Caspian fnös lite i sin egna arrogans. Vad skulle de göra? Hänga honom? Han var en paladin, och förutom det var han äldste son till hus Astor i Isilas. De kunde inte röra honom, åtminstone inte i hans sinne. Han kunde så klart ha fel, men hade han fel var det något han skulle få lära sig den hårda vägen. Så han avfärdade bara hennes oro.
‘Vad bryr…[Read more]

Aenya hade inte riktigt haft en sådan intensiv urladdning på länge. Visst, de hade dräpt största delen av furstinnan Saskias följe under hennes ledarskap då de fångat furstinnan. De hade stridit för sin rätt att existera som grupp mot kronans soldater, men det var inte samma emotionella laddning som att stå inför sin bror och prata om dessa saker…[Read more]

Ett litet leende fanns där i den unge mannens ansikte då han såg henne nu äta med lite mer lugn. Kanske var det så att han fick en liten ny uppskattning för vardagen då han såg hennes reaktion på maten som ändå praktiskt taget för honom var självklar. Det var uppfriskande att få saker i perspektiv, hans liv var nog inte så dåligt i alla fall som d…[Read more]

Caspian som i vanliga fall inte direkt var den mjuka sorten var lite förvirrad över allt som skedde där i rummet. Rummet som för de flesta var större än en lägenhet – ett helt hem. Speciellt om man jämförde med vad alverna i slummen levde i. Men det fanns en energi där som gjorde honom mjuk, kanske lite ödmjuk. Inte för att han helt förstod vad…[Read more]

Kung Sandor log fortfarande svagt där, ett leende som gjorde hans ansikte lite yngre då en hel del av hans bekymmer verkade försvinna bara för ett ögonblick. Det där med drottningens skönhet var väl sant, åtminstone utåt, men allt annat var en annan sak. En vacker blomma presenterade hon som fick folk att sträcka på nackar för att bättre kunna…[Read more]

En dansföreställning, tydligen, fick kungen konstatera. Det var en spänd förväntan i rummet. Vissa som kanske hoppades att hon skulle misslyckas där inför drottningens blick, andra som faktiskt beundrade henne. Andra ville bara ha lite underhållning, något att glömma livets tristess ett ögonblick – drottningen en av dem. Hon försökte väl glömma a…[Read more]

Asgeir stod och betraktade Eirik och Ylva förväxla ord, mest exalterad över att snart få fara iväg och lämna Frostheim bakom dem.
‘Ah, bror, jag ser att kugghjulen snurrar i ditt huvud – vad tänker du på nu?!’ frågade han och daskade till Eirik på axeln, som om han försökte väcka brodern ur sitt konstanta funderande och taktiserande. Han lutade s…[Read more]

Att hon lyssnade till hans ord och verkade tycka om vad han sade var ändå uppmuntrande för Caspian. Även om hans berättelse kanske gett honom ett sting av hemlängtan, något han inte direkt förväntat sig. Men det var svårt att inte sakna Isilas här i Iserions mörka och bleka håla, ja åtminstone var det väl så han såg på det. Kanske speciellt…[Read more]

Aenya var tvungen att hålla sitt temperament i skick. Varifrån hennes nya temperament kommit var hon inte helt säker, men kanske gjorde broderns närvaro henne mer medveten om det. Bara några sekunder hade gått och hon fick redan tvinga sig själv att andas lugnt. Kanske fanns det en viss ångest där med att möta sin familj med, efter allt som skett…[Read more]

Hannadon var en vacker stad på utsidan, med sin mur och sina byggnader i ljus sten. Kronjuvelerna var så klart Athals tempel, och slottet som båda befann sig i innerstaden med sin egna inre mur – högt ovanför resten av staden. Var man där uppe såg allt fagert ut, med lämplig distans från de som hade det fattigare eller sämre ställt i stadens fa…[Read more]

