Då hon fått klartecken av Maeve började hon sitt arbete, medan hon sjöng på det gamla språket. Hennes melankoliska och överjordiska melodier vävdes ihop med kraften inom henne, som hon överförde in i bläcket och i hennes blod. Elden fladdrade något, och det var som om stämningen ändrades i rummet. Som om gudarna själva närvarade och betraktade…[Read more]

Diedrich Korp (Korpen)

Med en uppväxt där andra haft kontroll över dig så var det kanske inte så konstigt? De var båda från helt skiljda världar men samtidigt fanns det stora likheter dem emellan. Däremot så hade Saskia växt upp utan att sakna något medan Korpen inte haft något.. alls. Ingen kärlek, ingen trygghet, inget tak över huvudet och of…[Read more]

Kvinnan som nu var härskarinna i Iserion ryggar tillbaka från honom och den reaktionen får honom att flina till och ta ett steg in mot henne för att återigen hålla avståndet mellan dem på samma längd som han valt. Alltid på hans villkor, precis så som han ville ha det, alltid ville ha det. Kontroll, ett ord som genomsyrade nästan allt Korpen…[Read more]

Han har iakttagit hennes vandring upp för trapporna och in i slottet. Iserions kanske pampigaste byggnad men också den plats som gav den svartklädda mannen mest obehag. En plats där det surrade av ädlingar och intriger och hade det inte varit för hans nyfikenhet över hur hon såg ut nu så hade han aldrig någonsin satt sin fot där. Han vet att in…[Read more]

Kanske om hon hade lagt mer tid på att lära sig om Karms andra adelsfamiljer hade hon vetat vem denne Davant av Le’Brond var. Fast det verkade inte finnas något minne där. Fast, å andra sidan var det hennes bror som kunde sådant – inte hon. Strid och jakt hade alltid varit till hennes intressen. Att läsa innebar att vara still för länge. Hon…[Read more]

Hans ord fick henne att skratta, ett mörkt men genuint skratt. Om han hade sagt det till någon annan kvinna än henne, hade de tagit illa upp. För henne själv, var det snarare bättre att vara lite tyngre. Det visade att det fanns muskler och massa nog att kunna försvara sig mot någon best. Mänsklig, eller ej.

”Du har inte umgåtts mycket med…[Read more]

Frun. Tilltalet roade Nenya, det var sällan någon hade använt det tilltalet åtminstone på länge. Nenya Saelorians,  hade trots allt inte varit på många av adelns tillställningar – speciellt inte under det senaste året. I för sig hade alltid adelsfamiljen hållit sig för sig själva, på grund av deras sjukdom. Fast Nenya skulle snarare se det so…[Read more]

Pratet i bakgrunden var som ett diffust bakgrundsbrus, men en röst var lite högre än de andra, eller kanske var det för att hennes fråga var riktad mot Aetas. Lite förvånad var hon, trots allt hade många valt att inte tala eller beblanda sig med henne eller hennes make efter att de hade visat deras sanning. En rädsla antog Aetas. Rädslan mot de so…[Read more]

Att samtalet innan hade gjort honom obekväm var inte svårt att se, även om Vésiva inte kunde förstå varför. Vad var ålder – om inte mer karaktär och visdom? Fast det var inte första gången någon på land tog illa upp. Det var förvirrande, men hon var inte där för att undersöka sådant, eller förolämpa någon.

”Och vilka rykten har du hört?” frå…[Read more]

Tystnaden lades mellan dem, kanske behövde de båda lite rum för att tänka. Åtminstone var det något som Vinga själv behövde. Märkligt nog fann hon nästan den nya situationen att inte vara den som flög, skrämmande. Eller kanske snarare tanken att hon inte var den som var i kontroll. Det dröjde ett par timmar innan hon yttrade sig.

”Tack……[Read more]

Konungen gav Aetas Saelorian en tacksam nickning över hennes kommentar, och en diskussion mellan Sandor och hans rådgivare fortsatte gällande eventuella planer och stadens olika styrkor och svagheter. Vad som tycktes som det säkraste valet var att bombardera staden med projektiler för att få ett hål i muren. Men faktum var att det kändes motbjud…[Read more]

Nhedenim betraktade dvärgen, som om han analyserade hela hans karaktär baserat på reaktionerna han nu gav ifrån sig över hans förslag. Givetvis var det ett vågat förslag, men allting hade en lösning.
‘Jag hoppades att du, mäster Vindálfr, redan skulle ha lyckats samlat på dig en skara äventyrslystna individer för det pådrag du hade annonserat om.…[Read more]

Saryenna nickade lätt åt hans ord, och gjorde en liten grimas.
‘Ja, en tid. Men det passade inte mig. Men vi gör vår plikt. Ett tag agerade jag som gränsvakt, hade du kommit hit några år sedan kanske det hade varit jag som tagit emot dig.’ sa hon med ett litet skratt.
‘Men jag stannade bara så länge jag behövdes. Mitt hjärta ligger i konsten oc…[Read more]

Hästarnas hovar slog hårt mot marken i följd av hjulen som gav ifrån sig ett nästan klagande, eller gnällande ljud. Efter det kom stanken. Stanken som fick den unga damen att rynka på sin känsliga näsa. Ett snett leende kom på hennes rosenröda läppar, lite road över människan som ras. De såg sig som världens herre, men för henne var det som bosk…[Read more]

Det fanns en liten glimt i Nhedenims blå ögon då han böjde sig fram för att betrakta kartan – eller kanske var det bara reflektionerna från elden i värdshuset och den lilla glöden i pipan? Ett litet rökmoln lämnade hans läppar då han tog pipan från munnen. Han hummade lite för sig själv medan han studerade kartan och lyssnade på dvärgens ord, v…[Read more]

Alvinnan lyssnade på hans ord, och lite nyfiket gav hon honom en liten nickning.
‘Tack för erbjudandet, jag ska tänka på det.’ sa hon artigt. Trots allt menade man så gott som utan undantag det man lovade bland alverna, och hon hade ingen orsak att tro att han skulle yttra tomma ord för henne heller.
‘Kom.’ sa hon, och de tog sig ned i stade…[Read more]

Den äldre trollkarlen betraktade dvärgen lite nyfiket. Namnet klingade bekant, och han nickade åt hans berättelse. Den var logisk, och han hade ingen orsak att tro att han försökte säga osanning. Att samla ihop pengar var kanske inte det renaste syftet då det kom till att samla kunskap, men hans orsaker var hans egna. Om han ogillade tanken…[Read more]

Hennes ena nagel slog mot glaset fot och gav till ett litet klingande som fyllde tystnaden emellan dem. Vésiva kunde se hur hon hade trampat på en känslig fena. Den styva… nästan stela sättet som Xharin svarade henne visade henne det. Fast var det inte värre att lämna samtalsämnet där än att vinkla det på ett annat sätt? Dessutom kunde hon i…[Read more]

Ingen uppskattning, för varken Isras skönhet eller det fina vinet. Enkla korta svar. För enkla. Ett namn utan förklaring. Även om Isra ifrågasatte hans beteende, hade hon inte hunnit säga att posten var hos henne sida innan Tipums  klor släppte sitt hårda grepp om Isras axel. Från att vara en liten skugga, knappt synbar på drottningens axel var ha…[Read more]