Alvinnan lyssnade på hans ord, och lite nyfiket gav hon honom en liten nickning.
‘Tack för erbjudandet, jag ska tänka på det.’ sa hon artigt. Trots allt menade man så gott som utan undantag det man lovade bland alverna, och hon hade ingen orsak att tro att han skulle yttra tomma ord för henne heller.
‘Kom.’ sa hon, och de tog sig ned i stade…[Read more]

Den äldre trollkarlen betraktade dvärgen lite nyfiket. Namnet klingade bekant, och han nickade åt hans berättelse. Den var logisk, och han hade ingen orsak att tro att han försökte säga osanning. Att samla ihop pengar var kanske inte det renaste syftet då det kom till att samla kunskap, men hans orsaker var hans egna. Om han ogillade tanken…[Read more]

Hennes ena nagel slog mot glaset fot och gav till ett litet klingande som fyllde tystnaden emellan dem. Vésiva kunde se hur hon hade trampat på en känslig fena. Den styva… nästan stela sättet som Xharin svarade henne visade henne det. Fast var det inte värre att lämna samtalsämnet där än att vinkla det på ett annat sätt? Dessutom kunde hon i…[Read more]

Ingen uppskattning, för varken Isras skönhet eller det fina vinet. Enkla korta svar. För enkla. Ett namn utan förklaring. Även om Isra ifrågasatte hans beteende, hade hon inte hunnit säga att posten var hos henne sida innan Tipums  klor släppte sitt hårda grepp om Isras axel. Från att vara en liten skugga, knappt synbar på drottningens axel var ha…[Read more]

Årstiden var till deras fördel. Molnen höll solens strålar borta.  Solens värme och ljus var så längesen att det kändes som en dröm. En myt och ett barns längtan. Även om Nenya satt på huk och trots det var hon lång. Hennes smala ögon blixtrade i den elektriska blåa färgen som vilade på fienden som kunde ses. Bland dem kunde hon känna närvaro…[Read more]

Den äldre mannens buskiga ögonbryn verkade förmedla olika känslor vid dvärgens uttryck. Att han blivit igenkänd var uppenbart, och det var inte nödvändigtvis något han tyckte om. Men det var som det var. Så något i hans ansikte visade en viss irritation, men samtidigt också verkade han lite road över dvärgens reaktion. Utan att vänta på en i…[Read more]

Dörren öppnades och släppte in en strimma ljus och en färsk bris in i värdshuset. En grå figur vandrade in i värdshuset, hans närvaro endast avslöjad av dörrens knarrande och duns då den slogs igen. Det var en åldrig man, klädd i en lång grå kappa bestående av flera lager tyg som på många ställen såg ut som trasor. Den gamle mannen var rätt så…[Read more]

Alven log åt hans ord, men skakade lite sorgset på huvudet.
‘Tyvärr har jag inte sett mer än vår skog. Jag är en av de yngre av oss, och under min tid har vi inte haft bra relationer utåt.’ förklarade hon.
‘Men om du är nyfiken finns det mycket jag kan visa dig!’ sa hon lite muntrare. ‘Det var trots allt därför Eärmelindo bad mig komma hit idag.’

Konungen gav Maeve en blick och lyssnade på hennes ord. Han hade gissat att hon skulle föreslå något sådant vågat – trots allt var det ofta så Kaldrländarna fungerade. En stund verkade han tankfull, men såg sedan på henne igen.
‘Jag är inte ivrig på att riskera er på det viset. Vi vet inte vad våra fiender är kapabla till, förutom att de lyckades…[Read more]

‘Oden har redan valt dig, hur du använder hans förmåga är upp till dig.’ sa Gerda lugnt, och de intensiva ögonen mötte Maeves blick.
‘Jag tog med mig det jag behöver. Du är en stark kvinna, Maeve, så jag vet att jag inte behöver be dig mer än en gång att vara stilla.’ sa hon, och hur axelväskan hon hade med sig tog hon fram de nålar, färg och andr…[Read more]

Vésiva sköt undan vinet lite. För att vara ärlig var den söta spriten och vinet ingen bra kombination. Förvånansvärt nog… Hur kunde inte hennes starka sprit förbättra det? Åtminstone bränna bort den äckliga smaken av vinet. Och då sades det trots allt att vin från Nirai var bland de bättre. Skit snack! Handen var fortfarande vid glasets fot.…[Read more]

Att tveka vore dumt, speciellt i en sådan här delikat situation. Eller ja, hon skulle väl snarare vara den som smakade bra för vargarna. Hon skyndade sig in i ladan för att hämta sin väska. Den kunde hon inte lämna det var allt hon hade kvar. Tungt föll den mot ena axeln medan hon placerade sin stora yxa bakom på ryggen medan hon rörde sig mot sv…[Read more]

Bristen på respons från livvakten gjorde henne något besviken. Uppenbarligen var hon inte tillräckligt bra på de finare formerna av förförelse, eller så hade Ziyaté haft fel när hon sagt att män var svaga för det exotiska, det förbjudna. Hon var osäker på vilket det var, men lät för stunden ämnet vara, rädd för att hon trots allt skulle inse vi…[Read more]

Daermond
Legoknekten nickade. Det räckte med att nämna att han skulle få betalt, så skulle han göra som alla hyrsvärd. Ta jobbet. Hon behövde inte vara suggestiv med män som honom. Daermond tömde vinglaset och ställde det på bordet. Han visste redan vem han skulle be att ta över hans jobb när han var ute och letade efter lönnmördare “Min vän Elisha…[Read more]

Färden till Loradon hade varit enformig och dyster. Det hade ömsom snöat ömsom regnat, som om gudarna själva inte kunde bestämma sig för vilket det skulle vara. Nu föll dock snö, snö som om det fick lov att ligga kvar på backen mer än troligt skulle färgas rött inom en alldeles för snar framtid. Hon själv hoppades att den skulle komma mer än sn…[Read more]

Alven betraktade honom lite fundersamt över hans ord, och nickade långsamt åt det. Så han var inte direkt vad han sades vara, men samtidigt såg han heller inte ut som det hon hade frågat eller föreslagit att han kunde vara.

‘Jag förstår.’ sa hon enkelt, med mjuk röst, lite tankfullt.
‘Då antar jag att det är så att ni rest mycket?’ undrade hon,…[Read more]

Paladinen höjde ett lätt ögonbryn åt magikerns ord, och han kunde nästan notera ett litet inslag av arrogans – eller kanske var det förringande? Hans ögon smalnade, irritation tydlig ett kort ögonblick. Alla magiker han mött var likadana, fulla av sig själva och sin vikt i världen. Vänta? Vad var poängen med detta möte om de inte var redo att ge s…[Read more]

Ett tag undrade han varför denne Sölva stod med öppen mun. Det var längesedan han hade haft den effekten på någon. Sanningen var väl att han aldrig hade haft den inverkan på någon. Inte för att han skulle erkänna det. Spegelbilden som han såg i de flesta vattenpölar var att han var ett ståtligt skogstroll i sina bästa år, med en lång tjusig sva…[Read more]

Egentligen var det som hon sa mestadels babbel. Hon hade aldrig riktigt tyckt om när det var tyst – inte med en främling som Xharin. Nog för att hon var medveten om hans namn och lite mer fakta om honom hade hon inte känt honom länge nog för att vara bekväm i tystnad. Fast… det var väl egentligen bara hennes make, far och Atlen hon kände s…[Read more]