Eyaz. Namnet tycktes bekant, men det var som en pusselbit som inte riktigt passade hur hon än vred och vände på den. Blicken var på mannen och sedan kort på den svarta hårkalufsen som stack fram under filten. Det var något rogivande med ett barn som sov. Trots alla problem som fanns – tycktes det finnas ett naivt och barnsligt hopp kring dem. Ba…[Read more]

Dagarna skred fram och det hade förstås lärt känna varandra bättre på färden. Faktum var att Ziyaté var glad över att det var just Istilwys, deras kunskaper kompletterade varandras. Alltid något som var att föredra, speciellt om de skulle överleva det här uppdraget.

Hon kisade mot solen som stod högt på himmelen och gassade. Lite för varmt för…[Read more]

Det verkade som om denne lilla flicka hade börjat förlita sig på henne, det var nästan förvånande. Hon såg lite fundersam ut och strök sina fingrar lite eftertänksamt på hakan medan hon klurade på vad hon skulle fråga. För trots allt, även om förstås Fëani hade varit hennes mål hela tiden kunde hon inte få tro det.

“Och… om du skulle vara Fëa…[Read more]

Förstås hade Ranghildr och Audgisil fått höra från ett sändebud att deras barn var på väg in mot staden.  Hon andades ut lättat, för hon hade hört att de tre var vid liv och snart i hennes moderliga famn igen. Åtminstone var tre av hennes barn vid liv och god hälsa. Vad hon förstod det som, blicken vandrade som hastigast mot fågeln som seglade där…[Read more]

Yazfein hade varit i Frostheim ungefär en vecka nu efter att han anlänt till Kaldrland och blivit funnen av Ragnhildr. Trots att han blivit ordinerad vila hade det varit en dag han spenderat på rummet innan han gett sig ut i staden. Det hade sänts ett par meddelanden till de få agenter han hade i staden innan han besökt dem. Deras uppgifter hade…[Read more]

Ett skri ekar över himlen, ekar över staden. Ett skri av glädje och för att påkalla att de nu äntligen nått hela vägen hem. Ingen mer skadad, ingen mer död… hemma! Skriet blandas med hornet från muren och han tar ett extra varv över staden innan han sänker sig på tysta vingar ner mot sin bror och landar på hans arm. En plats där han trivdes och…[Read more]

Yazfein plockade upp sina saker och såg sedan mot Audgisil innan han nickade kort i respekt mot honom. “På återseende när en ny dag gryr Kung Ulfhedna.” Sen skyndar han efter Ragnhildr och när de kommit utomhör håll ser han sig om vid hennes fråga. Han ville vara säker på att det inte var någon annan nära som kunde höra dem. “Jag tänker ta ti…[Read more]

“Om jag ens kommer härifrån…” orden verkade slinka undan ur Seras munn, som om det var en tanke som hon vanligtvis hade. Det var inte svårt att se en irritation där hos henne och sättet hon greppade omkring vinglaset fot. En liten lätt vind tycktes rufsa om deras hår och få fönstret att slå till några gånger.

Ett tag var Sera fokuserad p…[Read more]

Kettil är död. Orden ringde i hennes öron och det var som om alla andra ord försvann. Tanken på hennes sons kalla kropp fick henne att skälva. Skaka av ilska och sorg. Att inte kunnat göra något. Och där stod hon. Hon som var en av de ansvariga för att Kettils glada skratt inte längre hördes. Ögonen avslöjade hennes ilska och hon spände käken.

Sm…[Read more]

Lite fundersamt och missnöjt såg Ranghildr på främlingen som försökte fånga hennes uppmärksamhet.Vad nu? Tanken på att behöva visa denna man till rummet han skulle bli fördelad var för henne löjligt. Dessutom njöt hon mer av att sitta här och dricka mjöd med sin make. Det var få gånger som de hade kunnat andas och vara tillsammans den se…[Read more]

Det var förvånande men trots det förväntat. Varför skulle han tillåtit sig tas till fånga från början? Bara tanken fick Nenya att fnysa. Trots att det fanns en nyfikenhet för hennes bakgrund var det främst ilskan över att blivit talad till som ett barn. Något som alltid hade upprört henne. Ett irriterat läte kom ifrån henne och hon fnös lätt.

“De…[Read more]

Brand ler och gör en liten grimas då han vet att om Leida lovar han ska vakna med huvudvärk så kommer han göra det. Han hade aldrig varit med om att hans syster inte lyckats hålla ett löfte hon gett. Sen skakar han roat på huvudet när hon nämner om han fortfarande kan festa och dricka. “Det må ha varit lite andra former av fester och dricka i N…[Read more]

Leida ler, varmt men också en aning roat” ”Jag har klarat mig i över ett år utan ditt beskydd bror, jag har inga planer på att dö än och med dig här ökar chansen att leva ännu lite till. ” Hans skratt får det allvarliga att försvinna från hennes blick för en stund och hon skrattar lätt med honom. Det är fint att höra hans skratt igen, hon hade…[Read more]

Arzin ser lite roat på Olaus med huvudet på sne, blicken glider över de vakter som befann sig i närheten och några av dem verkade lite mer spända än tidigare. Åh, om de bara visste vem som stod framför deras arbetsgivare, de skulle nog varit på sin vakt då och antagligen ganska nervösa. Men det är bara under ett par sekunder som blicken är p…[Read more]

Asgeir betraktade Maeve tankfullt, liksom henne hade han varit med om mycket hemskheter varje dag nästan sedan hon försvann. Flera strider i befäl mot Svartfåglarnas krigare, där han beordrat deras män och kvinnor till deras död. Att dagligen stå i sköldmuren och se en efter en, något som vägde starkt på hans samvete även om han visste att d…[Read more]

“Jag kommer skaffa mig fru och återvända till gården när det är rätt tid och lugn för oss om än tillfälligt. För jag har inte tänkt tillåta någon dräpa mig eller dig den närmaste tiden Leida.” Brands ögon mötte hennes och han log bestämt men också lite roat. Därefter skrattar han högt så de ekar där inne, vilket också drar några blickar till sig.…[Read more]

”Kommer det någonsin råda lugn Brand? ” Frågar hon lågt medan hon ser upp mot honom och låter skeden vila” Vänta inte för länge med att fullfölja din dröm bror… återvänd till gården, du kan ta upp svärdet när svärdet behövs, när du blir kallad. Och hitta dig en hustru som kan det du inte kan. Skaffa barn som kan hjälpa till på gården… Brand, om…[Read more]

Fëany möter mörkeralvinnans blick, låter henne leta i sin bok som verkade vara fylld till bredden av allehanda kunskap. Låter henne jämföra, låter henne se och när orden sedan kommer tillsammans med det förvirrade lilla leendet nickar hon sakta, långsamt och knappt märkbart

” Vad tror du själv? ” Frågar hon stilla, om man såg, verkligen såg…[Read more]

För att vara ärlig hade hon alltid föredragit de mindre rummen i palatset än de stora och pompösa. Hon hade alltid känt sig så liten i dem, även som en vuxen. Hon kunde förstås inte undgå att se den missnöjda ansiktsutrycket vilket gjorde henne lite illa till mods.

Som etiketten var böjde hon sig ner och placerade ett vänligt leende på läpparna.…[Read more]

“Athal och jag har aldrig riktigt kommit överens i och med min inställning till vissa saker. Så det skadar inte att visa hövlighet till de gudar som styr på den plats man befinner sig.” Yazfein ler lite roat och något trött innan han nickar. Klart de var frustrerade och arga på hur fienden agerade samt att det var så svårt att få tag i dem. På sä…[Read more]