Nelia

Hon rodnade kraftigt då hon hörde honom kalla henne vacker. Hon hade aldrig fått höra det och hon kände hur orden träffade något i hjärtat. Hon strök handen lite över bröstet, som om den pilen träffat innan hon lät handen falla igen.
” Herr Astor. Jag kan försäkra er om att jag kommer att ta mig till Garnisonen i ett stycke. Era ord är all…[Read more]

Nelia

Hon såg på honom då han verkade förvirrad för en sekund innan han mer energiskt och positivt höll med om att det var tid för henne att lämna honom. Hon nickade lite och log ett litet snett leende. Hon visste inte varför hon plötsligt kände ett sådant vemod att lämna honom. Inte bara för rädslan att återvända till garnisonen men också en kän…[Read more]

Nelia

Hon vände blicken Caspian då han började tala till henne, OM henne och hon blinkade några gånger igen. Hon kände kinderna hetta än mer och svalde något. Så fick hon ett generat litet leende på läpparna och slog ned blicken något.
Hon visste inte vad hon skulle svara. *Jag ber om ursäkt herr Astor. Om jag varit för frispråkig. * Svarade hon…[Read more]

Nelia

Hon satt den mjuka stolen, armarna om benen och lutade huvudet mot den stoppade kudden i fotöljen. Hon drog en nöjd suck och kände sig väl till mods. Det var som att vara i en öm moders famn och hon ville aldrig att kvällen eller natten skulle ta slut. Men hon visste att det inte kunde vara för evigt.
Hon vände blicken mot honom och studera…[Read more]

Nelia

Hon märkte att han blev obekväm vid hennes ord och hon svalde något. Han försökte skämta bort det hon sa men hon fortsatte. Hon ville ändå att han skulle veta exakt hur mycket hon uppskattat hans vänlighet den här kvällen. Helande av hennes skador och sår visst men faktum var att det var det lilla i det hela. Han hade visat henne vänli…[Read more]

Aurelia

Hon kände igen Torbjörns steg och såg upp på honom då han rundade husknuten. Då han påpekade att hon lagt upp allt fel, eller höll i yxan fel, eller kanske stod fel… ja kanske gjorde hon allt fel så flinade hon bara åt honom. De något onaturligt långa hörntänderna visade sig och ögonen sken upp som om någon tänt en eld i dem.
” Säger d…[Read more]

Nelia

Hon såg frågande på honom då han såg lika frågande på henne och då han fortsatte rodnade hon kraftigt. ” Åhh nej.. nej jag menade…” hon slog bort blicken och drog en numera ren och någorlunda torr korkskruv bakom det långa örat. ” Jag menade det som artigt i..Jag förstår …att du kanske inte önskar mitt sällskap”. Sa hon sedan och log l…[Read more]

Nelia

Hon såg på honom då han verkade förvånad över att magin fungerade och hon skrattade till lite. Lågt och blygsamt då hon trots att hon kände sig mer avslappnad i hans sällskap än någon annans ändå förstod sin plats. Hon var alv, han var människa.
Han hällde upp mer vin till henne och hon kände värmen öka igen, vinet började stiga lite…[Read more]

Nelia

Hon hade tvekat då hon sett honom sova men så hade hon börjat göra lite mer ljud och sett hur han vaknat till och tittat hungrigt på tallriken. Var det en blick hon kände igen så var det hunger och hon hade sett till att han fått mat och dryck så fort som möjligt.
Hon åt med honom under tystnad och tittade in i elden. Hon lät tankarna va…[Read more]

Nelia

Hon såg hur han tittade på henne en bra stund innan han bjöd henne tillbaka till rummet. Hon nickade lite och följde med honom tillbaka och log lite snett, nästan besvärat då han höll upp dörren åt henne. Hon stannade till något tafatt i rummet då han damp ner i stolen med en duns.
” Jag ska inte börja med att säga att jag förstår… fö…[Read more]

Nelia

Hon såg ned något då hon rodnade så kraftigt. Hon kände sig full av energi, levnadsglad och bara…bra. Hon hade nog aldrig känt sig såhär någonsin. Det var nästan euforisk. Men då han talade om hur han var svag och behövde sätta sig ned så fick hon en bekymrad rynka i pannan. Hon tog ett steg närmare honom för att hjälpa till med något m…[Read more]

Hon skrattade roat åt hans kommentar och samtalade med honom en lång stund ute i kylan innan de drog sig tillbaka in igen.
De firade med de andra och motvilligt drog de sig tillbaka till sina platser under tidig morgontimma.

Nelia.

Hon klev upp ur badet och virade handduken om kroppen efter att ha torkat av det mesta av vattnet från den och håret. Hennes våta hår föll i vilda lockar kring ansiktet och ner över axlarna. Hon rättade till handduken och såg sedan mot honom. ” Så…” sa hon sedan lågt och kände hur luften var full av…förväntan. Hon visste inte vad hon…[Read more]

Aurelia

Hon såg lite ursäktande på honom men log större då han verkade ta på sig uppgiften att se till att hon inte blev nedtrampad av hans landsmän. Då det hela verkade lugna ned sig något backade han undan och hon skrattade lite.

” Ja … tack. Jag säger då det.. ni är ivriga, hetlevrade och lite underliga ändå” sa hon med det lilla skratte…[Read more]

Nelia

Han bekräftade med ett ord, -ja- att hon hört rätt och slog sig sedan ned på knä vid hennes kar. Han stirrade på henne, uppriktigt med sina blå ögon och hon svalde något. Han som sagt åt henne att inte tjuvkika stirrade nu intensivt på henne. Hon kunde se en hel del upprörda känslor i de blå ögonen och hennes egna  kattlikna ögon studerade…[Read more]

Nelia

Hennes instinkt verkade ha guidat henne rätt trots allt att röra vid honom och mjukt förklara att hon inte höll något emot honom. Att det bara var så livet var här för någon som henne.
Han verkade tystna i hans värsta utbrott men hon hade nog aldrig hört eller sneglat mot någon som så ilsket och våldsamt tvättat sig som herr Astor just den…[Read more]

Nelia

Hon kände hela rummet vibrera. Eller det kändes som det då hon lyssnade till hans djupa och arga andetag. Hon svalde något och fortsatte lugnt och försiktigt att tvätta sig. Hans andetag blandades med det stilla ljudet från droppande och något skvalpande vatten. Hon vände de kattlika ögonen mot honom då han utbrast sina ord i häftig ils…[Read more]

Aurelia

Hon log större då han skrattade sitt brummande skratt. Det var nästan så att hon kunde känna vibrationerna i bröstkorgen när hon stod honom så nära.
Vid hans fråga skakade hon på huvudet och log större, de något spetsiga hörntänderna syntes då hennes leende breddades.
“Nej.. inte alls.  I djupet är det kallare än vad ni har det på land. M…[Read more]

Nelia

Hon märkte inte att hon fått honom obekväm. För henne var det ju trots allt sanning. Hon kände inte till något annat. Så var ju livet. Det fanns herrar så fanns de där under och så fanns där alver. Hans utbrott fick henne dock att stanna upp något och hon vände sig lite om mot honom. För vid hans nästa utrop skvalpade vattnet i hans kar och…[Read more]