Hennes ögon smalnade något över hans frågor. Inte mycket, men lite. Trots allt var hon inte så intresserad av att avslöja sina personliga angelägenheter med denna man – och dessutom var detta ingen bank. Hon var inte en arrogant person, men denna man måste leva under en sten om hon inte hade hört något om henne. Hur många studeranden på skolan…[Read more]

Kvitheras gröna ögon tycktes skifta från den ljusa klara gröna färgen till en lite mörkare grön färg då hon såg blicken mannen bakom disken gav henne. Liksom alla dömde han säkert henne i detta tillfälle efter det som de flesta andra gjorde; hennes unga ålder och för att hon var en flicka. Utan tvekan antog han säkert att hon var ute efter någon…[Read more]

Att kvinnan uppenbarligen var från ytan var inte svårt att se, och att hon dessutom visade sådan självsäkerhet i sättet hon förde sig på och talade var något som Isra kunde uppskatta. Hon hade alltid föredragit att härska över ett lojalt folk, men om lojalitet inte kunde anför skaffas så vad rädsla det näst bästa, och rädsla var vad hon hade fått…[Read more]

Förfrågan om en audiens hade kommit, olämpligt nog, mitt i hennes middagsmål. Vanligen tog hon inte emot besökare så sent under kvällen men något som hennes kammarherre sagt om besökaren hade fångat hennes intresse och därför, enbart därför, valde hon att göra ett undantag. Givetvis skulle gästen få vänta till dess att hon ätit klart, något som f…[Read more]

Fast Aillis var tyst, var det de små sakerna som avslöjade henne. Knarrandet i golvet och den gnisslande dörren. Ziyaté reste sig upp och sträckte sig efter ölen. Hennes hand mötte för ett ögonblick den unga kvinnan och fick henne att rynka på ögonbrynen. Närhet var inte något hon var van vid och hastigt drog hon tillbaka sin hand.

“Det…[Read more]

Sättet och orden vittnade tydligt om att han var ivrig att komma iväg. Fast det kändes som om hela atmosfären var tryckande och skulle avslöja någonting. Det var en perfekt början till ett äventyr. Vad skulle kunna gå fel? Om inte allt?

Till slut nickade hon lätt och slog sina händer exalterat mot varandra för att sedan leta reda på sin packåsna…[Read more]

Åter blev hon övertygad om att det varit ett bra val att ha denna kvinna kvar i sin tjänst, för inte bara var valet av klänning passande, men hon verkade också genuint vilja vara till lags.

”Ett perfekt val. Jag har en middagsbjudning med handelsgillet Bläck och det vore synd att inte göra ett intryck, eller vad säger du, Farrah?” Hon log nöjt…[Read more]

Yxan splittrades i hennes hand och hon kände hur en av de vassa bitarna metall träffade henne över näsryggen. Blotta kraften bakom det hela fick henne att se stjärnor och hon hade knappt återhämtat sig igen när staden plötsligt skakades av en våldsam explosion. Kvinnan som en gång var ljus hade försvunnit framför hennes ögon när hon av kraften frå…[Read more]

Arand drog det andra svärdet han hade över sin rygg, trots allt var hans egna svärd fortfarande fast i demonens kropp. Han gjorde en grimas då Maeve riktade sin uppmärksamhet mot den övernaturliga närvaron i rummet – och även för honom som var van att se konstiga saker började detta gå över någon slags gräns. Men det var för mycket på spel för at…[Read more]

Konstaterandet gjorde Ziyate trött. Om? Var det inte just detta som hon hade varnat dem för? Hon drog en suck och försökte att fokusera på frågan som ställdes.

“Öl” konstaterade hon sedan, även om det sällan föll henne i smaken föredrog hon vin som inte var allt för surt, eller beskt. För vad hade egentligen Mahadwen att erbjuda när det kom t…[Read more]

Varsamt placerade hon spegeln vid sitt bälte igen, likaså som borsten, för att sedan följa drottningen med blicken. Kommentaren fick hennes kinder att hetta till lite och bli rödlätta. Fast det fanns ingen orsak att försöka dölja det och gömma sig. Trots att det var allt hon ville göra nu, kunde hennes tunga någonsin lyda henne? Att säga allt s…[Read more]

Under tystnad betraktade hon sin egen och kammarjungfruns reflektioner i spegeln medan den senare borstade, klippte och flätade hennes hår. Hon var vanligen inte någon som lagt ned särskilt mycket tid på sådana vanskliga saker som hår, men när någon annan gjorde det åt henne så var hon inte den som misstyckte. Dessutom hade hon börjat gilla uppmä…[Read more]

Stig bakåt? Backa? Hon hörde orden lämna Arands läppar men det var som om hon inte riktigt förstod vad de betydde. Allt hon förstod just då var att någon annan, något annat, ljuset, lagt sig i och gått emellan henne och hennes villebråd, att monsterjägaren skadat vampyren ytterligare, och att vad det än var som flödade från det som en gång varit…[Read more]

Det var inte länge mörkret föll omkring henne, hon kunde se hur ett starkt sken var på väg mot henne. Skriken fyllde hennes öron och huvudet bultade av smärta. Hon gav till ett skrik och var på väg att möta ljuset som den krigare hon var. Innan Nenya hann känna smärtan dök Ayperos emellan. En hastig känsla av lättnad fyllde henne och hon andade…[Read more]

Arand hade långsamt rest sig efter att han själv slagit i väggen, och såg vad som utspelades framför dem med någon slags växande fasa. Han var inte säker på att ljuset framför dem var bättre än Ayperos, för han om någon visste att oavsett om makten kom från ljust eller mörker fanns det alltid ett pris som inte var värt att betala. Hans gula ögon s…[Read more]

Ett litet skratt kom från Ziyaté, det var inte otacksamt, utan snarare roat över människornas ignorans. Spår? Som om de försvann för att man tog bort de uppenbara. Jorden, luften. Allt hade sina spår.

“Mitt folk.” konstaterade hon till slut och såg på träskålen som bars in. Det luktade underbart – mer än vad hon hade hoppats på. De flesta dagarn…[Read more]

Förklaringen, eller snarare ursäkten var inte riktigt något som Camthalion lade någon vikt på. Klart han kunde väl diskutera ägande och tjuveri men det var inte det som fick hans uppmärksamhet. Snarare biten bröd som, trots mosat, såg mycket mer aptitlig ut än vad hans egna torra bröd gjorde. De lena grönvita luddet på det gjorde det knappast bätt…[Read more]

Tur att de båda fick var sin? Kunde tösen räkna? Eller kanske den inte ansåg Pollen vara en person, vad oförskämt! Pollen åt nog mer än vad hon gjorde. Hastigt kastade hon en blick mot främlingen framför sig. Thurunn. Namnet sa henne ingenting. Stor var hon. Stark också. Frågan var hur mycket hon skulle äta. Dumhet var väl sällan något som man k…[Read more]

Sedan. Ett ord som människor allt för ofta lade sin vikt på. Ett diffust ord. Speciellt för en ras som inte hade så mycket tid på denna jord. Nästan ett hånfullt leende syntes på hennes läppar när hon tänkte på saken. Snällt, så klart, men vad skulle det ge dem i längden? Dåraktighet. Döda eller dödas.

Bandage var aldrig något som hade fallit mör…[Read more]