Eir stirrade på kroppen som avslöjades framför henom och tappade sina ord för ett ögonblick. Kroppen var vacker, helt klart en kropp Eir gärna uthärdade närmare sällskap av vid tillfälle, men kroppen fascinerade henom inte lika mycket som runorna. Kroppar av alla slag hade Eir sett förr, men märken så som de där var någonting nytt. De mer än krop…[Read more]

Eir tappade andan när händerna tog tag i midjan på henom och hen var tvungen att sakta ner sina tankar och bara andas några sekunder. Hen förde sedan ner sina korsade armar och tog tag i Joijs handleder ömt, för att föra dem bort från kroppen sin. Hen log varmt åt Joij och såg rakt in i ögonen. Ja, Eirs kropp i princip skrek efter att få agera ut…[Read more]

Gwyn skrattade till. “Kan inte protestera mot det. Jag har mardrömmar där jag begraver världen i eld. Hyperboliska såklart, men nog oroar jag mig allt.” Hon klappade henne på ryggen försiktigt. Snart nog var de två vid en gång in i bergen som hade träbalkar höjda som blockad. Inte så pass blockerande att man inte kunde gå dit, det var inte förbju…[Read more]

Zifri frustade till glatt och började vandra i riktningen som hon studerat lite tidigare. Hon hoppades åtminstone att det var rätt väg de färdades i, hon ville inte gärna komma vilse i öknen, hon var verkligen inte gjord för den här hettan, även om det hjälpte ordentligt av att bokstavligen vara en kamel i stunden.

Resan pågick ganska länge, de s…[Read more]

Efter en lång stund av nedåtgång för trappan kom de fram till en mindre sal med gångar som spred sig i alla riktningar. “Titta här,” Började Eir och log åt Joij samtidigt som hen närmade sig ett av de många ljusen på stake som var utplacerade längst alla gångar och längst väggarna i salen. Hen höll sin hand rakt över ljusets flamma och flina…[Read more]

Eira höll kvar handen om Livs lite för länge, trots att hon kände hur orden mellan dem bara gjorde luften tjockare. Hon ville inte släppa taget. Ville inte låta henne gå iväg utan att försöka, utan att säga något som kunde hålla dem kvar på samma plats, om så bara för ett ögonblick till. Trots att hon hade försökt att vara… nå lite frånvarand…[Read more]

Llwyd drog fingrarna genom sitt  hår och spottade i mossan som för att bli av med den unkna smaken i munnen. Blicken var smal som knivsegg när hon såg sig omkring.

“Jaja… stå inte där och lukta på blommor,” muttrade hon till Joij, även om rösten var halvhjärtad. Hon hade inget emot att skepnadsskiftaren var mer djur än folk ibland.  Någr…[Read more]

Trots att hon varit halvt medveten om allt, hade Nenya hört orden de yttrade mellan varandra. De brände fortfarande i hennes medvetna, och det var inte många sekunder som hon vågade möta deras blickar. Den rörde sig hastigt ner mot marken, som om hon inte riktigt kände att hon hade rätten att göra det längre och osäker på att ens hälsningen…[Read more]

“Absolut Joij, om vi hittar mördaren och överlever kommer hela Eirian vara på menyn, varenda liten delikatess!” Lovade Eir och knuffade lekfullt till henne med ett brett leende på läpparna. “Men inget mer tjuvsmakande!” Hen blev lite mer allvarssam och höjde ett finger mot Joij. “Jag smakar som bäst med lite återhållsamhet.” En inte så orimlig d…[Read more]

Eir anmärkte den antydda vikten Joij visade men valde att inte kommentera det. Hen valde att dra slutsatsen att det troligtvis hade med djurhudarna att göra eller att sanningen skulle avslöja sig förr eller senare. Istället log hen endast mot Joij och fortsatte gå, dock överraskad återigen av den märkliga varelsens närhet efter att känna der…[Read more]

Som alltid när hon ändrade skepnad vände Camthalion bort blicken, det var något med sättet som hennes kropp ändrade sig som gjorde att hans mage nästan vände sig ut och in. Det var inte naturligt på ågotvis. Samtidigt som det var det…. nå för Zifri i alla fall.

“Då så…” hummade hade lätt, kanske mer för sig själv när han satte sig mellan…[Read more]

Befallningen gjorde förstås Tipum ilsken, men han försökte att låta bli att visa allt för mycket av det åt Isra. Inte direkt en annan börda som hon hade behövt bära. Han smalnade lite i sin min, en liten ilsket skramlade med tallrikarna. Obrydd över att sprickorna kröp längre i porslinet.

“Ta vad ni behöver. Jag återkommer snart. Jag antar att…[Read more]

Eir fnös till. “Jag är inte heller odöd!” Hen rynkade näsan retsamt och vände sig mot Joij. “För kännedom anklagade jag dig för att vara en demon, inte död.” Eir flinade och klev ut på kanten av taket med ryggen mot kyrkan, blicken låst på Joij. “Och så du vet gör det mig inget att du äter mannen, världen är en bättre plats utan honom i den, men…[Read more]

Bodil lyssnade noga på allt Arand sa och tämjde sina förväntningar lite, även om hon fortfarande var djupt fascinerad av hans trollkonster så här långt och förblev säker på att han kunde få in Aslög på ett eller annat sätt. Men kanske var det värt att överväga alternativ ändå, lite förtroende var hon ändå tvungen att ha kring mannens skeptisk…[Read more]

Förstås protesterade inte Llwyd att någon annan ville gå först – trots allt hade hon sett mycket av världen och tillräckligt många uppdrag för att veta riskerna med att gå först. Och trots att hennes liv kunde vara miserabelt ibland, hade hon en förkärlek till det. Eller kanske det var tortyren att hålla sig själv vid liv? Lite roat såg hon mot si…[Read more]

En hel del kan gå fel.  Ord som absolut inte passade halvvätten, speciellt inte det perfektionisten inom henne. Frågan fick henne att fnysa, som om hon inte var säker på att detta i slutändan var värt mödan.

“För du är en fara för världen med din otämjda magi.” muttrade hon bara för att följa blicken mot de som de mötte – hade hon någonsin fått…[Read more]

Det dröjde inte länge innan Nenya föll i en orolig sömn där hon låg, något mumlandes som var svårt att urskilja och både svettandes och knottrande som om huden både var varm och kall på samma gång. Ibland öppnade hon sina ögon, som för att skräckslaget försöka finna dem båda, men när hon såg dem andades hon ut och föll i en orolig sömn igen.

Or…[Read more]

”Människan? Han finns kvar. Vidrig, men dock bara en människa, inget monster du kan äta tyvärr.” Eir flinade och ryckte på axlarna innan hen började backa från hustakets kant mot mitten av hustaket de stod på. Hen började sträcka och stretcha lite och vände sig i riktningen mot kyrkan medan hen såg mot Joij med ett enkelt leende.

”En da…[Read more]

Eir lyssnade spänt på allt som Joij berättade, med lite extra spänning så snart främlingen kom så nära att hen kunde känna Joijs utandningar mot läpparna sina. Eir höll ögonkontakten nästan trotsande för hur olämpligt det egentligen var och log genom allt.

“Eirian har även vi mött en sådan, en människa, som hämtade stort nöje från andras so…[Read more]

Eirs kropp spände sig när hen plötsligt kände Joijs hand mot sin mage och det tog några sekunder att börja slappna av igen. Det var överraskande att en främling var så framåt utan att signalera efter medgivande, men lyckligtvis var Eir inte den som beklagade sig över lite beröring. Det uppskattades faktiskt oftast och Eir var riktigt stolt över…[Read more]