Hennes nätta form är lätt att förflytta från lågorna, speciellt nu när hon stirrar på den manliga individen som ett rådjur som fångats i en vargs uppmärksamhet. Allt hennes spretiga fokus vandrar längs Ayperos form samtidigt som hon spänner sina käkar hårt nog för att tugga hål inuti sina urholkade kinder.
Ett överraskande lugn sprider sig…[Read more]
Nasrins blick flackade mellan Zaahl och hästarna, bara för att snabbt sjunka tillbaka till honom när han druckit klart. I det allt starkare gryningsljuset blev hans skador tydligare och halsen värkte av den hårda klump som bildades.
“Zaahl,” viskade hon lågt och tog försiktigt hans hand. Hon svalde mot klumpen som hotade att spricka av den riktig…[Read more]
Signe kände Garions närvaro i samma stund han satte handen mot dörrhandtaget. Men det var först när deras blickar möttes som hon gled ner från barstolen och närmade sig honom. Hon hade suttit där en stund med vinglaset. Hennes kinder var rosiga av värmen i kroppen och ögonen något glansiga. Hon lade en hand mot hans varma bröstkorg, kunde känna…[Read more]
Kathryn sätter sig upp igen och funderar på vad Tussie säger. Funderingar om henne… det har inte ens handlat om vad andra förväntar sig. Snarare vad hon hade förväntat sig att folk borde förvänta sig av henne, eller av Corrin.
Hon skrockar till lite. “Ja… nu har jag ju hurrat över vår första faktiska ledtråd till någon som har det minsta ho…[Read more]
Att de fann hennes visande med hela kroppen något givande, lustigt är något som hon skulle kunna förstå. Hade hon skiftat skulle det bara ta onödig energi, så det fick väl hållas på.
Hon skulle definitivt vilja påvisa att det är så att prinsessan inte är ensam, om det nu inte var så att man låtit resten av sällskapet vara något bli förkol…[Read more]
Ayperos lät tystnaden breda ut sig tills den blev outhärdlig. Hans blick vilade på besökaren, stilla och orubblig, tills luften i rummet tycktes strypa dem. Nenya lösgjorde sig från hans sida och gick fram, som för att stadga henne, och i hans mörka ögon anades en skymt av något roat och avvägande.
När han till sist talade var rösten len, nästan…[Read more]
Jezeral lät Joijs röst klinga ut innan han rörde sig, ett halvt steg bara, men nog för att markera att det nu var hans tur att tolka det som fanns att läsa. Han såg hur hon fortfarande följde det som bara hon tycktes uppfatta, linjer i luften som låg bortom det synligas ramar, som om världen lämnat efter sig anteckningar skrivna i lukt, temperatu…[Read more]
Stigen ledde ut till den större vägen där Liv red och Eira klev ut från skogen precis när hennes forna vän red förbi. Vinden tog tag i hennes flätor, den enkla klänningen och blåste upp en hel del damm som fick henne att sluta ögonen hårt. Men hon öppnade ögonen snart igen, men innan dess hade hon hunnit ropa efter sin vän.
“Liv……[Read more]
Klorna som rörde sig över hennes axlar fick huden att knottra sig något och hon lät sin egna hand lätt stryka över hans arm med ett litet leende. Reaktionen ifrån deras gäst var roande. Något som Nenya kanske inte riktigt hade förväntat sig. Nå, förstås mindes hon första mötet med Ayperos själv… Men detta måste nog vara något större för kvinnan…[Read more]
Tipums ord fick Nenyas ögon att blixtra till något mer – en liten blick bakåt i vad hon brukade vara. Den i rummet med minst tålamod och Ayperos kunde nog känna den bubbla under ytan. Det som var mest förvånande var kanske att Isra kunde känna spår av den med, som ett fumligt försök att återuppta deras länk tillsammans. En respons på det som Ayper…[Read more]
Faegrim rensade halsen och rörde på sig så täcket hasade något. Han hade hört mycket under sina resor, men sällan något som fick honom att skruva så på sig som när Kathryn började tala om sakande kroppsdelar och vad man kunde sakna eller inte sakna. Han visste inte vart han skulle fästa blicken, på hennes rodnande kinder eller på takbjälkarna o…[Read more]
Förstås var det inte så svårt att förstå att det var en märklig situation, förbryllande om något. Hon hade krupit upp i Faegrims sida igen och lutade sig lite in mot hans barm för att dra täcket lite närmare dem båda. Nästan som om det såg ut som de skyddade dem båda ifrån världen utanför.
“Det du gör fel är att du lyssnar på alla andra än dig…[Read more]
Liv
Så många år. Så många livstider sedan. Men hon hade alltid vetat, alltid att hon skulle återse den här platsen. Hon höll in den lilla hästen. Knappast en ärorik återkomst det här. Slagen, ärrad, skadad, utblottad. ”Men inte bruten” sa hon högt för sig själv innan hon klappade den lilla raggiga hästen på halsen. Hon hade kommit att älska det…[Read more]
Att Nenya uttalade sig om saken förvånade henne en aning, men hon valde att inte kommentera på det hela. Istället begrundade hon det faktum att det inte alls lät som Nenya. Den Nenya hon kände skulle inte ha vikt undan med blicken så där, och hon skulle definitivt inte ha talat om Isra som någon slags profet, snarare skulle hon ha hånat det hela,…[Read more]
Det svaga ljuset från hennes pipa är det enda som illuminerar hennes anlete när den långa figuren drar sig närmare. Hon kisar lätt och hennes uttryck vrider sig i misstänksamhet. Hon observerar deras interaktion och endast glöden i hennes pipa som fräser till då och då bryter hennes tystnad. Händer, gester och leenden. Hennes blick rör sig i e…[Read more]
Värmen i kaminen mattades, lågorna slog plötsligt läre än förr och röken från Indiras pipa stannade som fastfrusen i luften, oförmögen att stiga, nästan som om den blivit omsluten av gelatin. Det var som om luften själv höll andan för ett ögonblick. Dörren bakom Nenya stod fortfarande på glänt, och skuggorna i korridoren tycktes ha blivit…[Read more]
“Etikett, för all del… men i sådana fall måste det vara genomgående. Du är inte konsekvent.” påpekade Nenya med ett leende. Verkade inte direkt irriterad över hennes ord, snarare lite road. Över röken rynkade hon lite grann över lukten, inte direkt hennes favorit. Sen förstås var hon väl… extra känslig men hon gjorde en liten gest framför…[Read more]
“Det ligger artighetens natur att referera till din sort med titel. Furstinna? Ers nåd? Eller brinner du av ungdomlig uppror mot överklassen? Inte helt ovanligt i din ålder… nog har alla valpar av din sort försökt dansa med folket bara för att inse att bilden av det lantliga samhället bara är en romantiserad dröm.”
Hon sträcker sig innanför…[Read more]
Fortfarande tycktes det finnas ett leende där på Nenyas läppar, road över sättet som personen talade framför henne. Hon öppnade sin mun och strök sin något mer spetsiga tunga mot sin tand medan hon vägde sina ord. Var hon verkligen värdig? Förstås kunde väl bara tiden säga det, och hur svårt var det egentligen att göra sig av med en sådan spink…[Read more]
Hennes ena öga har en svag men märkbar ryckning när Nenya bryskt nämner kulten. Hon lutar sig tillbaka och drunknar nästan i det tunga tyget som klär fåtöljen.
*”Mitt rykte föregår mig. Underligt nog så händer det mer och mer… kanske är världen mer redo för vad vi har att erbjuda?”
Indiras läppar spänner sig till ännu ett stelt leende meda…[Read more]