Arands blick fortsatte betrakta Yazfein där han stod, men lät det vara sedan för stunden och fokuserade istället på Fëani. Han nickade stillsamt i Maeves riktning under skålen, ett lätt leende på läpparna. De skulle ha tid att prata senare, det var inte hans plats eller hans sätt att ta mer rum än han redan gjorde. Likväl behövde Fëani vila up…[Read more]

Rune såg sig själv genom vattnes reflektion och fnös till åt ansiktet som mötte hans blick. Han släppte ut ett långsamt andetag och såg sedan först mot resten av eskorten och därefter Ziyaté innan han klev iväg från vattentunnan och gick ikapp gruppen som var påväg mot festligheterna.

Björnskin över sig, barbröstad och ett par enkla byxor som k…[Read more]

Audgisils ögon vandrade från Rune till mörkeralven, och han nickade lätt. Han gjorde en gest åt några av sina krigare.
‘Eskortera vår gäst till gäststugan.’ sa han och såg på Rune menande, och syftade på gäststugan som tillhörde kungafamiljen och låg på en av stadens klippor med vacker havsutsikt.
‘Jag beklagar, Ziy, men jag måste be dig stanna i…[Read more]

Rune fnyste till åt henned kommentar, lite reaktivt, lite hånfullt. “Om inte för att jag bättrat mig själv, hur skulle du ha varit vid liv? Och se på mig nu, jag kastar en stor skugga, inom vilken många har vandrat vilse.” Han gav henne ett farligt leende och såg sedan över axeln mot den i skuggorna som nu var allt annat än osedd. Stora delar av…[Read more]

Arand hade noterat Maeves spändhet, och följt med orden var det ju klart att hon var allt annat än glad att se honom. Han rynkade på sina ögonbryn något, och det fanns en instinkt att stiga fram och hjälpa henne. Men han kom på sig själv igen, då han gjort en ansats att ta ett steg mot Maeve, och stoppade sig själv för att stanna med Fëani. Trot…[Read more]

Rune vände blicken sin tillbaka till Ziyaté, och efter en stund av allvar kom ett leende. Han började sedan se sig om när de vandrade genom Frostheim som om han såg staden för första gången, trots att han hade levt där stora delar av sitt liv.

Han talade till Ziyaté medan de gick, hans röstläge lägre, men ändå inte en viskning. “Det skadar di…[Read more]

Audgisil hade stått bredvid sin hustru Ranghildr på trappornas topp som ledde upp till Sätet och inväntat deras analkande barn. Att han var en konung var det inte mycket som avslöjade, för han bar varken guld eller juveler och klädde sig heller inte rikt eller dyrt. Men snarare kanske var det hans stadiga hållning, hans lediga vis som på något vi…[Read more]

Rune Asp var en av de Kaldrländska krigarna i gruppen, en stor man som kunde sätta skräck i de flesta, särskilt med det färska förbandet runt sitt huvud efter att bakhållet fick in en fruktansvärd träff. De senaste dagarna hade han inte varit vidare pratsam efter träffen i striden där han inledningsvis hade antagits död, han hade helt enkelt inte…[Read more]

Asgeir betraktade Maeve tankfullt, liksom henne hade han varit med om mycket hemskheter varje dag nästan sedan hon försvann. Flera strider i befäl mot Svartfåglarnas krigare, där han beordrat deras män och kvinnor till deras död. Att dagligen stå i sköldmuren och se en efter en, något som vägde starkt på hans samvete även om han visste att d…[Read more]

Hillevi Hansdottir Drake
Den lätt rödhåriga kvinnan Hillevi stod inför gruppen av Turins krigare och andra åskådare, med den ädle Ranghildr Ulfhedna på knä mitt i salen. Som alltid var Hillevi klädd för långvandring, argt väder och strid, tre saker hon hade uthärdat den senaste månaden tillsammans med hennes Kråkor och de soldater hon kunnat lock…[Read more]

