Pling. Klockan på dörren varnade Vésiva att någon var på väg in. Säkert till henne. Hastigt skruvade hon korken till pluntan och stoppade ner den innanför fickan på den dubbelknäppta västen hon hade. Rösten fick henne att le och hoppa upp ur sin stol. I vanliga fall hade hon inte gjort sig mödan att röra sig upp, men åt Atlen fanns det alltid ene…[Read more]

Det var tyst i rummet efter Isras plötsliga utbrott, och han stannade upp i sina rörelser. Långsamt rätade han på sig igen, och lät sina vapen ligga där de låg medan han vände blicken mot dem båda. Hade han tänkt gå? Han visste inte riktigt vad han tänkt göra, förutom att fly från ångesten som hans mor hade en tendens att väcka inom honom då hon…[Read more]

Orden som föll ur Izotars mun fick Ziyaté att spänna sina fingrar hårdare kring foten till glaset. Lloth ett hårdare grepp om henne? Inte känna något? Djupt inne fanns det en del som önskade att det var så lätt. Att kunna återgå till att inte behöva känna något. Allt för vanligt att såras. Utan att märka det lyckades hon knäcka glasens fot i två…[Read more]

Salim lyssnade på Nicolaus ord, och böjde huvudet i en gest av tacksamhet och tog likaså till orda.
‘Liksom vår värd, Lord Breslau, så ber jag mitt följe att använda det allmänna språket. Kanske det uppstår språkmurar denna kväll, men man behöver inte enbart språk för att trivas i varandras sällskap!’ sa han med ett varmt leende. Detta kunde bli…[Read more]

Sandor gjorde en gest åt Maeve som sade att det inte var någon skada skedd, medan han satt lutad framåt med armbågarna på sina knän, händerna knäppta och hakan något bekymrat vilande på sina knäppta händer. Rastlöst och tankfullt stampade han lite med fötterna och lyfte ena benet frekvent upp och ned i en stressad omedveten rörelse.

‘Vå…[Read more]

Rastlös och aningen stel står han en bit framför Nico och betraktar den bleka solen jaga bort mörkret, en vördnadsfull nick ges henne innan han sakta vänder sig om för att röra sig tillbaka och slå sig ned på den grova yllefilt han tagit med för att sitta på. Sjunker ned i skräddarställning och sträcker sig lugnt och smidigt efter bröd och kött…[Read more]

Leony Thaldwin
“Kommer inte på fråga.” Leonys min hade inte förändrats, som om hennes ansikte var en mask gjuten i fint porslin. Det hade länge gått rykten vid hovet, och Karm i stort, att kungens äldre syster hade mer med statsangelägenheter att göra än vad som redogjordes officiellt. Någonting som de flesta skulle haft invändningar m…[Read more]

Vinga kunde se hur främlingen hade lagt sig på marken. Fast det verkade inte allt för bekvämt. Hon stampade lite med sin fot mot den hårda jordytan. Sannerligen kändes det inte bekvämt. Fast det var väl inte hennes problem. Ett svagt nöjt leende på läpparna gosade hon in sig ännu mer bland halmen, även om det kliade lite. Åtminstone var det mer m…[Read more]

Hon lyssnar medan hon rör sig mot dörren, håller huvudet högt men det är vid Maeves ord som hon stannar upp och med ryggen mot de andra drar hon ett djupt andetag med slutna ögon, samlade sig innan hon vänder sig om och naglar fast Maeve med blicken” Så be Karms kung att arrestera mig då ” Säger hon med en röst som är isande kall om än lugn. Ing…[Read more]

Plötsligt blev hon väldigt medveten om de få svarta slingorna som föll över hennes ansikte och hon plockade bort dem. Såg hennes hår rörigt ut? Varför brydde hon sig om det nu? Hon kunde inte rå för att skratta, fast i en hastig utandning och hon kastade en blick ner på sin klänning. Den var lite mer smutsig och tilltufsad än vad hon hade velat i…[Read more]

Prinsen plockade upp en bägare från en tjänare han med och tog en klunk av vinet. Rött från Nirai. Säkert Leonys verk. Hans fasters smak när det gällde vin var det nog det han tyckte om mest med henne. En svag kyla slog emot dem från fönstret och vintern utanför och han lutade sig ledigt mot fönsterblecket, bara aningen för nära för att det skulle…[Read more]

Sandor såg på Selene som hade börjat röra sig bort från rummet. Så mycket för att utföra deras sista dag tillsammans vid ämbetet.
‘Selene, att lämna rummet kommer inte att lösa problemet.’ sa han lugnt.
‘Gå inte, utan stanna istället, för då du är drottning när jag är borta kan du inte fly då du står inför svåra val. Vi måste diskutera detta…[Read more]

Izotar gjorde ett väsande läte. Han behövde inte höra på detta eller ta emot hennes glåpord och förtyck.

‘Gör vad du vill.’ sa han, kallt, och gick för att hämta sina vapen där de låg på golvet. Isra hade ingen rätt att kritisera, för hon visste inte någonting egentligen om denna relation mellan honom och hennes mor.

‘Jag vet att hon spelar. Men…[Read more]

Om det hade dröjt en sekund längre hade hon stängt igen dörren, lika hastigt som hon hade kommit dit men hon hann inte greppa tag om sin kappa innan mannen tog den ifrån henne. Lite försiktigt lät hon sin kalla hand greppa tag om hans arm. Lät honom leda henne, men bara för denna gång.  Hennes hår var fortfarande lite blött från snön som yrde…[Read more]

Egentligen vill han dra sig undan tillsammans med Lorden för att diskutera ensamma mellan fyra ögon men till och med en så oborstad man från Märhen som Jarek nu ändå var så insåg han att det skulle vara respektlöst. Vid Nicholaus ord om att lägga det egna språket åt sidan ler han bara, en pik mot honom helt klart men han tog det inte för allvarli…[Read more]

Det var inte som om Ziyaté inte hade förväntat sig sin sons utspel på det sättet. Ibland var det som en liten jycke som skällde, enbart för skällandes skull. De hade gått igenom det hela, ett flertals gånger förut. Det enda som var annorlunda var Isras närvaro och hennes sätt att tala. Även om det fanns en poäng, ville inte Ziyaté erkänna detta.…[Read more]

Leony Thaldwin
“Låset är välbevakat, men mina källor säger att det finns en annan väg in. En äldre tunnel från bergen. Yazfein har detaljerna.”

Vid kommentaren om Rheon grimaserade hon stilla.

“Jag skulle vilja hävda att svärd och strid är din sons främsta talanger. Jag tror han gör mer nytta hos dig än hos oss.” Och mindre skada. Kr…[Read more]

Rheon Thaldwin
Sera. Det kändes som att den uppstudsiga flickan från Iselem dök upp vart han än gick nuförtiden. Men denna gången fick han erkänna, för sig själv åtminstone, att avbrottet var välkommet. Han hade sannerligen ingen lust att diskutera… vad det nu än var de hade diskuterat, med hertigen av Aaldr. Rheon kom smidigt på fötter från d…[Read more]