Rastlös och aningen stel står han en bit framför Nico och betraktar den bleka solen jaga bort mörkret, en vördnadsfull nick ges henne innan han sakta vänder sig om för att röra sig tillbaka och slå sig ned på den grova yllefilt han tagit med för att sitta på. Sjunker ned i skräddarställning och sträcker sig lugnt och smidigt efter bröd och kött…[Read more]

Uppenbarligen hade hon sagt något fel, för både Leony och Sandor såg på henne med blickar som skulle kunna skära stål, för att inte tala om Leonys hand mot hennes arm. Det kändes underligt nog som när ens föräldrar förklarade att dem var besvikna, en känsla som hon inte alls tyckte om, men hon gjorde sitt bästa för att inte visa det. Istället v…[Read more]

Vinga kunde se hur främlingen hade lagt sig på marken. Fast det verkade inte allt för bekvämt. Hon stampade lite med sin fot mot den hårda jordytan. Sannerligen kändes det inte bekvämt. Fast det var väl inte hennes problem. Ett svagt nöjt leende på läpparna gosade hon in sig ännu mer bland halmen, även om det kliade lite. Åtminstone var det mer m…[Read more]

Hon lyssnar medan hon rör sig mot dörren, håller huvudet högt men det är vid Maeves ord som hon stannar upp och med ryggen mot de andra drar hon ett djupt andetag med slutna ögon, samlade sig innan hon vänder sig om och naglar fast Maeve med blicken” Så be Karms kung att arrestera mig då ” Säger hon med en röst som är isande kall om än lugn. Ing…[Read more]

Plötsligt blev hon väldigt medveten om de få svarta slingorna som föll över hennes ansikte och hon plockade bort dem. Såg hennes hår rörigt ut? Varför brydde hon sig om det nu? Hon kunde inte rå för att skratta, fast i en hastig utandning och hon kastade en blick ner på sin klänning. Den var lite mer smutsig och tilltufsad än vad hon hade velat i…[Read more]

Sandor såg på Selene som hade börjat röra sig bort från rummet. Så mycket för att utföra deras sista dag tillsammans vid ämbetet.
‘Selene, att lämna rummet kommer inte att lösa problemet.’ sa han lugnt.
‘Gå inte, utan stanna istället, för då du är drottning när jag är borta kan du inte fly då du står inför svåra val. Vi måste diskutera detta…[Read more]

Men Isra himlade med ögonen. Vad var det med all denna dramatik? Nog för att hon inte hade något emot lite drama då och då, särskilt när det kom till publika tillställningar, det liksom gav mersmak, men på det här viset?

”Så ni tänker ge dig av, igen? För att hon är här?” Frågade hon bistert, och för en kort sekund lös det igenom, den där känsl…[Read more]

Izotar gjorde ett väsande läte. Han behövde inte höra på detta eller ta emot hennes glåpord och förtyck.

‘Gör vad du vill.’ sa han, kallt, och gick för att hämta sina vapen där de låg på golvet. Isra hade ingen rätt att kritisera, för hon visste inte någonting egentligen om denna relation mellan honom och hennes mor.

‘Jag vet att hon spelar. Men…[Read more]

Om det hade dröjt en sekund längre hade hon stängt igen dörren, lika hastigt som hon hade kommit dit men hon hann inte greppa tag om sin kappa innan mannen tog den ifrån henne. Lite försiktigt lät hon sin kalla hand greppa tag om hans arm. Lät honom leda henne, men bara för denna gång.  Hennes hår var fortfarande lite blött från snön som yrde…[Read more]

Egentligen vill han dra sig undan tillsammans med Lorden för att diskutera ensamma mellan fyra ögon men till och med en så oborstad man från Märhen som Jarek nu ändå var så insåg han att det skulle vara respektlöst. Vid Nicholaus ord om att lägga det egna språket åt sidan ler han bara, en pik mot honom helt klart men han tog det inte för allvarli…[Read more]

Det var inte som om Ziyaté inte hade förväntat sig sin sons utspel på det sättet. Ibland var det som en liten jycke som skällde, enbart för skällandes skull. De hade gått igenom det hela, ett flertals gånger förut. Det enda som var annorlunda var Isras närvaro och hennes sätt att tala. Även om det fanns en poäng, ville inte Ziyaté erkänna detta.…[Read more]

Leonys ankomst var kanske inte helt väntad, men Maeve hade kommit att förstå att kungens syster hade mer att göra med rikets säkerhet än vad som kanske var brukligt, ett faktum som hon inte alls motsatte sig. Hon hade förstått att kvinnan var en kraft att räkna med och att hennes råd oftast var värda att lyssna på, hon var vis, och hon tvekade int…[Read more]

Självklart fick de inte vara ensamma och in kliver den kvinna som Selena hade som mest svårt för av alla vid hovet och självklart ställer hon sig på Sandors sida. Något annat var inte att vänta. Hon kan känna irritationen och frustrationen växa inom sig. Hon lyssnar med allt mer sammanpressade käkar tills det att det blir alldeles tyst i rummet,…[Read more]

Med en ljudlig suck himlade hon med ögonen åt hela skådespelet, den spelade nonchalansen hos Ziyaté, ilskan hos hennes far, förstod han inte? Hur kunde hon, ett barn och ett barnbarn, förstå mer än dessa två som levt så mycket längre än henne?

”Vid gudarna…” Utbrast hon i en ton som talade för hur trött hela affären gjorde henne. ”Ni förstår…[Read more]

Den nonchalans som Ziyaté visade med sina ord fyllde Izotar med kall och sammanbiten ilska. Och detta skulle föreställa hans mor? I situationer som dessa, då hon betedde sig som hon gjorde, fanns det ingen kärlek till henne.
‘Skillnaden är att du inte har några?’ frågade han, direkt, och man kunde höra att han inte hade tålamod för sådana lek…[Read more]

Om hon inte hade sett att Izotar inte hade några vapen på sig, hade hon lagt handen på en av de många knivarna som hon bar men istället höjde hon på ena ögonbrynet åt sin son svar. Det irriterade henne, mer än hon ville erkänna. Om inte Lloth hade… Svaga män. Alltid någon ursäkt på vems fel det var. Även fast Izotar hade mer än de flesta ynkrygga…[Read more]

Liksom sin far så stelnade hon till vid ljudet och vände hastigt huvudet åt hållet det kom ifrån. Hon var ganska säker på vem det var, men det hade lika gärna kunnat vara Tipum som tjuvlyssnade. Att det var Ziyaté fick henne dock att slappna av igen och hon lutade sig tillbaka i fåtöljen med ett litet roat leende. Gömmer sig i skuggorna m…[Read more]

Izotar stelnade till något, och redan innan han vände sig om visste han vem det var som dykt upp. Hans första instinkt var att sträcka sig efter sitt vapen, men de hade han lämnat undan då han börjat sitt samtal med Isra. Han kunde inte rå för att vara spänd, och såg på Ziyaté med en trött blick. Så där var de, tre generationer i ett rum.

‘Jag…[Read more]