Alvinnan skrattade muntert åt hans ord.
‘Tvärtom!’ utbrast hon med ett liten fnissning över hans misstag som var så långt borta från sanningen som det kunde bli.
‘Stjärnorna är väldigt viktiga oss. Som du kanske vet så tillber vi Erethil, vars domän ligger uppe i himlavalvet. Hennes stjärnor är vad som håller oss belysta om natten, och många bla…[Read more]

Nhedenim betraktade de två männen medan de diskuterade sinsemellan, men verkade ha sinnet på annat håll. Deras diskussion försvann någonstans i bakgrunden av hans sinne, medan han sträckte ut sitt medvetande till de omkring dem. Han kunde känna andra magiker i rummet dra sig undan mentalt och låsa sina sinnen och intentioner för honom. Men han f…[Read more]

Nej, vad det smakar om vinet i bägaren varken känner han eller bryr sig så speciellt mycket om. Det var inte smaken han ville åt utan alkoholen och något annat än det dåliga billiga ölet som serverades i stadens slum. Han ska till att höja bägaren igen när hennes hand landar på hans överarm och bägarens rörelse stannar upp. Mörka ögon vänds mot…[Read more]

Det var uppenbart att Vesvía hade något på hjärtat, något som hon uppenbart visste skulle sätta henne i onåd hos Isra, tystnaden som fanns mellan dem var nog för att bekräfta det. Den var spänd, olycksbådande nästan, och utan att tänka på det så hade Isra börjat plocka bort kronbladen från en stor, gul blomma som växte intill platsen där de st…[Read more]

På något sätt kändes det rätt att stå där. Rätt att säga vad som hade funnits på hennes tankar. Kanske skulle till och med vara uppfriskande för drottningen? Hon kunde knappt tro att det var många som vågade påpeka vad de egentligen tyckte och tänkte för drottningen. Inte för att hon själv riktigt… förstod vart hon fann mod. Att hennes ben höll…[Read more]

Vesvías ord fick henne att rynka på ögonbrynen en aning. Oärlighet? Hon hyste förstås inga tvivel om att många, om inte de flesta, av hennes undersåtar dolde mer för henne än vad de kanske själva trodde skulle vara uppenbart, men det var ovanligt att någon kom för att erkänna något sådant, kanske var det till och med något som aldrig hade sket…[Read more]

Saskia Belsante
Ingen går att lita på. Orden ringde i hennes bakhuvud när dörren stängdes bakom dem. Saskia betraktade honom under tiden som han drack vinet. Kände han ens om hur det smakade?! Det var ett utsökt vin och han drack det som om det vore vatten. Hon suckar besviket, men förstod honom. Han sökte inte efter vinets njutning eller smak…[Read more]

Ett litet skratt kom från Vésivas läppar. Det han sa var väl viss sanning i, men trots det roade det henne. Vacker, onåbar stad och dessa rykten att man inte kom tillbaka för. Sjömän som gick på grund och förgicks till havs. Alla dessa rykten som spreds, som om det skulle vara dem. Hon suckade åt det hela och skakade på huvudet.

”…[Read more]

Samtidigt som den äldre kvinnan reste sig upp, lät hon sin ena hand få bort smutsen från sina knän. Inte för det var allt för mycket från dessa välputsade salar – inte som hennes egna högkvarter där det inte var lika rent och organiserat. Sen hade hon inte heller alla dessa tjänare eller makt. När drottningen kom lite närmare henne, kunde ho…[Read more]

Sättet han var oförstående, det fick henne att ge till ännu ett skrockande och hon kunde inte rå för att finna denne man… drake…? Intressant och roande. Hon undrade lite stilla för sig själv hur han kunde vara så omedvetande om sådana enkla saker. Eller kanske var det hon som överanalysera? Hennes äldre bror brukade säga att kvinnor hade en…[Read more]

Besvikelsen nästan sken igenom denne Davants ögon när hon sa att hon inte var någon speciell. Det nästan roade henne. Vad hade han hoppats på? Kanske hon egentligen skulle få mer vinning av att säga vem hon egentligen var? Hans fråga fick henne att le inombords. Det var rationellt, logiskt. Han försökte att få information så att han själv inte s…[Read more]

Korpen
 

Ursinnig, frustrerad och förvirrad över vad som nu hände och över vad det var hon sa. Över att han inte kunde hantera sin egen lust till henne eller sin känsla av att faktiskt gå med på det hon säger. Vad hade han där att göra egentligen? Nej han förstod kanske inte riktigt vad det var Saskia gjorde med sin man eller kanske snarare mot…[Read more]

Saskia Belsante
Han var ursinnig, hon såg det i hans ögon. Hon hade sett det i många mäns ögon. Återigen, även om det fanns en farlig glöd i den blicken visste hon att hon var utom fara. För stunden. Hon såg att han ville skada henne, eftersom våld alltid varit ett alternativ för honom att lösa en konflikt. Saskia undrade om han ens lärt sig att…[Read more]

Korpen

Han märker hennes njutning när hans tunga drar över hennes hals, inte alls svårt att undgå att märka då den lilla nöjda suck hon undslipper sig säger mer än ord någonsin kunnat göra. Hon har rätt, hon både lockar och änder honom avsky på samma gång och han skulle inte döda henne. Däremot irriterar det honom att hon verkar känna det p…[Read more]

Saskia Belsante
Hans tunga mot den känsliga huden på hennes hals skickade vågor av rysningar genom hennes kropp. Det var skönt och hon suckade nöjt, la sin fria hand på hans nacke och borrade in fingrarna i hans flottiga hår. Ett kvävt och förvånat ljud undslapp henne när han pressade upp henne mot den kalla kalkstenen och pressade sin hand runt…[Read more]

Maeve kastade en snabb blick mot mannen från Märhen när han talade om att ha sett staden inifrån. Han verkade kanske mer medgörlig än vad den där Nicholaus varit, men det var fortfarande smärtsamt uppenbart att han delade ogillandet av den Karmanska kungen. Skulle det skada att i varje fall låtsas? Särskilt när man stod inför en gemensam fi…[Read more]

Draumrheim låg på toppen av ett ensamt berg, och desto längre upp de besteg berget längs med dess farliga stigar kunde de se det mäktiga landskapet omkring dem. I alla håll och riktningar fanns berg som sträckte sig upp och ned efter varandra i höglandet. Bergen och dalarna var fyllda med dimma och vattenånga från vattenfallen som rann ned längs…[Read more]

Caspian drog ett djupt andetag, som för att lugna ned sig själv. Faktum var att han var både frustrerad och rastlös på situationen i Hannadon som gällde hans position. Trots allt var det besvärligt att känna sig oförmögen att nå sitt fulla potential, och ett sådant här uppdrag som kunde låta honom komma bort från både pressen av sin eget hus oc…[Read more]

Alvinnan nickade lite åt hans ord.
‘Det var inge min mening att inkräkta.’ sa hon med ett lättsamt leende.
‘Så, var ligger era intressen?’ undrade hon istället lite nyfiket och glatt. Hon hade så klart fått en liten uppfattning om honom, men än så länge hade han visat sig vara ganska reserverad gällande sig själv.