• Nhedenim hade precis tänkt svara då dvärgen tog saker i egna händer och kallade allas ögon till dem. Eller åtminstone Luka som de konfronterat. Trollkarlen gjorde en missnöjd grimas, för han hade föredragit att lösa situationen själv snarare än att stöka till situationen mer än nödvändigt.

    ‘Det där var dåraktigt, mäster Vindálfr. Vem vet…[Read more]

  • Aine
    Snart kom pigan ut med en bricka i sin famn och serverade det som det omaka sällskapet beställt. Aine sträckte sig efter bägaren med vinet och förde det till sin mun. Hon läppjade på det och nöjt av smaken. “För fulla av sig själva.” upprepar hon tankfullt och snurrar på vinet i sitt glas. Hon luktade på vinet, innan hon ställde det åt sidan…[Read more]

  • Skjórinn
    Ett par stålblå ögon stirrade tillbaka. Bakom hennes revben skenade hennes hjärta, allt snabbare när hon insåg att hon inte kände igen mannen som hängde över henne. En obehaglig rysning startade i hårrötterna och rann raka vägen ner till tårna. Nackhåren reste sig. När hon hörde hans metalliska skrammel rätade hon sig snabbt. Han hade…[Read more]

  • Det hela skedde tämligen fort, så som allting gör när spelet väl kommit igång, och hon protesterade inte när Aethriatan tog befälet över situationen. Istället vinkade hon till sig en av de snabbare av sina landsmän.

    ”Följ med honom. Fienden måste nedgöras innan de hinner slå larm!” Väste hon fram mellan sammanbitna tänder innan hon vände sig…[Read more]

  • Min drottning… Det lät bra, särskilt som Vesvía sade det utan fruktan eller svaghet i sin röst.

    ”Ja, Vesvía, en tjänst… Hur långt sträcker sig ert kontaktnät? Skulle ni kunna leverera ett brev till, låt säga, Karms inland?” Leendet var fortfarande vasst och nu syntes det något nytt bakom de grå ögonen, en idé eller tanke som hon uppenbart sp…[Read more]

  • Silke

    Vem vet när kvinnan dykt upp eller hur hon gjort det..? Egentligen la man inte märke till henne på grund av allt ståhej. Vaksamt vilade hennes blick på sin omgivning, utan att riktigt se på deras ansikten, av respekt, men ändå allert. Silke hade det där alldagliga utseendet som fick henne att smälta in i den stora massan. Ingenting…[Read more]

  • Avbrottet på hans ord, fick henne att notera att han märkte hennes humörs svängning. Var det så uppenbart? Det var väl det enda som gjorde att ilskan bubblade inom henne, annars var hon rätt nonchalant till andra personer. Alla hade sina beslut att göra, men att de som hon antog skulle vara mest lojala till henne. Mor och far. De som skulle…[Read more]

  • Sång hade aldrig riktig varit Toss sida, han hade aldrig riktigt njutit av besättningens brölande. För någon skönsång var det inte, även om Kai kallade det sjösång. Fast var det inte på havet? Återigen förvirrade Kais ord honom, var saker aldrig på det sättet som det var? Han gnuggade sin panna med en missnöjd grimas innan han kastade en ursä…[Read more]

  • Det var svårt att förstå svaret från denne Luka. Var det ett ja? Ett nej? Eller hörde han ens frågan? Men något inom henne var nyfiken och det var svårt att veta vart hon skulle ta vägen idag. Trots allt behövde hon vila, för kvällen gav inte allt för mycket sömn och vem behövde inte sin skönhetssömn? Molnen var omkring henne och hon stannade til…[Read more]

  • Självfallet skulle det inte vara så enkelt. För enkelt att undvika döden, var det någonsin det? Allt hade ett pris. Handeln hade alltid varit en del av hennes liv och människors öden var inget annat än en vara. Det var uppenbart att hennes kontakter och exotiska varor var en tydlig fördel för drottningen med. Även om hon inte hade vågat hopp…[Read more]

  • Völvan betraktade Turin då hans frustration började sippra fram, men hon verkade opåverkad och passiv inför flödet av känslor utan nickade bara lätt då hans kompanjon steg ur skuggorna för att tala med honom.