Aldusa log åt honom när hans hand kramade lite hårdare om hennes, och hon log betryggande mot honom som om för att försäkra honom att det inte fanns någon anledning att vara nervös. Självklart hade hon tolkat greppet som en reaktion på att de stod inför deras värd, och inte en tillbaka blick till en tid som demonisk slaktare. Hon blev självklart…[Read more]

Lissandra skrattade till och nickade. “Javisst kan det vara en person av värde och rik kan man bli, men stjäl du fel person får du ingen lösensumma alls och riskerar ge fastlandare en ursäkt att starta ett av sina krig till havs.” Hon ryckte med axlarna lite lätt, ett ögonblick av missnöje tydligt på hennes ansikte innan hon belåtet vände sig…[Read more]

Hulta log ivrigt mot Sera, som att hon lärde känna henne på nytt. Hon nickade och såg sig om lite hastigt, fundersam över vilka andra som liksom Sera tillhörde det där gillet. Hon var inte intresserad av att gå med, att vara en professionell tjuv tilltalade henne inte riktigt, men det var kul att leka med tanken. Spänningen de hade upplevt…[Read more]

Istilwys log mot henne och satt tyst på sin häst en stund, betraktande miljön omkring dem, samt ljuset som man inte kunde uppleva i mörkret som var deras hem. Efter däremot bara en kort stund av tystnad såg hon åter mot Ziyaté, lutande lätt på sitt huvud.

“Du bär en väldig ilska mot människorna. De är plågor såklart, men att ställa dem mot…[Read more]

När formationerna blivit brutna av ryttarna och bestarna på flankerna hade disciplinen för det mesta övergivit Kung Aelors krigare, som nu snurrade runt i försök att försvara sig från fienden som välde in från alla håll. De var vältränade, duktiga på att slåss, men ens talanger tog en inte väldigt långt mot en som var nästan dubbla ens storle…[Read more]

Kamilla kände ursinnet skölja över henne när trollpackan tog i henne och yttrade sina ord, och när riddarna närmade sig tog hon sitt svärd och med en väldig kraft svingade det mot den som var närmast henne. Hennes räckvidd och kraften i hennes slag fick riddaren att backa, men inspirerade de andra att närma sig henne. Medan de högg mot henne vevad…[Read more]

Nashwar’s blick smalnade när Djan anlände, men det var en kortvarig blick innan hon tog ett kliv bak från drottningen och general för att ge dem utrymme. Hon mötte hans blick men lät inte deras ögon mötas länge nog för annat än vad som var nödvändigt för en bekräftelse att hon hört hans uttryck av respekt. Hon såg däremot mot korridoren där ha…[Read more]

Audgisil gav sin hustru ett trött leende, trots allt var det mycket på deras bord och det började synas på hans annars alerta ansikte. Han hällde mjöd i Ranghildrs glas. Ett trött leende fanns även där på hans läppar över främlingens ord.
‘Jag som trodde ni Karmaner bara dyrkade den allsmäktiga Athal.’ skrockade hand.
‘Men du kanske är någon anna…[Read more]

Ayperos nickade, hans blick fortfarande fäst i henne, men det var en nickning som höll med – förvånansvärt beslutsam och slutgiltig.
‘Ja, låt oss börja då. Ett steg i taget.’ sa han med ett leende som visade hans vassa tänder. Ett leende som skulle uppfattas obehaglig av många, men kände man honom lite skulle man kanske veta att det leendet in…[Read more]

Arand avslöjade inget i sitt ansikte då hans gula ögon studerade mörkeralven framför sig.
‘För jag gärna vill veta vilka risker jag tar genom att resa i ditt sällskap.’ sa han simpelt.
‘Om du är en fiende, eller en vän, till den nya regimen, kan det påverka vad du drar till dig för ögon. Kalla mig paranoid, men jag föredrar att veta hur stor risk…[Read more]