Faegrim suckade lätt över hennes påpekande, som om han nog visste det men inte helt ville erkänna att världen var en mörk plats. Men med Tussie i sina armar kände han heller inte att världen var en så mörk plats.
“Det gamla vanliga? Det låter som äventyr tycker jag, och du är här, det är väl också äventyr?” frågade han och skrattade lite för…[Read more]

Det var något mer avslappnat i spänningen nu då de var ensamma i Aenyas tält. Formaliteten kunde glida undan en stund, maktbalansen likaså. Vad som sades förvånade rebellernas leadre något, men någonstans inom sig kände hon sig inte fövånad. Kanske snarare lättad och nyfiken över att någon inom statens militär fakiskt tänkte som henne, och vågat…[Read more]

Skrattet, det hysteriska, ekade fortfarande i Nenyas sinne så som de tre andra rösterna gjorde. Ett litet tag kände hon hur paniken tog ett fäste i hennes kropp. Tanken att göra sin egna mästare besviken, och Isra… Hon kunde inte låta sin egna del av deras plan gå i stöpet för hennes egna nyfikenhet eller dumhet. Men kanske var det också jus…[Read more]

Skuggorna i kammaren rörde på sig plötsligt under kvinnornas konversation. Ayperos återvände till rummet, men inte dödlig köttslig gestalt, utan i en närvaro. Som om själva intet blivit levande och tryckte sin panna mot stenens kalla yta och lät en droppe medvetande sippra genom springorna. Ayperos väsen, det som var äldre än Talanrien sj…[Read more]

Magin hade slitit sitt pris. Arand, hukad där bland spillrorna av sin egen kraft, var inte längre fullt närvarande. Hans ögon, gula och tomma, fladdrade vagt då Maeve kommit honom nära och kysst honom, men något verkligt svar gav han inte, bara en svag skiftning i blicken, en rörelse lik en fisk som kämpar efter syre i grumligt vatten. Sedan fö…[Read more]

“Till havs?” fnös Alvaa, som om hon inte riktigt var säker på vad hon tyckte om det. Många år sedan hade det varit sedan hon satt sin fot på något sådant flytande hem. Fast, det var ju så hon kom till Spillerhamn för så många år sedan. Hon suckade lite lätt och såg mot Helga.

Kanske det var vad hon behövde? En vän som höll henne ur trubbel till h…[Read more]

Finn ryckte till något över att någon rörde honom och sa hans namn. När han såg att det var Kathlyn rynkade han något på de buskiga ögonbrynen för att se på hur hon förjävels försökte att få upp honom.

“Är du full?” fnös han roat, för att skakade lätt på huvudet över hur hon fnittrade och hennes kommentar om sängen. Det kändes lite som att……[Read more]

Lite lättat drog Vésiva en suck och besvarade det breda leendet från sin drottning med ett varmt leende tillbaka. Försiktigt sträckte hon sig efter vinglaset och höjde det åt Isra som i en enkel skål innan hon förde glaset mot sina läppar och tog en klunk. Hon drog sin tunga lätt över underläppen medan hon funderade på drottningens fråga. In…[Read more]

Kanske var det märkligt att Brenn inte verkade skrämd över faktumet att det var en mörkeralv som satt mittemot honom. Inte direkt den mest normala responsen. För att humma lite lätt.
“Så hela världen framför dig då?” föreslog han med ett svagt försiktigt leende för att låta blicken vandra mot Bizz igen. Lättare att fokusera på ett djur, än en som…[Read more]

“Var försiktig.” hummade draken i sin… vän kanske var svårt att riktigt placera som titel. Men närmare än vad hon kommit med flera andra.  Draken såg vaksam på den nu människan och sedan mot Kvithera. Hummade lite lätt i deras huvuden båda två och höjde sig lite för att skaka på sig. En del aska, mossa och annat bös föll av Tirrin. Större ä…[Read more]

