Kellan lyssnade uppmärksamt på A’eldias berättelse om hennes dolk och var fascinerad av den rika historien och arvet den bar. Han beundrade hennes koppling till sina förfäder och de färdigheter hon hade ärvt, utan en minsta tanke om att historien ens kunde vara falsk. Som svar på hennes fråga om hans eget vapen log han och lyfte upp sitt armborst…[Read more]

Kapitel 7: Drömmar i spindelnät
Under tystnad och i månens bleka sken hade Wreax Situros smugit sig genom Isérions labyrintliknande gator mot sin före detta medbrottslings bostad. Med ljudlös precision hade han trängt sig in i byggnaden, hans steg dolda i skuggorna. Målet, en gång en betrodd allierad, hade stått i centrum för hans hämnd. Med…[Read more]

Kellan blev överraskad av A’eldias entusiastiska reaktion på hans klocka och hennes lovord. Hennes uppsluppenhet fick honom att känna sig sedd och uppskattad, något han sällan hade upplevt. Han kunde inte låta bli att le åt hennes fladdrande ögonfransar och det genuina intresse hon visade.

“Ja, jag har tillverkat den själv,” svarade Kellan,…[Read more]

Kellans iver växte ett grann  då A’eldia visade intresse mot hans ingenjörskap. “Det här!” sa han stolt och höll upp modellen för att visa den för A’eldia. “Det är en prototyp av min mekaniska klocka. Jag har ägnat många timmar åt att designa och bygga den här. Jag ville skapa något som kan mäta tiden på ett noggrant och pålitligt sätt, men samtid…[Read more]

Kellan skrattade mjukt åt A’eldias reaktion. Hennes lekfulla uppträdande och vilja att visa honom vägen genom Celeras livliga gator gav honom en känsla av lugn. Medan de gick tillsammans iakttog Kellan den färgstarka stadssiluetten och de livliga människorna som passerade förbi.

“Nåja, för att vara ärlig”, började Kellan, en aning osäkerhet…[Read more]

Mannen tittade på A’eldia med en blandning av förvåning och nyfikenhet. Hennes plötsliga framträdande och vänliga sätt överraskade honom, men det fanns något äkta hos henne som fick honom att känna sig lugn. Han log svagt och sträckte fram handen för att skaka hennes.

“Tack, A’eldia. Jag uppskattar att du är villig att hjälpa till,” svarade…[Read more]

Kapitel 6: Skuggor mellan lanternornas ljus
 

Tid och omständigheter hade konspirerat emot honom och lett till hans fall. Efter fängelse och lidande vid händerna av Tionde Fingret lyckades Wreax bryta sig fri med sina undersåtars, driven av en outsäglig törst efter hämnd efter att de tagit distans från Kontaktnätverket. Nu var han snart ansikte…[Read more]

Triskian lyfte knappt sin blick från stopet. Han hörde rösten av vättekvinnan som tilltalade honom, och han insåg inte direkt att frågan varit menad till honom. Men hans yrke förde med sig vissa egenskaper som inte gick att stänga av, även då han tillbringade fritid. Hans observanta natur gjorde att han reagerade på att kvinnans fråga inte blev b…[Read more]

Herrie tittade på Faegrim och Tussie, han var fortfarande upprörd över hela situationen. Han var redo att kämpa, att slåss. Men Faegrims menande blick fick honom att tänka efter, och konstatera att en hederlig strid skulle de nog förlora mot de förfärliga männen.

“Du har rätt, Faegrim… Vi måste vänta.”, konstaterade han. “Men Tussie har o…[Read more]

Leo tittade mot hären som kämpade allt den kunde mot Aelors styrkor som stod i försvar. Hans blick gick mot den främsta linjen som bröt ihop mot bågskyttarna med armborst, och visste att det var dags att ta sig vidare. Han såg mot Lucas belåtet. ”Detta är vår stund! Mot borgen!”

Mycket annat hade det varit opraktiskt att säga i ord, och de nä…[Read more]

Wreax såg aningen konfunderad ut för en stund. “Intressant. Ni antydde tidigare under vår resa på att detta inte enbart var monetärt, även om det inte var personligt. Men om det är monetärt så ska det inte vara ett hinder.”

Hans blick studerade Moira noga. “Jag tror att den främsta orsaken till att du inte är bättre avlönad än du är nu är att…[Read more]

Hans blick gick mellan alvinnan och Vésiva. Blicken i hans ögon antydde på sanslös ondska. “Bara tills nästa gång jag får taget på honom. Han var tidigare enbart en pjäs för att nå dig. Nu saknar ni båda användbarhet.”

Han såg mot Moira, och försökte avgöra vad hennes beslut om det hon skulle göra näst var. “Iris, du har fortfarande en möj…[Read more]

Athel nickade till Kamillas ord.

“Jag ska påbörja förberedelserna direkt. Och jag har hört dessa vampyrrykten själv. Vi diskuterar mera när ni anländer till min familjs borg. Ni är alltid välkomna där, vad än ni behöver ska ni få, inom rimliga gränser självklart. På återseende!”

Han red iväg österut med hast, och lämnade Jezeral, Kamilla oc…[Read more]

Triskian lyfte ett ögonbryn till Aelis beskrivning av det Tredje Ögat. Visserligen hade han hört en och annan åsikt om organisationen och dess funktion tidigare, och denna åsikt hon uppenbarligen hade var den som maléfiker hade. Inte helt oväntat, men samtidigt tänkte han att det fanns en viss okunskap om själva organisationens syften, vilket i…[Read more]

Wreax ansikte ryckte då han vaknade upp, och hans ögon fick åter en blick av hat då han tittade tillbaka mot kvinnan med de ljusa ögonen. Han fick lust att skratta då han hörde hennes ord. “Ni skulle kalla det ett misstag, så mycket är klart för mig. Gränserna mellan professionellt och personligt… De försvinner i det gråa…”, svarade han,…[Read more]

Wreax stönade lite av smärta – det hade varit ett högt fall med en landning som han tog illa. Hans blick var ansträngd, och han tittade upp mot Ziyaté. Han var en aning tagen tillbaka, då han inte varit beredd på att bli lyft, och höjden hade varit obehaglig för honom. “För det första, att inte låta mig bli tagen… Det vore bra…” [Read more]