    ‘Vi vet det vi behöver, men de världsliga striderna mellan jarlar och regenter intresserar inte oss så länge gudarna respekteras.’…[Read more]

  • Aethriatan smög på ljudlösa fötter utanför magikerns barriär, och med snabba hugg med det smala och långa svärdet högg han i två svep, och några ögonblick senare föll två livlösa kroppar ihop medan deras huvuden rullade en bit bort över gatan. Än så länge hade de inte dragit till sig någon uppmärksamhet. Han skulle precis vända sig om mot tor…[Read more]

  • Det var en underlig känsla att leda ett företag som detta, trots att hon hade några av sina egna landsmän med sig. Hon visste att det här antagligen bara var en av många strider och slag som hon skulle stå i fronten för, om hon överlevde, men det första var alltid något särskilt, speciellt när styrkan hon ledde inte alls tillhörde henne. Det va…[Read more]

  • Saskia Belsante
    När han kallade henne för häxa förstod hon att hon var på god väg att förföra honom.

    Hon doppade badsvampen i vattnet och började skrubba hans rygg. Hon började försiktigt ösa varmt vatten över hans rygg. Med svepande, nästan rituella rörelser. Långa drag, som avslöjade hans ärrade hud under all smuts. Det varma vattnet och badsv…[Read more]

  • Vesíva log lätt, funderade över hur hon skulle formulera sig. Kanske det egentligen inte riktigt fanns någon tanke bakom det hon sa. Men något var hon tvungen att säga. För trots allt ville hon inte verka dum. Ännu en sipp av det som nästan skulle kunna vara djävulens påfund.

    “Trots allt har du inte allt för många ärr, eller saknade kroppsdelar.…[Read more]

  • Alltid skulle det vara något, Gormkäft trodde dock att det var smulor som ströddes över honom först. Det hade inte varit första gången som någon hade spillt sin mat över honom. Han drog ett andetag in, mest av reflex. En sliskigt söt smak fyllde hans mun och fick honom att grimasera. Det här luktade ju som… Nej! Inte ens ett ögonblick…[Read more]

  • Saskia Belsante
    Det förvånade henne att Korpen vågade sig så långt in i hennes rum. Hon vred sitt huvud en aningen när han viskade till henne. Hon tar emot brevet. “Jag visste inte att du var den svartsjuka typen..” svarade hon retsamt, hon höll stämman låg. Endast för honom. Saskia flinar mot Korpen.

    Saskia hörde att den unga adelsdamen väs…[Read more]

  • Samlingen av krigare följde efter Maeve, medan Aethriatan höll sina förhöjda sinnen på spänn för att se om de fann några hot. De hade lyckats ta sig till muren utan hinder då de flesta blickarna var vända mot väst där armén hade samlats medan de besteg muren på östra sidan. Man kunde känna marken skaka av projektilerna som avfyrades mot s…[Read more]

  • Skjórinn
    Hon rörde sig bakom sällskapet, Jorunn och Turin. En lojal skugga. Obemärkt. Inte för att hon tvivlade på någon av deras förmåga, men skulle något hända dem så var hon snabb på foten för att hämta förstärkning. Hon hade inga som helst problem att ta sig in i templet osedd. Jägarinnan visste hur man utnyttjade skuggorna och synfältets be…[Read more]

  • Vatten är… Athals straff.. till människan. ” Säger han med en ogillande min och ser ner i det vattenfyllda karet med en ogillande min” Om det.. varit vin.. ” Säger han med ett litet flin innan han med ett lätt stön av njutning känner hennes hand kring hans lem. Om det generar henne struntar han i och ger inget sken av att han sett det. Han delar…[Read more]

  • Load More
A password will be emailed to you.