Hon skakade på huvudet åt tacket som för att avfärda det. Nej, så enkelt var det inte. Hon skulle inte kunna lova att döden inte väntade, men just nu var hon för beroende av vad omvärlden tyckte om Me’erisia för att hon skulle kunna ha ihjäl en av de enda kontakterna de hade med ytan.

”Tacka mig inte ännu… Ni står fortfarande i onåd hos mig, men…[Read more]

Att vänta hade aldrig varit hennes starka sida, men hon hade fått stå ut till dess att Sandors armé var redo, något som gjordes lättare av vetskapen av att hon skulle få lov att leda den lilla styrkan in över murarna.

Och dagen kom, regnig och grå precis som alla andra dagar, men hon tycktes inte känna av den bitande kylan eller det olycksbåd…[Read more]

Rösten fick honom att hoppa till. Det ryckte i hans ena öron, som om ljudets vågor fick det att darra till. Till slut ramlade poletten ner. Ah! Så klart. Hur kunde han glömma det? Kanske det var mer än de silvergråa lockarna som visade hans ålder. Förhoppningsvis hade väl inte Pil hört att han inte hade introducerat henne. Det var ju oartig och…[Read more]

Hade han slagit i huvudet så illa att hans minne spelade honom ett spratt? Eller var det alkoholen som gav Luka dessa korta minnesluckor.  Hur skulle hon ens ha någon aning om vart hans hem var. För det var väl inte hennes hem de talade om? Eller? Kanske det helt enkelt var hon själv som hade fått något i huvudet, eller så hade det hela varit en…[Read more]

Utan att tänka på det tog hon en stor klunk av vinet framför henne, eller den äckliga vin och spritblandningen. Det hela fick henne att grimasera illa. Hon blåste upp sina kinder för att försöka hålla tillbaka en äcklig känsla som kom från hennes mage så att det brände i halsen. Ett tag såg hon ner i bordet för att kunna andan. Till slut svald…[Read more]

Blodet, leran och all smuts som hon hade på sina kläder fick henne att rynka på näsan. Äcklad av sin egna lort. Enda sedan barnsben hade Nenya alltid funnit att människans orenlighet var nästan olidlig. Många gånger hade hon fått en utskällning av sina föräldrar när hon kommenterat adelfamiljernas lort och stank när de var på tillställningar…[Read more]

Livvakt och rådgivare? Hon betvivlade det starkt. Mannen såg snarare ut som typen som agerade i det dolda, inte någon som skulle ställa sig mellan Saskia och ett svärd om det skulle behövas… men råd hade han säkerligen. Hon betraktade under tystnad mannen när han gick fram till Saskia och lutade sig in alldeles för nära henne för att det skulle va…[Read more]

Korpen är obrydd om viskningarna. Hade aldrig egentligen brytt sig om vad andra tyckte om honom och på sätt och vis roar det honom. Han kostar på hovdamen en kort blick, det glimmar till i hans ögon, en farlig glimt men mer än så blir det inte. Hon var ofarlig, han visste kanske ohälsosamt mycket om dem som rörde sig i kretsen kring Saskia,…[Read more]

Caspian beställde honungsöl och en av köttgrytorna, medan han vagt lyssnade på vad de andra sade. Även han hade prövats i Caras Idhrenin, liksom alla paladiner, men det hade visat sig att han inte var ämnad att bli magiker och här var han nu.
‘Som ni säger har de en tendens att vara allt för fulla av sig själv för att informera de lägre i ran…[Read more]

<p style=”text-align: left;”>’Ja, man kan tolka stjärnorna på många vis. Många ägnar sina liv till att tolka Erethils ord.’ förklarade hon, men skakade av sig den kommentaren.</p>
‘Du verkar lite spänd?’ undrade hon, lite bekymrat kanske.

Konung Sandor verkade nöjd med förslagen, och resten av kvällen gick åt förberedelser och instruerande bland befälet, liksom dagen efter tills belägringsmaskinerna var redo för användning. Så kom dagen då planen skulle verkställas. Denna dag liksom de andra var regnig och grå, utan minsta sol i sikt. Belägringsmaskinerna och den stora majorit…[Read more]

Völvan gav dem ett litet kryptiskt leende.
‘Ni är säkra på er sak, det är bra.’ sa hon lätt, och gick tillsammans med dem på huvudgatan som var täckt i stenplattor. På var sida om dem fanns olika byggnader, och runt omkring staden olika tempel men längst ned på huvudgatan i mitten av staden stod det största templet av dem alla. Den imponerande…[Read more]

Nhedenim hade lyssnat på ordväxlingen mellan främlingen och Wim, för att sucka lätt då Vindálfr slog följe med Wim. Denna diskussion höll på att eskalera bortom räddning, så han bestämde sig för att ingripa. Han reste sig relativt smidigt för att vara en så gammal man, och vandrade fram till sällskapet för att lägga en lugnande hand på dvärgens a…[Read more]

Döden. Hon var väl medveten om att det var det som var straffet för ett sådant förräderi som hon hade gjort. Det var trots allt att välja fel drottning och att sätta hela landet i ett spel på liv och död. Kanske det var tur att denne Fëani inte var allt för inriktad på ett maktspel. Åtminstone inte nu. Fast vem visste vad som kunde ske om något…[Read more]

Skrattet tyckte smitta, men hon hade hört att det var något som det gjorde. Åtminstone såg han lite gladare ut. Och det var väl alltid bra? Hans ironiska kommentar fick henne att skratta, lite hårt så att hon höll handen för sin mun. Det lät lite för högt och ett par av gästerna hade vänt sig om för att se vem den ohövliga personen var.

”Vem vet?…[Read more]

Det fanns något i tonen och hans tystnad som avslöjade att han var irriterad. På vad? Eller kanske på vem?  Var det henne? Tanken var väl inte allt för omöjlig. Det var trots allt inte första gången hon hade varit som en nagel i ögat för någon. Men vad hade hon gjort nu? Tankarna förvirrade henne, men hon valde att försöka fokusera på något annat.…[Read more]

Nej, hon var allt annat än nöjd med situationen. Det förklarade varför Fëani lyckats fly så obemärkt, trots att staden var välbevakad, men samtidigt fanns det inget hon kunde göra för att få det ogjort nu. Att Vesvía kommit till henne med informationen var positivt i den bemärkelsen att hon hade en ledtråd, något fast att ta tag i när hon börjad…[Read more]

Saskia Belsante
Hans “Jag tycker inte om det här..”får henne att flina och skvätta lite lätt mot honom. “Jag trodde det krävdes mer för att göra dig obekväm.” Retas hon. Saskia både såg och hörde på honom att han hungrade efter henne. Hans kropp hade knappt brutit ytan, men snabbt fann han sig på knä framför henne och styrde hennes hand mot sin le…[Read more]

Saskia Belsante
De vaksamma blå ögonen noterade den smala skuggan som rörde sig i förmaket till hennes kammare. Korpen. Hon gav honom en blick, men den nyanlända hovdamen pockade på hennes närmaste uppmärksamhet. Saskia vände sin blick mot den mörkhåriga kvinnan. Saoirse Ceallach, hon nickar långsamt.  Jag måste se till att skaffa en överhovmästar…[Read more]

Skulle Isra låta sin syster vara? Något inom henne tvekade. Det skulle alltid finnas en minimal risk att hon en dag skulle tvinga sin rätt på tronen. Fast å andra sidan… Skulle den dagen komma, hade förmodligen hon mött ett sådant motstånd att det skulle vara näst intill omöjligt. Hon hade börjat förstå drottningens visioner och på något märkli…[Read more]