Så enkelt var det. Allt förberedande, all uppbyggnad, oro och huvudvärk. Nu var de här, och hur galet det än lät skulle de faktiskt konfrontera Turin. Utan Audgisil och Ranghildr. Utan Ulfhednas här, och utan Maeves bröder som lovat hämta hjälp från öst. Kunde det vara så att deras plan skulle lyckas, att de faktiskt kunde hugga huvudet av o…[Read more]

“Det kanske är dåraktig, vad kan jag ge er som har allt? Men jag tänkte om ni skulle få hemlängtan när ni rör er utanför Me’ersia nästa gång… Men ja, nu i efterhand inser jag nog att det var dumt…” började Vésiva att babbla på och det var inte svårt att se att kvinnan som vanligtvis inte var så nervös var det. Eller, nå åtminstone så ne…[Read more]

Det fanns inte allt för mycket att göra åt Ayperos befallande, även om hon trivdes rätt bra där på kanten lite ifrån dem båda. Men hon visade tänderna åt honom i ett fräsande när något knut gjorde ont som han försökte få upp. Inte för att det var en varaktig ilska förstås. Lite roat höjde hon ena ögonbrynet över Isras ord, trots allt hade hon fö…[Read more]

Rosenknopp? Kallenamnet fick henne att skratta lätt, nå kanske det med taggar var rätt i alla fall. Hon drack upp vinet för att sätta ner det på det lilla sidobordet. Lite kaxigt rätade hon på sig själv, rätt lång och kanske nästan lite längre än henne till och med.

“Nå väl, min nattviol, visa då detta mörker du talar om.” sa hon med ett roat…[Read more]

Ayperos hade något finurligt i sina mörka ögon, som om han smidde planer för varje ord som sades. Som om världen inte var något annat än ett stort schackbräde.
“Bra, med handelsgillet spelandes i vår fördel kommer vi snart ha kontroll över denna lilla hörna av världen.” sa han, något nöjd med deras diskussion.
“Vi har ju många månader till ba…[Read more]

Faegrim skrattade ännu åt Kathryns vingliga steg då hon försvann, och när dörren slog igen efter henne satt han kvar och skakade på huvudet, nästan som en farbror som ojade sig över ungdomars dumheter. Fast han nu inte direkt såg ut som en gammal farbror, även om han på något märkligt vis fått axlat en vuxen roll med dessa ungdomar. Då de varensam…[Read more]

Att stämningen var spänd var en underdrift, med Bain och Camthalion på högspänn. Aenya som precis blivit påmind om sin tid i Iserion – något de flesta alla undvek som pesten i rädsla om att förarga henne. Munhuggandet, pilar som ven, magi som vibrerade i luften. Men för engångsskull verkade rebellernas ledare vara lite mer tillmötesg…[Read more]

Vinden drog genom de askgrå träden som viskade om gammal eld med sin svedda yta och förkolnade löven, och bland de tystnade gläntorna där fåglar numera var vaksamma med sin sång. Där rörde sig något vars steg var för försiktiga för att skrämma det sparsamma djurlivet kring Tirrins gömställe, men för avsiktliga för att tillhöra ett djur. Under en…[Read more]

Blicken vandrade över Indira som om den övervägde de möjligheterna som fanns. På ena sidan så var det förstås ett arbete med en nygjord vampyr, speciellt i ett hönshus så som Karms adel. Men, å andra sidan… en person så sjuk som Indira var med döden så nära i hälarna. Hostandet själv skulle väl kunna stänga ute dem från olika salar.

“Det finns…[Read more]

Det var inte svårt att se hur Camthalion stelnade till över nämnandet av Iserion och för ett kort ögonblick var det som om han inte var där. Blicken tydde på att han var tillbaka i fångenskap med smärta och mörker. Elden som hade sprakat… Ett val som hade gjort att både Aenya och han blivit fångade, torterade och det var inte ens deras forna…[Read more]