Om Salim visade någon förakt för den framfusige mannen vid namn Jarek visade han inte det, utan hade fortfarande ett ledigt och avslappnat leende läpparna – ett obekymrat leende.

‘Givetvis.’ sa han enkelt till svar, med en liten nickning som samtidigt kunde tolkas som en liten bugning. Han betraktade männen som förde iväg hans egna drygt femtio…[Read more]

Den gamle mannen sträckte lite på sig och kisade på henne; det var ju en märklig person han lyckats träffa så långt var han säker men han lyckades med att inte stirra för mycket eller se för nyfiken ut.
Men hennes utstyrsel sade honom inte så mycket, nog för han hade klarat att reciterat någon gammal bok utantill men minnas emblem och platser var…[Read more]

Den gamle mannen nös lätt i ärmen på sin rock, han var genomsur och vantrivdes i regnet; skulle han gå och bli förkyld  nu dessutom? Han suckade, nej detta var inte hans dag helt enkelt.
Han stapplade vidare längs gatan stödd på vandringsstaven, tursamt var det inte många andra ute i detta väder annars hade han väl gått in i dem också. Det vo…[Read more]

Sandor kände ett slag av skuld inom sig vid hennes ord, men samtidigt hade de gått vidare från det och erkänt att de båda varit skyldiga till kylan mellan dem. Det var inte värt att ligga kvar i det förflutna, och han visste att det skulle ta ett tag för rådet att acceptera Selene. Åt hennes beslutsamhet nickade han allvarligt.

‘Vi måste få…[Read more]

En sekund var allt som behövdes, för plötsligt var en närvaro där som inte varit hos henne innan. Det var som om den materialiserats ur skuggorna, en talang som hon sett ett par gånger innan åtminstone kring sin farmor Ziyaté. Ett par meter framför henne stod en mörk figur, igenkännbar, tills en hand sträckte sig upp och drog ned huvan som avslöja…[Read more]

Sandor lyssnade på hennes begäran, och nickade. Sådana handlingar hade han alltid tyckt var överflödiga och onödiga, nästan barnsliga. Men det var etikett, och han kunde inte neka att även om han själv höjde ögonbrynen åt sådana saker så skulle en stor mängd se vikt och helighet i en sådan handling.

‘Ett klokt förslag, Selene. Jag ska göra som…[Read more]

Salim log fortfarande mot Nicolaus och hans män, och böjde huvudet lätt i en något retsam gest – retsam mot allt hans överdåd och bristen på etikett.

‘Vi kommer under diplomatiska förhållanden, Lord Breslau.’ sa han lugnt. ‘Alla dessa vapen och maktspelandet är överflödigt.’ Han höjde sin hand och synkroniserat sänkte hans krigare sina spjut oc…[Read more]

Kyssen hon gav honom fick honom att dra omedvetet efter andan, och han kände hur det hettade till något samtidigt som hans hjärta tog några slag till. Det var en känsla som fick den enorma mängd av tankar, stress och tyngd som låg över hans axlar att försvinna. Om ens bara för några korta ögonblick var det en efterlängtad respit från de oändliga m…[Read more]

Mannen svarade med ett respektfyllt bejakande, följd av en kort bugning, innan han lämnade Nicolaus. Hans befallning fördes vidare och snart väntade en häst och hans husarer honom. Då Nicolaus anlände hälsade den andra i befäl honom.
‘Som ni befallde, min herre, har ökenråttorna omringats.’ sa han, enkelt, och dolde inte sin avsmak för söderlännin…[Read more]

Dagen förflöt och till sist var hären tvungen att slå läger. Dalen som annars skulle vara mörk fylldes med lägereldarnas facklor som gav ett lite muntert och behagligt lyster som framhävde landskapets linjer. Kullarna som annars skulle vara mörka var synliga, och bakom den vakande bergskedjan kunde man se stjärnorna som markerade var bergen sl…[Read more]

Sandor kände en varm känsla av både behag och sorg då hon lutade sig mot honom. Hennes hår kittlade honom lite, samtidigt som hennes doft och värme kändes behaglig – en stark kontrast till hur de tidigare spenderat tiden tillsammans. Vid hennes begäran kramade hans armar om henne hårt och ömt på samma gång, och han dolde sitt huvud i hennes hår…[Read more]

Sandor hade inte verkat märka henne förrän hon lade sin hand på hans axel, vilket nästan fick honom att rycka till. Ett ögonblick hade det känts som om han varit under vatten, men hennes närvaro drog upp honom över ytan igen och han drog ett sista djupt andetag. Fortfarande blek, men med lite mer färg i ansiktet, log han ett svagt och lite sorg…[Read more]

Det var många lustiga ord som denna ovanliga man slängde ur sig, men han hade lärt sig att förstå dem även om han inte kunde förstå hur folk kunde tala som denna Enhanda gjorde.
‘Väl mött, Enhanda Vyrm.’ sa han och böjde huvudet lätt artigt, med en hand på bröstkorgen som Iselemerna ofta gjorde då de hälsade på nya bekantskaper. Åt hans fråga gj…[Read more]

Den unge mannen gav ifrån sig en ironisk fnysning åt hans ord.
‘Jag skulle inte gå så långt att kalla dem mina vänner.’ sa han, och hans milda ansiktsuttryck hårdnade något lite över skammen han fått utstå där inför alla i värdshuset. Han blev röd om kinderna, men ignorerade känslan. Vad var värre än att inte kunna försvara sig själv, och inte ku…[Read more]

Den unga pojken som hade helt rakat huvud och stora bruna ögon betraktade mannen med ett förvirrat uttryck. Han kunde inte vara mer än sexton år gammal.

‘En katalysator…?’ frågade han, något förvirrat, hans accent hård men klart förståelig. Något förvirrat tog han främlingens hand och reste sig upp. Det hela verkade så malplacerat så han märkte…[Read more]

Det var ned ett brak som dörren slogs upp och en ung man kom farandes in som en demon förföljd av Athal själv. En stund senare dök några äldre pojkar upp genom dörröppningen – alla tre med en hård uppsyn då de blickade på den unge mannen. De kunde inte varit mer olika – den unge pojken skallig och klädd i en enkel brun skrud med Sharahs symb…[Read more]

Arand reagerade inte så mycket på dvärgens dunkande förutom ett lätt leende, och en skakning på huvudet. Denna Thelgarn var en lustig figur, så lustig att han till och med fick ett litet leende på Arands annars allvarliga ansikte. Samtidigt kunde han inte helt neka att det fanns någon slags visdom och sanning i orden som sades. De hade nyss drä…[Read more]