Rösten fick honom att hoppa till. Det ryckte i hans ena öron, som om ljudets vågor fick det att darra till. Till slut ramlade poletten ner. Ah! Så klart. Hur kunde han glömma det? Kanske det var mer än de silvergråa lockarna som visade hans ålder. Förhoppningsvis hade väl inte Pil hört att han inte hade introducerat henne. Det var ju oartig och…[Read more]

Hade han slagit i huvudet så illa att hans minne spelade honom ett spratt? Eller var det alkoholen som gav Luka dessa korta minnesluckor.  Hur skulle hon ens ha någon aning om vart hans hem var. För det var väl inte hennes hem de talade om? Eller? Kanske det helt enkelt var hon själv som hade fått något i huvudet, eller så hade det hela varit en…[Read more]

Utan att tänka på det tog hon en stor klunk av vinet framför henne, eller den äckliga vin och spritblandningen. Det hela fick henne att grimasera illa. Hon blåste upp sina kinder för att försöka hålla tillbaka en äcklig känsla som kom från hennes mage så att det brände i halsen. Ett tag såg hon ner i bordet för att kunna andan. Till slut svald…[Read more]

Blodet, leran och all smuts som hon hade på sina kläder fick henne att rynka på näsan. Äcklad av sin egna lort. Enda sedan barnsben hade Nenya alltid funnit att människans orenlighet var nästan olidlig. Många gånger hade hon fått en utskällning av sina föräldrar när hon kommenterat adelfamiljernas lort och stank när de var på tillställningar…[Read more]

Korpen är obrydd om viskningarna. Hade aldrig egentligen brytt sig om vad andra tyckte om honom och på sätt och vis roar det honom. Han kostar på hovdamen en kort blick, det glimmar till i hans ögon, en farlig glimt men mer än så blir det inte. Hon var ofarlig, han visste kanske ohälsosamt mycket om dem som rörde sig i kretsen kring Saskia,…[Read more]

Caspian beställde honungsöl och en av köttgrytorna, medan han vagt lyssnade på vad de andra sade. Även han hade prövats i Caras Idhrenin, liksom alla paladiner, men det hade visat sig att han inte var ämnad att bli magiker och här var han nu.
‘Som ni säger har de en tendens att vara allt för fulla av sig själv för att informera de lägre i ran…[Read more]

<p style=”text-align: left;”>’Ja, man kan tolka stjärnorna på många vis. Många ägnar sina liv till att tolka Erethils ord.’ förklarade hon, men skakade av sig den kommentaren.</p>
‘Du verkar lite spänd?’ undrade hon, lite bekymrat kanske.

Konung Sandor verkade nöjd med förslagen, och resten av kvällen gick åt förberedelser och instruerande bland befälet, liksom dagen efter tills belägringsmaskinerna var redo för användning. Så kom dagen då planen skulle verkställas. Denna dag liksom de andra var regnig och grå, utan minsta sol i sikt. Belägringsmaskinerna och den stora majorit…[Read more]

Völvan gav dem ett litet kryptiskt leende.
‘Ni är säkra på er sak, det är bra.’ sa hon lätt, och gick tillsammans med dem på huvudgatan som var täckt i stenplattor. På var sida om dem fanns olika byggnader, och runt omkring staden olika tempel men längst ned på huvudgatan i mitten av staden stod det största templet av dem alla. Den imponerande…[Read more]

Nhedenim hade lyssnat på ordväxlingen mellan främlingen och Wim, för att sucka lätt då Vindálfr slog följe med Wim. Denna diskussion höll på att eskalera bortom räddning, så han bestämde sig för att ingripa. Han reste sig relativt smidigt för att vara en så gammal man, och vandrade fram till sällskapet för att lägga en lugnande hand på dvärgens a…[Read more]

Döden. Hon var väl medveten om att det var det som var straffet för ett sådant förräderi som hon hade gjort. Det var trots allt att välja fel drottning och att sätta hela landet i ett spel på liv och död. Kanske det var tur att denne Fëani inte var allt för inriktad på ett maktspel. Åtminstone inte nu. Fast vem visste vad som kunde ske om något…[Read more]

Skrattet tyckte smitta, men hon hade hört att det var något som det gjorde. Åtminstone såg han lite gladare ut. Och det var väl alltid bra? Hans ironiska kommentar fick henne att skratta, lite hårt så att hon höll handen för sin mun. Det lät lite för högt och ett par av gästerna hade vänt sig om för att se vem den ohövliga personen var.

”Vem vet?…[Read more]

Det fanns något i tonen och hans tystnad som avslöjade att han var irriterad. På vad? Eller kanske på vem?  Var det henne? Tanken var väl inte allt för omöjlig. Det var trots allt inte första gången hon hade varit som en nagel i ögat för någon. Men vad hade hon gjort nu? Tankarna förvirrade henne, men hon valde att försöka fokusera på något annat.…[Read more]

Skulle Isra låta sin syster vara? Något inom henne tvekade. Det skulle alltid finnas en minimal risk att hon en dag skulle tvinga sin rätt på tronen. Fast å andra sidan… Skulle den dagen komma, hade förmodligen hon mött ett sådant motstånd att det skulle vara näst intill omöjligt. Hon hade börjat förstå drottningens visioner och på något märkli…[Read more]

Han flinar inombords över att känna hur hon reagerar för läpparna kring hennes bröstvårta. Händer i hans hår, något han inte brukade få känna, inte så varma och villiga i alla fall. Mer van vid slag och hårda ord, kvinnor som försökte undfly honom och även om det eggade honom, gjorde honom upphetsad så var det aldrig på riktigt. Hade han någonsin…[Read more]

Nej, hennes ord var knappast betryggande och för honom kändes det som om han kastade sig rakt ned i djupt vatten utan att kunna simma eller ens ha förmågan att trampa vatten tills han kunde rädda sig själv. En isande skräckinjagande tanke som får hans blick att hårdna en aning där han står med blicken vilandes på henne, huvudet vinklas en aning på…[Read more]

Korpen

Det fanns i alla fall något som var bra med slott, palats och borgar. Till och med Korpen fick erkänna det även om han nog aldrig skulle göra det högt. Men faktum var att alla dessa lönngångar och dörrar som gjorde att man kunde färdas ostört och lättare från skuggorna kunna hålla koll på vad som försiggick i palatset var en stor fördel. F…[Read more]

Aetas var glad att åtminstone någon var vettig nog att förstå att vanliga planer inte skulle funka väl i denna strid. Inte för att hon var allt för medveten om vad något sådant var. Fast att hungra ut vampyrer, kände som ett svårt uppdrag. Om inte omöjligt. Ett sug i magen kändes när Aethriatan erbjöd sig att följa med flickan från norr. Hon…[Read more]

Ännu en gång skrattade Vésiva och hon lät sin handflata slå träets robusta yta så att vinet skumpade lite i deras glas. Följde hans blick ut mot fönstret, ännu kunde man höra hur de smattrade mot glaset, hon ryckte lite på axlarna.

”Jag har förstått det. Att bli blöt med sådana här kläder är inte bekvämt, men om man är täckt med fjäll är det…[Read more]