Vésiva såg chockat på transformationen. Trots allt trodde hon verkligen inte att det skulle vara så lätt. Hon skrattade lätt för att sedan dra lätt efter andan och kom på att hon kanske skulle säga åt honom att andas. Trots allt var det inte lika noga under vattnet – eller ja, det var väl kanske inget han gjort förut.

“Glöm inte att andas…!” sa…[Read more]

Med lugna rörselser trär han åter på ringen på sitt finger innan han med nu glöd i blicken ser mot Ragnhildr och Audgisil innan han går till sina sadelväskor där han plockar upp brevet som ganska kortfattat ber Yazfein att i hemlighet ta sig till Kaldrland för att bistå med sin erfarenhet, råd och andra talanger om nödvändigt. Han räcker över b…[Read more]

Arand muttrade något som kunde tolkas som ett jakande eller ett nekande över flickans påstående om att han inte kände till alla monster. Det var visserligen sant, men han tänkte inte låta en liten flicka ifrågasätta hans kunskaper.

Över flickans förvirring gällande varför deras far skulle vara nöjd över att träffa me’erfolk skrattade Asgei…[Read more]

“Det var min undran med – och med tanke på skadorna där började jag undra.” sa Ranghildr, simpelt och rak på sak för att le lite snett mot sin make. Fast trots allt kunde han inte lämna en man i kung Sandors namn ute för att frysa till döds eller låta vargarna festa på. Även om det fortfarande var något som frestade henne.

Hon sträckte på…[Read more]

Han ler fortfarande ett nu varmt leende, kanske lite mer spelat än innan men ändå ett leende. Varelsen inne i ynglingens kropp skrattade för sig själv och kände sig väldigt nöjd. “Är det annars ert nöje, att betrakta de som är här och hoppas ni kan hitta någon som vore villig att hjälpa med er dröm?” Hans röst var vänlig och road medan han talade…[Read more]

Audgisil såg lite spändare ut då Yazfein sänkte sin blick. Vågade karln inte se honom i ögonen, eller varför höll han på som han gjorde? Han ögnade sin hustru snabbt, med ett frågande ögonbryn, innan han vände blicken tillbaka till mannen framför dem. Han betraktade ringen med sin skarpa blick, och nog kände han ju allt igen sigillet, trot…[Read more]

Asgeirs skratt får henne att slappna av en smula. Kanske ville de henne inte illa ändå. OM de velat det hade hon nog befunnit sig bunden i rep över en häst vid det här laget. Hon var färdig med att vara någon annans fånge. Och nej, farlig var hon nog inte, inte med stål i handen men kanske på annat sätt. Hon var trots allt en drottnings…[Read more]

Leendet fanns fortfarande på hennes läppar och hon såg hur vagnen rörde sig närmare. Det fanns två hästar, förstås var de lite mer robust bygda. Menade snarare till att dra tunga vagnar som denna än att rida snabbt men att slippa röra sig på fot eller i skuggorna skulle spara på deras energi.

Utan att vänta på mer, drog hon fram ett av sina kn…[Read more]

“Så stygg ni är mot festens värd men det märks nog knappast någon skillnad för honom. Det känns som att det vore absolut mest intressant att få göra er sällskap resten av kvällen. Om ni tillåter vill säga?” Arzin log och såg lite frågande på Aldusa innan han drog henne närmare för att snurra dem ett varv ur vägen för ett dansande par som va…[Read more]

Det hade nästan varit en väntad reaktion från Audgisil men Yazfein kände ändå hur han själv stelnade till under den hårda blicken. Men han möter Audgisil’s blick en stund innan han respektfullt sänker sin och nickar. “Ni har så rätt i att det är oroliga och hårda tider i Kaldrland, så ni gör rätt i att begära bevis för den position jag påstå…[Read more]

När väl värden gav dem deras önskemål tog Sera tag i vinflaskan och de två glasen för att resa sig upp och röra sig mot ett bord vid fönstret. Hon hällde upp två glas vin och sköt det ena mot Hulta. Som om hon var övertygad över att hon inte hade kunnat dricka det som hon själv beställt. Bara lukten fick henne att rynka på näsan.

“Du komm…[Read more]

Det var svårt att helt förstå om det var mer som Wreax ville och hon var lite rädd över att han skulle spilla blod för att hon inte hade något mer att säga – inget hon ville avslöja åtminstone. Hon skakade långsamt på huvudet med sina ögon lite irriterad.

“Vad vill du mer från mig?” sa hon och sedan skrattade hon nervöst och korsade sina armar.

Audgisil rynkade på ögonbrynen över informationen Ranghildr gav honom, men lugnade sig något då han såg att hon inte var skadad. Han pustade ut lite lättat, för att tänka över vad hon informerat honom om.
‘Kung Sandors rådgivare?’ frågade han och riktade blicken mot mannen.
‘Och har han bevis för detta påstående? Att han är den han påstår sig vara…[Read more]

Faegrim kunde inte låta bli ett skratt över Finns kommentar om höftera, och skakade på huvudet.
‘Ni är allt för lustiga, ni två…’ sa han muntert och torkade bort en munter tår, för att betrakta Cathryn sedan.
‘Ja, ja, lugna er nu.’ uppmanade han, trots allt började deras käbbel dra till sig uppmärksamhet som det hade en tendens att göra, och f…[Read more]

Jezeral hade inte förväntat sig en sådan reaktion av Kamilla, men ett litet slugt leende växte sig fram på hans läppar då han såg riddarens svärd träffa Nester. Precis vad han förtjänade, och det verkade som den ärofyllda riddaren hade sina gränser trots allt. Likgiltigt ryckte han på axlarna, och gav Naera en slug blick.
‘Ojdå, verkar som om v…[Read more]

Monsterjägarens blick var genomborrande och mordisk då den såg på Maeves allt för nöjda flin. Nå, inte mordisk på riktig så klart, men detta var en av de där situationerna som inte passade honom i smaken alls. Men nu var det bara att finna sig i situationen och inte göra sig till åtlöje framför alla krigarna, hur skulle det se ut om han var rädd…[Read more]

Asgeirs krigare gav ifrån sig klagande rop i protest då Hillevi plötsligt dansade ut ur ringen med sköldar som omgav henne. Men Asgeir hade ju gett sitt ord om att kapitulation var accepterat, och ett ord var ett ord, även om det var väldigt okonventionellt för kaldrländarnas standard. Asgeir stod och drog tunga andetag, jakten hade tagit på hans…[Read more]

Ayperos log lite bredare över hennes spelade svar, det var en skön omväxling att samtala med någon som vågade bjuda på sig själv, och inte bara bugade och skrapade framför honom. Så klart var det deras plats, och så det skulle vara, och det skulle ju inte gå för sig att ingen respekterade honom. Men ändå, det var en skön omväxling.

Öv…[Read more]

Arands gula ögon missade lite, även om de var lite ovassare än vanligt nu efter kvällens äventyr. Vilka inre strider hon än hade visste han inte, och hennes leende som fick hennes ansikte att se betydligt behagligare ut än det brukade då hon utåt oftast såg hård ut. Och kanske tiden för att tänka genom alla drag och ageranden allt för mycket v…[Read more]