Alven betraktade Nenya och Ayperos, för att ge ett litet skak på huvudet.
‘Jag vet inte mycket mer än rykten, är jag rädd. Nenya och Aethriatan Saelorian kallades till hovet för att dömas för sina brott, som vampyrer. De förkunnade sin trohet till Karms tron, och kung Sandor tog med dem som rådgivare i kampen i Loradon… Vad som hänt med dem ef…[Read more]

Caspian såg lite förvirrat på henne då hon nästan satte maten i halsen. Hade han sagt något dumt? Att känna sig fånig var inte något han uppskattade, då det fick hans kinder att hetta till något. Kunde han gjort bort sig? Men hur? Han hade bara antagit det naturliga. Vad annat skulle hon göra i Garnisonen om hon inte var en soldat, eller ledar…[Read more]

Aenya genomgick ganska långt en liknande tankeprocess då hon betraktade honom. Brodern som alltid fått lite speciell behandling, så var det kanske med småbröder, hon hade inte behövt befatta sig så mycket med det då hon gett sig av hemifrån så tidigt hon kunnat för att gå med i armén. Ändå var det på något vis svårt att begripa hur olika de var.…[Read more]

Ala’el gav Bain en hastig blick över axeln, som om han inte riktigt förstod problemet med att de hade en halvdags march framför sig.
‘Bäst att finna sig i det, stadsalv, världen kretsar inte kring dig trots allt.’ fnös han, med en viss ton av nedlåtande i sin röst då han gav Bain det kallenamnet. Som om han inte riktigt kunde se likheten med denn…[Read more]

Han kunde inte neka att han betraktat henne lite nyfiket och beundrande på samma gång medan hon klädde av honom. Ja hon verkade verkligen veta vad hon gjorde, van att hantera rustning. Det var inte något man kunde säga om många damer där hemma. Och alver var ju väldigt vackra, det hade han alltid tyckt. Sällan man såg en på nära håll i Karm, ändå…[Read more]

Mannen såg på honom allvarsamt, som om han inte uppskattade mannens sätt att prata och förlöjliga situationen.
‘Du vet mycket väl vad jag menar.’ sa han och tog några steg fram, närmare Bain, nästan obekvämt nära.
‘Vi är mitt i ett krig, många av krigarna är nervösa. Vi vill inte ha någon olycka, eller hur?’ frågade han och såg mannen skarpt i ö…[Read more]

Det tog ju längre än förväntat, men där var hon till sist. På något vis hade de bestämt sig för att hon skulle hjälpa till men det var väl hennes täckmantel där. Än verkade ingen ha ifrågasatt det i alla fall, så han fick ju vara lite nöjd med sig själv. Och visst var hon väl lägre i rang så knappast skadade det att hon hjälpte till, men sa…[Read more]

Faram hade åter igen inte behövt säga någonting. Då han lade ner Naira bland höet på flaket var hennes ögon fortfarande slutna och hennes kropp slapp. Hon hade ingen som helst energi till att prata eller ens röra sig något mer. Det enda livstecknet hon gav ifrån sig var svaga andetag, knappt märkbara om man inte letade efter dem. Även hennes sinne…[Read more]

Han började så småningom trå på vad hon sade, inte för att han gillade det men det verkade vara så de gjorde saker här. Inte undra på att Iserion och Karm gått egna vägar så många århundraden sedan, om de var sådana här idiotier som de levde med här. Men tydligen hade han hittat ett sätt, och gav henne ett uppmuntrande leende och en klapp på axeln…[Read more]

Caspian rynkade på ögonbrynen då hon böjde huvudet för honom, som om hon var rädd. Var han verkligen så skrämmande? Något stod inte helt rätt till, men han kunde inte helt placera vad problemet var. Han stod där och väntade på att hon skulle förklara sig själv, för att dra ett litet andetag vid hennes förklaring.
‘Förbjuden…?’ undrade han, som…[Read more]