkring dem, samt ljuset som man inte kunde uppleva i mörkret som var deras hem. Efter däremot bara en kort stund av tystnad såg hon åter mot Ziyaté, lutande lätt på sitt huvud.

“Du bär en väldig ilska mot människorna. De är plågor såklart, men att ställa dem mot…[Read more]

När formationerna blivit brutna av ryttarna och bestarna på flankerna hade disciplinen för det mesta övergivit Kung Aelors krigare, som nu snurrade runt i försök att försvara sig från fienden som välde in från alla håll. De var vältränade, duktiga på att slåss, men ens talanger tog en inte väldigt långt mot en som var nästan dubbla ens storle…[Read more]

Kamilla kände ursinnet skölja över henne när trollpackan tog i henne och yttrade sina ord, och när riddarna närmade sig tog hon sitt svärd och med en väldig kraft svingade det mot den som var närmast henne. Hennes räckvidd och kraften i hennes slag fick riddaren att backa, men inspirerade de andra att närma sig henne. Medan de högg mot henne vevad…[Read more]

Nashwar’s blick smalnade när Djan anlände, men det var en kortvarig blick innan hon tog ett kliv bak från drottningen och general för att ge dem utrymme. Hon mötte hans blick men lät inte deras ögon mötas länge nog för annat än vad som var nödvändigt för en bekräftelse att hon hört hans uttryck av respekt. Hon såg däremot mot korridoren där ha…[Read more]

Ismats ögon blev stora vid orden som kom utifrån korridoren, men hon lyckades hålla sig lugn, trots att hennes blick avslöjade fruktan när den mötte generalens. Ögonblicket därefter for hennes blick till Sera i en tyst varning… Förgäves.

Det ensamma lilla ordet innan prinsessan hann stoppa sig själv var nog för att rämna alla planer som Ism…[Read more]

Hans ord fick hennes leende att bli lite mer av ett flin, men hon kunde samtidigt känna hur kinderna hettade och hennes hjärta slog ett extra slag. Det var nästintill berusande på ett vis som hon inte känt sedan hon först tagit tronen.

”Om jag skulle svara ja på den frågan… Vad tänker ni föreslå?” Frågade hon lite spinnande, med en blick som gran…[Read more]

När hon lämnat Kaldrland hade hon varit mer lik sin bror, men nu kom hon på sig själv med att önska att hon hade fått vara ifred, och det skrämde henne. Hon borde vara glad för att de åter var samlade, men allt som skett sedan hon lämnat sitt hemland hade förändrat henne. Trots det så slog hon upp ögonen när Asgeir satte sig ned bredvid henne…[Read more]

Ett litet grymtande skratt lämnade Ranghildrs läppar när hon hörde sin makes ord. Precis som henne, och många kaldrländare var han rak på sak och det var inte svårt att se att de båda hade påverkat varandra i den saken med.

“Du låter som mig med de vassa orden” påverkade RAnghildr lite retsamt och kärleksfullt till sin make innan hon blickade mot…[Read more]

Förstås kunde hon se en glimt av hans tankar om henne. Grotesk, omänsklig…. äcklig. Fast hans genoristet fick henne att stanna upp i sitt tänkande och det verkade som om hon hade tappat bort förmågan att tala för ett kort ögonblick för att sedan nätt skaka på huvudet och ta ännu en tugga av ormen. Snart fanns bara huvudet och ett ben kvar som…[Read more]

Audgisil gav sin hustru ett trött leende, trots allt var det mycket på deras bord och det började synas på hans annars alerta ansikte. Han hällde mjöd i Ranghildrs glas. Ett trött leende fanns även där på hans läppar över främlingens ord.
‘Jag som trodde ni Karmaner bara dyrkade den allsmäktiga Athal.’ skrockade hand.
‘Men du kanske är någon anna…[Read more]

Ayperos nickade, hans blick fortfarande fäst i henne, men det var en nickning som höll med – förvånansvärt beslutsam och slutgiltig.
‘Ja, låt oss börja då. Ett steg i taget.’ sa han med ett leende som visade hans vassa tänder. Ett leende som skulle uppfattas obehaglig av många, men kände man honom lite skulle man kanske veta att det leendet in…[Read more]

Arand avslöjade inget i sitt ansikte då hans gula ögon studerade mörkeralven framför sig.
‘För jag gärna vill veta vilka risker jag tar genom att resa i ditt sällskap.’ sa han simpelt.
‘Om du är en fiende, eller en vän, till den nya regimen, kan det påverka vad du drar till dig för ögon. Kalla mig paranoid, men jag föredrar att veta hur stor risk…[Read more]

Ithia rynkade på sina nätta ögonbryn lite över Djans benämning som om han varit en barnvakt. Som om det var något han inte hade tyckt om. Vad hon mindes hade de haft en nära vänskaplig relation, och det hade inte sett forcerat ut i Caras Idhrenin. Hade hon haft fel, eller vad hade ändrats i Djans inställning i sådana fall?

Hon lyssnade på vaggvis…[Read more]

Felaern höjde ett ögonbryn över att inte få ett svar. Vilken märklig och ohövlig kvinna detta var. Bara för att de var på två sidor av en konflikt var man ju tvungen att upprätta artighet och respekt? Men de kanske inte hade sådant tankesätt bland människorna. När han tänkte efter var de nog säkert bara barbarer, utan hyfs. Annars hade de ju inte…[Read more]

Lite torra grenar hade varit en fin idé, hon nickade lätt och satte ner sin packning vid sina fötter. Den var förstås tung och även om den innehöll en del guld och värdesaker föredrog hon nästan att lämna den här bland halvingarna. Ett vänligt leende fanns på hennes läppar.

“Kan ni hålla ett öga på detta?” frågade Tussie men hon var så säker p…[Read more]

Berättelsen eller hemligheten fick henne att rynka lätt på ögonbrynen. Tänka tillbaka på sina dagar där i djupet under ytan. Det kändes som en evighet sedan. Sedan drog hon fram boken igen och bläddrade i dess oändliga sidor tills hon fick upp porträttet som hon hade skissat av.

Hon granskade dess röda hår och ansiktsdrag för att sedan se upp…[Read more]

Självfallet var det nonsens som Eirik talade om. Att hon inte skulle hinna en sådan sak – tanken var roande och hon kunde inte rå för att skratta åt det hela. Du skulle inte ens lägga märke till mig, pojkvasker. 

Cermonin i sig var ingenting som hon lade sin uppmärksamhet på – varför skulle hon lägga märke till något sådant? Hon skakade nätt på…[Read more]

Silke
Hon fnös lite “Han är en tjuv.. lite ont förtjänar han faktiskt. Eller hur?” själv hade hon nya, färska skrapsår på sina knän efter den sprattlande brottningsmatchen. Det sved lite, men hon är ju faktiskt en tjuv och lite ont förtjänar hon. Annars skulle hon vara en hycklare och det var hon inte. Silke tänkte först protestera, men sedan tog…[Read more]